Kategoriarkiv: Kalla färger

Tricia Guild om grönt

bokomslagI samband med London Design Fair lanserades Paint Box, en ny bok av Tricia Guild. Här låter Tricia Guild oss ta del av hennes egna moodboards och färgscheman. Tricia Guild är grundare av Designers Guild som designar och tillverkar tapeter, färger och textilier kuddar, mattor mm, för inredning.

Tricia Guild har ett nära förhållande till färger. I inledningen skriver hon att:

Colour has this power: to evoke an emotion, change a mood, uplift your spirits and make life feel better.

At Designers Guild, it has always been our passionate goal to give people the confidence to live with the colours and textures that we know will simply enrich their lives.

Sid 7 i Paint Box av Tricia Guild

Att inreda med färger
Guild fortsätter med att när vi skall inreda vårt hem med färger bör vi börja med att fundera över hur vi vill att vårt hem skall kännas, eller snarare hur vi vill att det skall kännas att vara i vårt hem.

I en färgpalett som Guild döpt till ”Reflections of China” beskriver hon den Kinesiska kulturens syn på grönt: ”Green symbolises health, prosperity and harmony, spring and wood”. Detta är ett tema som de flesta som skriver om grönt förhåller sig till, att det står för livet självt, det gröna klorofyllet som finns i alla växter och som är en förutsättning för liv på jorden.

reflections-of-china'
Reflections of China. Foto ur boken Paint Box.

Norrljus och grönt
Guild ger rådet att om du vill använda gröna färger i ett rum med begränsat dagsljus eller ett fönster mot norr så använd gärna varmare vita toner som bakgrund och gräsgröna toner snarare än jadegrönt.

Jade-Green
Jadegrön enligt Desigers Guild.

gräsgrönt
Gräsgrönt enligt inmätning av mig själv. Gräs är mörkt i sig men när solen lyser igenom bladen det blir de ljusa. Variationen är stor.

Här har jag delat upp några av Designers guilds färger efter varmare gröna, dit gräsgrönt hör, och lite kallare gröna som t ex jadegrön. Nedan ger jag exempel på varma och kalla gröna.

Varma-gröna
Exempel på varma gröna kulörer från Designers Guild.Kalla-gröna
Exempel på kalla gröna kulörer från Designers Guild.

I norr bör vi alltså plocka fram lite varmare toner. Just grönt förändras åt det kallare i rum med norrljus vilket vi bör vara medvetna om och kompensera för. Mer om detta i ett tidigare inlägg ”Kallt ljus åt norr”.

Mid-century Modern
Här har vi en färgpalett med olika gröna toner tillsammans med en neutral gråskala, ”a rich earthy olive green, charcoal grey and emerald are the key players”. Inspirationen kommer från 50-talets designrevolution. Mode, arkitektur, industri- och produktdesign,  sprunget ur den gemensamma känslan och energin efter andra världskrigets slut.

FärgschemaHär har jagfotograferat färgschemat ”Mid-century modern” ur boken Paint Box.

 

Med hjälp av denna färgpalett har hon inrett ett rum i svarta och grå toner tillsammans med det gröna ur paletten. Här finns inga kontrastfärger som ”poppar ut” utan hela färgpaletten håller ihop i det gröna tillsammans med den gråsvarta skalan. Att blanda olika gröna i ett och samma rum är inget konstigt. Det framgår även av Guilds resonemang kring grönt, även i naturen samsas olika gröna sida vid sida, lugnet finns där ändå.

RumIllustration ur boken av paletten ”Mid-century Modern!

Att mixa grönt
Även hennes palett ”Umbria in spring” har en blek skala gröna, beige och rosa toner. ”The shades of green are strong and quite vivid, but their harmonious tones make them almost impossible to get wrong”  detta som en bakrund till påståendet att det sällan blir fel färgkombinationer i naturen. i naturen finner vi färgharmoni. Även Guld skriver att hon i stort håller med om detta påstående.

Umbria-in-springUmbria in Spring. Foto ur boken.

Slutsats
Guild skriver egentligen inte mycket om hur man kan använda grönt hemma. Däremot visar hon på många exempel i sin bok. Att de olika kulörerna i hennes färghpaletter passar bra ihop berättar hon, däremot problematiserar hon inte detta vidare. Jag kan ju se att de gröna kulörerna mixas med gråskala eller med en accent av rosa.

Grönt och rött är komplementfärger och komplementfärgen passar ofta som en avvikande eller accentuerande färg. I naturen är det de röda bären som syns tydligast, de signalerar giftighet eller tvärtom, röda fjädrar eller röda blommor kan också locka till sig fåglar. I regnskogen t ex är det många träd som får röda blommor, där är det fåglar som pollinerar och det röda lockar dem till sig.

 

 

 

Den blå natten

I Trollhättan ordnas varje år en kulturnatt, Den blå natten. I år fyller Trollhättan 100 år och de kommer ha ett jubilemumsspecial, Den blå natten förlängs till en vecka, 23-30 april. På vastsverige.com går att läsa: ”Trollhättans jubileumsår till ära sträcker ljusarrangemanget Den Blå Natten ut sig över en hel vecka och växer till en ljuspromenad där vi rör oss i ett belyst, nästintill magiskt älvrum.”

Jag är inbjuden att belysa Kärlekens stig!

21_9_Norra entren_1_IMG_4545  21_7_Nora entrén_2_tallarna_IMG_4547
Norra början av Kärlekens stig. Foto E-K

Kärlekens stig
Kärlekens stig sträcker sig från Olidans kraftstation till början av slussområdet, en sträcka på 1,1 km. För att ta mig an uppdraget har jag delat in stigen i zoner med lite olika biotop. Ett område med yngre lövträd, ett med gamla ekar, en planterad tallskog och branten med krokiga tallar, ett parti har stora granar och på ett ställe sträcker sig berghällen ut i vattnet med en stor stenbumling likt ett jättekast.

350-500  800-1000   
Delar av Kärlekens stig. Skisser av E-K

Konstnärlig inspiration
Till ljussättningen av varje zon har jag valt ut ett konstverk som inspirationskälla. En målning av John Bauer blir inspirationen till ljussättningen av de stora ekarna t ex och en bild av Elsa Beskow ger mig idéer om hur jag skall ljussätta den yngre lövskogen. Till norra entrén har jag valt en bild av Yayoi Kusama som inspiration till färgval och karaktär.

IMG_2821
“Love is calling”, verk av Yayoi Kusama.

Provljussättning
Vi har varit och provljussatt denna del av stigen med ”Love is calling” i våra tankar. Vi arbetade med ljuskällor med olika färger men också med färgade filter som vi satte framför lamporna. Här är två bilder från provljussättningen.

IMG_5865  IMG_5852
Provljussättning Kärlekens stig med inspiration av ”Love is calling” av Yayoi Kusama. Foto E-K

Jag skall försöka hålla er uppdaterade under kommande vecka!

/Emma-Kara

 

Isens färger

ISENS FÄRGER 
Nina Nilsson

Uusma, B. (2013). Expeditionen. Min kärlekshistoria. Norstedts, Stockholm.

Bea Uusma, läkare och författare, bestämmer sig för att ta reda på hur det kom sig att de tre männen i Andrées polarexpedition dog, trots att de hade gott om varma kläder, proviant, ammunition och gevär. Uusma reste till Nordpolen för att söka efter svaret. Hon insåg att hon måste vara på plats – se, känna, upptäcka – för att få svar.

Färgreflexion
Under färden med båt på väg norrut reser hon genom isen, är i kontakt med (havs)situationen. Det visade sig att isen inte alls var vit. Uusma skriver: ”För varje breddgrad vi passerar på vår väg norrut förändras isens färg med ljuset.” (Uusma 2013 s. 86) Hon bestämmer sig för att återge färgerna så noggrant som möjligt, tittar ut genom hyttfönstret, väljer ut och bestämmer sig för vilken som får bli ”dagens färg”. (fig. 1.)

Uusma 2015096
Fig. 1. Färgkarta över isens färger under båtresan 20 aug-24 sep. Kulörerna är uppställda efter datum och positionsangivelser. (aa s.87)

Hur uppfattar vi färg?
Frågan besvarar Uusma:
”Olika färger har olika våglängd. Blått ljus har kortast våglängd, rött ljus har längst. Om isen ser turkos ut på åttiofjärde breddgraden beror det på att den inte har absorberat de turkosa ljusvågorna. Isen som ser turkos ut har absorberat alla färger, utom just turkosa. Isens egentliga färg är alltså inte den man ser. Isen innehåller alla de färger man inte ser.” (aa s.88)

Vidare:
”Färgen existerar inte i själva objektet, utan skapas i betraktarens hjärna. Själva färgen uppstår inte förrän någon faktiskt står framför den, för att se den. Här håller jag på och fyller väggarna i min hytt med minutiöst noggrant utvalda färgprover. Men så fort jag går härifrån är de borta.” (aa s. 88)

Kommentar
Färgkartan visar att det är helt avgörande att ta färgprover på plats. Att erinra sig dessa isens subtila kulörer vid återkomsten till Sverige hade inte varit möjligt. För mig personligen ligger det ett värde i att ta del av Uusmas färgregistrering. Jag föreställer mig att där på plats fanns hur många valörer som helst att välja bland till exempel blått, gult och grått. Men hon bestämde sig för just den kulören och valören vid just det tillfället. Själv arbetar jag med samma slags problematik vid registrering av blommors färger. Luften, ljuset, sol och skugga ger variationer. Det gäller att bestämma sig. Sammantaget beskriver färgerna en helhetsintryck, i Uusmas färgkarta blir det i huvudsak kalla färger.

/Nina Nilsson

 

Transparens i hamninloppet

Transparens
Utsikten från ateljéfönstret är över Göteborgs hamninlopp. Älvsborgsbron formar bjälklaget över Göta älv. I lätt bris flimrar havsytan. Olika blå, grå, smaragdgröna färger bildas. Fraktfartygen är ibland röda, ibland gröna, ibland svarta. Vattnet blänker i fartygsskroven. Utsikten danar motivet, transparent eller genomsynligt. Det är genomgående kallt trots röda och varmare gröna färger.
Nina Nilsson

transparent kattegat076Färgschema över Göteborgs hamninlopp. 27,5×15 cm. Akvarell. N. Nilsson

 

Veckans bild

Nolde blått046
”Fru T. med rödhalskedja.”
 Porträttet (beskuret) ingår i en serie vänporträtt konstnären målade på 1930-talet.

Emil Nolde på Louisiana
Trots kraftigt, mättat rött och gult domineras vissa av Emil Noldes porträtt – som detta – av den blå färgen.
Nina Nilsson

Kallt ljus åt norr

Ett rums färg upplevs olika i rum med norr- eller södergående fönster. I antologin ”Färg, ljus, rum” (Red Karin Fridell Anter, 2006, Formas) har Maud Hårleman med en artikel om detta, artikeln heter: Varmt och kallt i norr och söder.

Hårleman inleder: ”Soliga söderrum och skuggiga norrum upplevs inte likadant . . . Ofta används motsatsparet varmt kallt för att beskriva dessa skillnader”.

Vi måste först skilja på två begrepp:
Egenfärg – den kulör som vi målar med, t ex en NCS-kod.
Identitetsfärg – den kulör som vi upplever, så som människan ser den.

”Skillnaden mellan egenfärg och identitetsfärg är den färgförskjutning som orsakas av den rumsliga situationen”. Hårlemans ambition är att undersöka hur denna förskjutning ter sig beroende av den rumsliga situationen.

Två likadana rum med norr- respektive södervettande fönster målades i samma färg. Försökspersoner befann sig sedan i dessa rum som beskrev sin upplevelse av färgen.

FRÅN FÄRGPROV TILL IDENTITETSFÄRG
I rum med enfärgade väggar blev identitetsfärgen, med ett undantag, alltid mera kulört och mindre vitaktig än egenfärgen. Färgen i rummen blev alltså intensivare och mörkare än färgen på det motsvarande färgprovet i alla rum utom de norrgående gula rummen, där rummets färg blev mörkare än egenfärgen men inte ökade i kulörthet.

FärgschemaSkiss efter att läst konsekvenser av norr resp södergående fönster. (Svårt att få till färgerna i överföringen till datorn, ni får fantisera lite) /E-K

Den största skillnad som försökspersonerna beskrev uttrycktes i begreppen varmt och kallt. Det är alltså begrepp som vi i allmänhet är vana att använda. Norrgående rum upplevdes generellt som kallare och södergående som varmare, det fanns också en koppling mellan varmt och i övrigt positiva ord och kallt och i övrigt negativa ord. Folk verkade trivas bättre i varma rum.

MIN TOLKNING
Solljus innehåller alla färger, vi upplever det som vitt eller snarare neutralt. Jag som ljussättare skulle vilja säga att soljus i sig är varmt. Om man på en scen skall få till solljus måste man använda vitt ljus som drar åt det varma, ofta lägger vi i ett tunt gult filter i ljuset. Men även på scen handlar det om att få till ett varmt ljus i relation till det ljus som varit strax innan och övrigt ljus på scenen. Färgens relativitet är ständigt närvarande för en ljussättare/ljusdesigner.

Ljus består av ljusvågor som är olika långa, de blåaktiga har kortast våglängd (ultraviolett ljus ännu kortare) och rött ljus har längst våglängd (infrarött är ännu längre och vi upplever det mer som värme). När ljuset träffar atmosfären runt jorden studsar ljuset mot de partiklar som finns i atmosfären, de blå, korta ljusvågorna, har en tendens att lättare studsa och mycket av detta ”fastnar” i atmosfären, vi ser då himlen som blå.

Konsekvens
När då solljuset lyser in i ett rum får det med sig det mesta av alla ljusvågor, när solljuset däremot inte lyser direkt in i rummet, som i ett norrgående fönster, är det det från utsidan reflekterade ljuset som strålar in, och som jag precis beskrev så är det de blå ljusvågorna som lättast studsar och alltså lättast kommer in som ljus, ljuset i detta rum är alltså kallare till sin sammansättning. För att bekräfta detta skulle vi behöva måla två rum vita och mäta våglängden på det soljus som kommer in, solljus respektive norrljus. Detta har jag inte gjort. Alltså är det jag säger endast en teori.

Då förklarar det varför färgerna uppför sig som de gör i de olika rummen, man kan säga att det blå pigmentet i färgerna reflekterar mer ljus än det röda, vi upplever färgerna som något kallare, eller något mer dragna åt blått i de norrgående rummen. I de södergående rummen är det mer värme i ljuset och varma pigment reflekterar och förstärker ljuset, vi kan se att rummet får en ökad ”värme”.

Om då ett blått rum blir mer grönaktigt i norrljus tolkar jag det som att ljus innehåller många färger varav blått är en, eftersom blått är den kallaste färgen och det inte kan bli mycket blåare, blandar du då in en annan färg drar det åt grönt, blandar du däremot in mycket värme drar det åt rött och blir lilaaktigt blått. Nu har Hårleman använt sig av NCS-systemets färgcirkel där blått och gult står mitt emot varandra, själv föredrar jag Ittens tolvdelade färgcirkel där blått står mittemot orange, jag tycker att resonemanget blir tydligare då.  Men det känns som ett eget inlägg, så jag sparar den.

Beate
På denna bild kan vi tydligt se att ljuset påverkar färgen. Vi ser en turkos vägg med ett förhållandevis kallt ljus in från fönstret på höger sida i bilden. Vi ser också ett varmare blänk från en förmodad taklampa som träffar vid och strax ovanför den rosa klockan. Båda ljuskällorna påverkar vår upplevelse av väggens kulör. Foto: Beate Persdotter Løken.

Väggens färger påverkas tydligt och i ett färgschema blir det som följer:

Grönskala
Vi ser tydligt många olika färger på samma vägg som beror på ljuset. Här uppfångade i ett färgschema. /E-K 

ATT TA MED SIG
Fundera över åt vilket håll fönstren vetter i det rum du skall måla. Beroende på ljus får färgen olika karaktär.

Kompensation: Ni kan kompensera för den förändring som sker beroende på ljuset och t ex måla ett grönt rum i en lite gulare grön om ni skall ha den i ett norrgående rum. Ni kan då måla en lite blåare grön om ni skall ha det i ett södergående rum.

Förstärkning: Ni kan förstärka det ljus som kommer in och i ett norrgående rum måla med en aning blåare grön och på så så sätt fånga upp den svalka som kan finnas här. På samma sätt som ni i ett södergående rum kan ha en gulare grön för att fånga upp den värme som kommer med solen.

Jag kan också tänka mig att man en riktigt varm dag mer uppskattar ett kallt rum som man kanske associerar till kyla, medans man en frusen och kall dag uppskattar ett varmare rum som mer associerar till värme, men det är bara vad jag tror, kanske det är personligt.

ETT AVSLUTANDE ORD
Det här med ljus är inte helt enkelt att förklara och kanske det behöver ett eget avsnitt i denna blogg. För mig är ljuset en ständigt närvarande parameter i allt som har med färg att göra, den kunskap jag har bygger mer på erfarenhet än akademiska studier, därför kan jag inte alltid förklara hur ljus fungerar rent teoretiskt. Men jag tycker det är spännande och utvecklar det gärna här.

/Emma-Kara