Kategoriarkiv: Månadens färgtema

Vitt på Way out west, del 2

Lämna ett svar

Vitt på Way out west
Av Emma-Kara

Här tar jag upp lite vad som händer med vita ytor när man belyser dem med färgat ljus. Entrétältet och Metros monter får vara exempel.

Entrétältet
När besökarna kommer upp mot festivalområdet skall de gå igenom entrétältet. Det är ett vitt tält med belysning som varierar i färg. Här en bild där ljuset är ovanligt vitt.

entretältBild 1. Entrétältet på Way out west 2015. Foto E-K

Blått, orange och rosa ljus blandas och slår bitvis ut varandra. I den subtraktiva färgläran (i måleriet som vi lärt känna genom bl a Johannes Itten) så blir det grått när man blandar två komplementfärger som blått och orange. I den additiva färgblandningen (den som handlar om ljus kallas också optisk färgblandning) blir det vitt ljus när två komplementfärger blandas, vi ser det här i mitten av tältet.

Metros monter på dagen
Väggarna i Metros monter var i olika ljusa gröna eller nästan vita färger. Vissa väggar var tonade från ljust grönt i nederkanten mot mer beige i överkanten, jag fann det raffinerat i dagsljus.

Entréskylt Metros monter    Metros monter i dagsljus
Bild 2a och 2b. Onsdag eftermiddag i Metros monter, här förbereds det inför öppnandet på torsdagen. Färgvalen väckte mitt intresse, mest var det toningen på fondväggen och i entréskylen. Foto E-K

Entréskylten (2a) har bokstäver med svart mönster mot vit bakgrund. Montern (2b) har på sidorna vita gardiner med gröna ränder. Vi skall se vad som händer med det vita när kvällsbelysningen kommer på.

Metros monter på kvällen
Med ljus från underkanten utnyttjar de effektivt toningen i väggarna. Det är alltid lurigt att få ett jämnt ljus över en hel vägg om man har ljuskällorna riktigt nära. Det blir då starkare ljus nära ljuskällan. Här har de istället utnyttjat det genom toningen av väggen.

Metros monter liten   Metros monterBild 3a och 3b. Metros monter i kvällsljus. Fortfarande dagen innan festivalen öppnar. Foto E-K

I den vänstra bilden (3a) ser vi hur det blå ljuset i mycket slår ut originalfärgen på skylten. Den blir mer tonad i grönt i nederkant och får en allt blåare ton uppåt. De vita i bokstäverna antar samma färg som den träfärgade bakgrunden. Samma effekt ser vi inne i montern (3b) att gardinerna på vänstersidan som är vita med gröna randiga fält antar samma kulör som fondväggen.

En intressant detalj i entréskylten (3a) är att ovanför bokstäverna, där de skuggar själva väggen från underljuset, där kan vi ana en rödare ton. Detta orange ljus kommer från ett torn, några meter till vänster om skylten där det hänger orangefärgade lysrör. Ljuset från dessa ”slaskar” på Metroskylten (vi kallar det slaska när ljuset sprids oavsiktligt). Den varma träfärgen i skylten fångar upp den orange tonen väl, just där det blå ljuset inte når, och därför ser vi det i bilden.

En intressant detalj
De har i montern väl utnyttjat effekten med varma och kalla färger, Dj-platsen har ett varmt grönt ljus. När detta står framför den betydligt kallare blå väggen känns det verkligen som att dj-platsen framträder. Lyckat!

DJ-platsenBild 4. Dj-platsen i Metros monter. Foto E-K

Det var allt för denna gång från Way out west.

/Emma-Kara

Vitt på Way out west, del 1

Lämna ett svar

Vitt på Way out west
Av Emma-Kara

Har varit på Göteborgs stora musikfestival Way out west och för Kulörklubbens räkning letat efter vitt. Way out west, även kallad Wow, anordnades nu för nionde året i rad.

Under en musikfestival som Wow infaller huvudattraktionerna på kvällen när det är mörkt, ljuset får således stor betydelse. I inlägget kommer jag ta upp några saker som jag kopplar till vitt. Hur man färgar in vitt med hjälp av ljus och hur vitt ljus påverkar det som redan är färgat. I detta inlägg fokuserar jag på vitt ljus.

Vitt ljus på vit skylt
På natten innan festivalen öppnar vandrar jag genom området på väg hem. Jag hade varit med och riggat lampor i tre långa dagar och nu var det härligt att se resultatet av det jag själv bidragit med men också att se sådant som andra gjort.

Welcome Bild 1. Välkomstskylten vid entrén nära Linnéplatsen.. Foto E-K

Vitt ljus lyser upp de vita bokstäverna som hänger i trädet. Vi ser hur sista bokstaven inte är lika vit som de övriga, den hänger fritt och har vridit sig lite bort från det vita ljuset. Precis som de två fåglarna fångar den istället upp ett lila sken från någon stans i närheten.

Vitt ljus på träd

Träd Träd
Bild 2a och 2b. Upplysta träd. Foto E-K

Här har vi lyst upp enstaka träd med vitt ljus.

I bild 2b ser vi ett större träd, jag skulle tro att det är en bok. Där bladen blänker framstår de som vita men där bladen inte är riktigt i det skarpaste ljuset och inte hamnar i blänk så framstår de som tydligt gröna. Där de inte får ljus alls upplever vi dem som svarta.

I bild 2a ser vi ett antal tallar. Några av dem är upplysta med var sin lampa. Högre upp i bilden ser vi hur barken reflekterar ljuset på olika sätt beroende på vinkeln mot stammen. Vi ser också att tallarna till vänster i bild fångar upp spilljus från lamporna och även dessa stammar syns.

Vitt ljus på svart skylt

Azalea_skylt
Bild 3. En skylt byggd av svartmålade träskivor. Foto E-K

Vitt ljus på svart skylt. En vit lampa på nära håll lyser upp skylten. Här har vi vitt ljus mot svart. I blänket upplever vi skylten nästan vit för att bli mörkare och mörkare där ljuset alltmer reflekteras bort från betraktaren och helt svart där ljuset inte når alls.

Vitt ljus på svart scen

LjustestBild 4. Linnéscenen byggs. Foto E-K

På min promenad genom området, kommer jag till slutligen förbi tältet med Linnéscenen. Det sipprar ut rök i tältdukarnas öppningar, jag kikar in och ser hur scenen håller på att riggas, ljuset testas och det är vitt. Röken gör att vi uppfattar det vita ljuset, inte bara där det når marken eller scenen, utan också ”i luften” där själva ljuskäglan syns. Med hjälp av röken kan ljussättaren kontrollera att riktningarna blir bra och att lamporna och dess ljuskäglor rör sig så som tänkt.

//Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

Vitt ljus i vit plast

Plasttank WOWVit plast med vitt sken på Way out west. Foto E-K

Vitt ljus som egenvärde. Vitt ljus i vita plasttankar kan få olika sken.

PlasttankarBild 5. Vita upplysta plasttankar ligger utspridda på området. Foto E-K.

Vita plasttankar med ljus i. En typ av miljöberikning i form av en ljusinstallation. Tunnornas olika plast påverkar ljuset. ess transparens blir betydelsefull. Det skulle kunna vara olika ljustemperatur på lamporna inne i tankarna men det tror jag inte. Skenet runtom är nte så starkt, det är inte mycket av gräset som får ljus, det stannar liksom i plasten som fångar alla ljusstrålar och även vår uppmärksamhet. Jag tycker det är ett lyckat inslag.

/Emma-Kara

Ur min bokhylla

Lämna ett svar

Apropå vitt

I Esaias Tegnérs ”Flyttfåglarna” står följande två strofer i näst sista versen:

”och hararna vitna
och rönndruvan glöder”

Om dessa rader skriver Harry Martinsson ”I hela den svenska lyriken vet jag rent lyriskt inga härligare ord. Dessa sex ord ha många gånger lyft mig ur missmod. De är som ett glas outtömligt och givande vin.” (Martinson, H. – Poetiska törnbuskar i mängd brev 1929-1949 / Harry Martinson ; urval och kommentarer: Paulina Helgeson.. – 2004.)

Veckans bild

Lämna ett svar

Det vita bordet
Nina Nilsson

Det vitmålade bordet står i ett trapphus, även det vitmålat. Osannolikt nog blev bordet ljust ockrafärgat på fotot. Vitheten är förändrad, gulnad. Kanske var det ljuset (kallt, blåaktigt?) från fönstren som gav bordet dess varma kulör. Upplevelsen av det vita bordet i den vita miljön utan anknytning till andra föremål var magisk, näst intill overklig.

Vitt bord
Bordet står i ett trapphus i ett av husen kring Kirkepladsen i Christiansfeld. Jag är osäker på vilket men troligen är det i det nyrenoverade Søstrehuset från 1776. Foto: N. Nilsson.

 

Elli Hemberg – arbete i vitt

Lämna ett svar

Repotage om Elli Hemberg
av Emma-Kara

I förra veckan gick jag till konstmuseet i Skövde för att titta på vitt. Konstmuseet hade en specialutställning om Elli Hemberg som jag då inte kände till. I utställningen fanns montrar med vikta pappersmodeller som bildade arkitektoniska associationer och dessa fångade mitt intresse.

V_Elli Hemberg_IMG_1985”Villa för tropikerna” skiss i papper av Elli Hemberg. Foto E-K

Villa för tropikerna”Villa för tropikerna” modell i plåt av Elli Hemberg. Foto E-K

Elli Hembergs arbeten väckte direkt min nyfikenhet; Vem var hon och vad gjorde hon? Skuggspelen i de vita ytorna är intressanta och verkar vara en betydande del i hennes gestaltning.

Citat ur utställningskatalogen:

Medhjälparen arkitekten Gösta Drugge var inte helt nöjd med modellen Värdshus för kanotister. Den är i förhållandevis stor skala.

– Det finns ingenstans där de kan laga mat, sa han.
– De kan väl grilla korv, sa hon.
Allt i modellen är så omsorgsfullt skapat och så detta skönt krassa; de kan väl grilla korv.

Modellerna har sin egen mening, sin egen logik, sin egen humor. Också de som kunde varit men inte blev.

Jag tilltalas av detta, det krassa.

Kort om Elli Hemberg
Elli Hemberg (1896-1994) var verksam som konstnär under hela sitt vuxna liv. Elli Hemberg var dotter till kontraktsprosten Johan Hemberg och konstnären Signe Hemberg. Elli hemberg utbildade sig på Carl Wilhelmsons målarskola i Stockholm 1918–1922. Giftermålet med läkaren Sven Erlandsson möjliggjorde för henne att kunna arbeta med konsten på heltid.

På 1940-talet påbörjade Elli Hemberg ett nära samarbete med Otto G. Carlsund och övergick till abstrakt konst och så småningom från måleri till skulptur. Först på 1970-talet slog hon på allvar igenom som konstnär. Hon skapade arkitektoniska skulpturer där hon arbetade med rum och ljus och fick många offentliga uppdrag. (Wikipedia)

I Rålambshovsparken finns en stor skulptur av Hemberg, Fjärilen.

IMG_0915 IMG_0916Fjärilen av Elli Hemberg. Foto Tomas Sandberg

I Rålambshovsparken finns denna stora skulptur. Beroende från vilken vinkel man betraktar den från så ser den helt olika ut. Materialet är lättbetong och jag får associationer till 60-talet förorter, skulpturen är dock från 1980 och inte alls så gammal som jag trodde. Namnet på skulpturen är Fjärilen och jag associerar direkt till en fjärils vingar som den vecklar ut när den tar sig ur sin puppa. Den ser ut som om det skulle kunna stå en liten orkester där och spela musik för parkbesökarna men jag kan tänka mig att den används som både picnic-yta och fotbollsmål.

I utställningsfoldern från Skövde Kulturhus läser jag följande:
Utställning på Skövde Kulturhus: ”BÖRJA FRÅN BÖRJAN – ELLI HEMBERG”
22 MAJ-15 AUGUSTI 2015 – Konstmuseet, Skövde kulturhus

I utställningskatalogen citeras ett tidigare uttalande av Elli Hemberg:

”Det är rytmen mer än teorin som är väsentlig för mig. Jag upptäckte också att jag kunde överföra en tvådimensionell yta till ett tredimensionellt rum och bibehålla den ursprungliga rytmen. Jag vek geometriska ritningar. Det blev arkitektur och skulptur i naturlig förening. Så kunde jag i papper vika modeller till kyrka, bensinmack, regnskydd. Hela vår kropp är byggd efter den dynamiska symmetrins lagar. Jag tror att konstnärlig begåvning be- står i att man känner detta inbyggt i sig. På det sättet åstadkommer man enhet och klarhet, kartlägger linjer och rörelser”. Uttalande av Elli Hemberg

Elli Hemberg i en intervju i Dagens Nyheter, 1981.(Ur Utställningsfoldern)

Att utgå från veck och skuggspel i det vita pappret i skissarbetet istället för att rita på pappret får mig att tänka på att hon måste ha haft ett intresse för ytorna och effekten av ljuset som direkt spelar över verket. Volymen är inte sekundär eller en produkt av ett tvådimensionellt arbete utan ett primärt intresse. Ljuset blir fundamentalt i skapandet.

Skulptur i Skövde

I Skövde skulle det (enligt Wikipedia) finnas två skulpturer av Elli Hemberg. En placerad i en damm på Helenaskolans skolgård och en vid infarten till Billingehovs ishall. Jag begav mig till Helenaskolan och fann varken damm eller skulptur. Jag frågade en parkarbetare som arbetade med skolgården och hon upplyste mig om att dammen lades igen för kanske två år sedan, vart skulpturen tagit vägen visste hon inte. Seglet och snäckan hette skulpturen som inte längre fanns att beskåda vid Helenaskolan.

Vid Billingehovs ishall hittade jag däremot Inringar från 1989.

Isringar

IMG_2091 IMG_2081
Isringar av Elli Hemberg. Foto E-K

Även i denna skulptur blir ljuset viktigt. Solens vandring över himlen kommer att få skulpturen att ändra karaktär. Tyvärr var det molnigt när jag var där men jag förstår av skulpturens form att ljuset spelar en stor roll vid betraktandet.

/Emma-Kara

Källor
Information: http://www.skovde.se/Kultur/Evenemang/Utstallning/borja-fran-borjan-elli-hemberg-horisont-jesper-norda/

Katalogen: http://www.skovde.se/globalassets/kulturfritidnatur/dokumentkk/skovde-kulturhus/konst/ellihemberg_katalog.pdf

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Elli_Hemberg#Offentliga_verk_i_urval

Reflektioner om vitt

Lämna ett svar

Reflektioner om vitt
Nina Nilsson

Vitt (även svart och grått) är en neutral färg. Rent vitt verkar stelt och svårt att få grepp om. Det helvita huset i Helsingør (undantaget den grå dörren) upplever jag främmande, anonymt, icke inbjudande (fig. 1). Genast vitt får en ton av en kulör ändrar det vita karaktär, blir varmare, grönare, gulare etc. Om vitt däremot skall behålla sin abstrakta karaktär måste de omgivande kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde skriver Johannes Itten. Piet Mondrians nonfigurativa måleri är ett illustrativt exempel där vitt och svart t.ex. ligger vid sidan av klart rött, blått och gult.

I Om det andliga i konsten (1970) skriver Wassily Kandinsky om vitt, att den vita färgen kan ”… bestämmas som symbolen för en värld där alla materiella egenskaper och substanser försvunnit – och med dem även färgerna.” (s. 88) Associationerna går inte längre till det föreställande utan till en känsla. Det vita hade sitt eget uttrycksvärde och den konstnärliga känslan kunde avgöra vad som var verksamt eller som inte var detta, skriver Sven Sandström i Det moderna skedet (1971). Kandinsky var övertygad om att alla människor förband samma färg med samma upplevelse. Det sättet att uppleva färg blev av central betydelse för Kasimir Malevitj (1878 – 1935). Han kom att bli intresserad av en formgrammatik som syftade till att upphäva det illusoriska motivet. Han visade verk i en ny stil – suprematism – geometriska former målade först i svart, därefter det färgade och slutligen i vitt. Med målningen Vit kvadrat på vit botten (1918) nåddes ”… ett känslans slutgiltiga upphävande av det föremålsliga.” (Lexikon för konst 1958, vol. H – O s. 849).

Sandström åberopar det starka intresset för teosofin som låg i tiden och att det knappast var en tillfällighet att Kandinsky, Malevitj och Mondrian var påverkade av denna religiösa strömning. Föreställningen om en icke synlig, andlig värld åtkomlig för de inre sinnenas iakttagelse ledde till teosofiska bildelement, gestaltade i en konstskola i USA och som redovisades i bokform. Enligt Sandström torde Kandinsky ha tagit del av den utgåvan.

Att här visa Malevitj målning Vit kvadrat på vit botten är inte meningsfullt eftersom den knappt syns mot bakgrund av ett vitt papper. Att visa den mot svart bakgrund skulle innebära att motivet ändrades.

Hur skulle det kännas att leva och verka på en plats eller i en stad med enbart vita hus? Skuggor skulle bildas i fönsternischer och förstärka dörrbladens olika utformningar i t.ex. släpljus. Att komma fram eller hitta rätt i den fysiska miljön skulle gå an (fig. 1),inte på grund av det vita utan på grund av dess form i olika ljus .

Vitt hus, Helsingør
Fig 1. Hus i Helsingør. Foto: N. Nilsson.

Vita rum inne i hus stämmer till tystnad, en känsla av att man viskar. En känsla av ett helt annat slag ger den klingande sprödheten i ljuskronorna, i hernhuternas (Brödrasällskapet) kyrkorum – en kontrast till det vita (fig. 2). Eller hör en samstämmig sång eller ett kraftfullt crescendo som spränger det vita.  Jag kan föreställa mig sången/ljudet i Hernhuternas kyrkorum i Christiansfeldt (fig. 3).

Lampett (beskuren) i Hernhuternas kyrkosal
Fig. 2. Lampett i mässing, Brødrehuset, Christiansfeldt. Foto: N. Nilsson.

Kyrkosal, Christiansfeldt (72)Fig. 3. Kyrkorummet i Brødrehuset, Christiansfeldt, Danmark. Foto: N. Nilsson.

Ingen tvivlar på att det vita huset i Helsingör (fig.1) är ett hus. Men dess kritvita (bariumsulfat?) färg utan kulörton bidrar till att jag står främmande inför fasaden. Vem bor här, vad är det för ett slags hus, privat eller offentligt? I Hernhuternas vita rum är det vänligare. Snickerierna är enkelt utformade och målade i en vitt. Det sandtvättade golvet ger rummet en varm ton.

Referenser
Catalogue de l’expositon Paris – Moscou organisée par le Ministère de la Culture de l’URSS Moscou et le Centre Georges Pompidou, Paris, 1979.

Josephson, R. & Sandström, S. (red.) (1971). Levande konst genom tiderna. [D. 6], Det moderna skedet. Stockholm.

Wirulf, B. (red.) (1958). Lexikon för konst: bildkonst, arkitektur, konsthantverk, konstindustri. [2], H-O. Stockholm.

Veckans bild

Lämna ett svar

Konferensrummet ”Tvättstugan”:TvättstuganKonferensrum med namnet ”Tvättstugan” i HSB Göteborgs nya lokaler. Foto E-K

HSB Göteborg har flyttat in i nya lokaler på Chalmers område. De har döpt sina konferensrum efter olika bostadsrättsföreningar men ett konferensrum har fått namnet ”Tvättstugan”, HSB har varit drivande i att införa tvättstugor i sina bostäder. I konferensrummen har de utnyttjat väggens vita färg och satt på en bild i form av en dekal. Här ovan tvättstugan.

På Wikipedia går att läsa om HSB betydelse för tvättstugorna i Sverige:
Bostadskooperationen HSB hade en framträdande roll vad gällde byggandet av moderna bostäder i Sverige under 1900-talets första hälft. Arkitekten Sven Wallander, som ritade många fastigheter åt kooperationen, var en föregångare i strävan att skapa funktionella bostäder och underlätta vardagen för husmödrarna. I området Röda bergen i Stockholm installerades 1925 Sveriges första moderna tvättstuga av HSB.
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvättstugor_i_Sverige

Konferensrummet ”Skytteskogen”:
Skytteskogen
Vägg i konferensrum med namnet ”Skytteskogen” i HSB Göteborgs nya lokaler. Foto E-K

Här har de dessutom utnyttjat grafiken i en ritning över området från 1939. Jag bor själv i föreningen och tyckte det var roligt att just vi fått ett eget konferensrum.

/Emma-Kara

Objekt i vitt

Lämna ett svar

Objekt i vitt
Nina Nilsson

Ju mer jag tittar på vita föremål, hus och blommor ju lättare går det att bedöma om vitt enbart är vitt, alltså utan kulör eller om det vita har en färgton. Konstnären Carsten Höllers svampskulptur är vit, så som jag uppfattar den mot en relativt mörk trädfond (fig.1). Detaljen däremot innehåller både grönaktigt vitt och rosa. Grå skuggor uppstår på nära håll och omgivningens grönska framkallar rosa toner i det vita (fig. 2). Skulpturen står i parken i Ordrupgaard i Charlottenlund, Danmark.

Carsten Möller
Fig.1. Giant Triple Mushroom. Carsten Höller. Foto: N. Nilsson.

Carsten Möller, detaljFig. 2. Giant Triple Mushroom. Detalj.