Kategoriarkiv: Gul

Om gult

Färgforum 2018 – dag 1

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara

 

 

Färg i Göteborgs Botaniska trädgård

Kakaofrukter och blommande Dionysior i Växthuset


Frukterna växer direkt på stammen, är gula och blir gröna allteftersom de mognar. Foto: N. Nilsson.


Dionysiorna blommar i gult och violett. Intensiteten i de mättade kulörerna är uppseendeväckande. Foto: N. Nilsson.

 

 

På studiebesök i måleributik del 2

Påsken närmar sig och vi tänker ofrånkomligt på gult, gult är påskens färg, i alla fall kommersiellt. Kulörklubben har varit och besökt Måleributiken i Alvik och pratat gult. I detta inlägg fokuserar vi på tapeter, gula tapeter.

Gult i tapeter
Gula tapeter kan ha olika mängder gult i sig. De kan ha en mer eller mindre gul bakgrund, vara helt gula eller de kan ha gula detaljer bland andra kulörer. I klassiska tapeter är det inte ovanligt med en gulaktig bakgrund.


Den gula kulören i botten har en blek valör och som egentligen inte pockar på någon uppmärksamhet, den ligger enbart som en neutral bakgrund. Vilsam.
”Mönstret Fruit var ett av de första tapetmönster som ritades av William Morris. Redan 1864 gjorde han detta mönster med persikor, citroner, apelsiner och granatäpple. Här ser vi mönstret i varma gula och gröna toner på en mjuk vit botten”.
(Bild och bildtext hämtad på Måleributiken i Alviks webshop.)


Här har tapeten en starkare gul detalj i en annars färgrikt mönster.
Savuti från Cole&Son. ”Denna underbara afrikanska lustgård har fångats i en tapet som finns i sju vackra och distinkta färgställningar som var och en har ett eget uttryck: här en version med starka och klara färger mot bakgrund i mörkt petroleumblått”.
(Bild och bildtext hämtad på Måleributiken i Alviks webshop.)

 

De gula löven får stor plats spridda över tapetens mönster, vi ser grått, blått och gulgrönt tydligt, djuren i grå och blå toner framträdande på lika villkor som det gula.
Savuti från Cole&Son.

Var finner vi helt gula tapeter eller i alla fall till övervägande del gula? Min upplevelse är att Tricia Guild alltid har använt mycket färg. Jag går till Designers Guild’s tapetkataloger men inte heller där finner jag speciellt mycket gult, i alla fall inte starkt gul.

Undantaget – kanske – är den tonade tapeten Saraille, där hittar vi gult. Jag associerar till äldre tiders målade bröstpaneler men här tonat på tapet.


En tapetvåd av Saraille från Designers Guild.

Några lite udda och galet gula tapeter fann vi dock!

Cole&Son, här tapeten Puzzle.

Det absolut gulaste i hela butiken var barnkatalogen!


Tyvärr speglade den gula utsidan inte innehållet även om vi fann gult bland seriehjältar och minioner. I denna katalog hittade vi den här galna tapeten!

I barnrum är det ofta mycket prylar, leksaker, kläder och gosedjur. För att det inte skall bli för mycket intryck så kanske denna tapeten ändå mest är en rolig idé.

Retro – här finns det gult
För att verkligen hitta gula tapeter fick vi ta oss till Retro-tapeterna för second-hand-fantasten.

En instagrambild från Måleributiken i Alvik illustrerar detta väl!


Bild från Instagram @maleributikenialvik.

Bilden är publicerad med instagramtexten: ”Gult är inte bara något som passar till påsken. 🐥Gult hör våren till, men i år är den pigga kulören även en av de största trendfärgerna. Och det finns många fina sätt att lyfta in gula toner i hemmet. Här ser ni snygga retro tapeter från @missprint_ltd”

Gult är en pigg kulör skriver man i Måleributiken i Alvik i sitt Instagraminlägg. Jag reflekterar över att gul är den ljusaste kulören, intensivast i sin klarhet och ljushet i jämförelse med andra kulörer. Om man blandar in lite svärta i det gula dämpar den sig och blir lite mindre pockande  och aningen lugnare för ögat, vissa kallar det att den gula blir lite skitig. En av riskerna med gult är att kulören kan dra åt det gröna hållet, särskilt när det blir mörkare i rummet eller om ljuset kommer från norr. Blandar man i något rött i den gula kompenserar det för grönskiftningen. Vi kan se det i en av tapeterna ovan, den som har svarta streck med små spretiga bollar i ändan, där är den gula aningen rödare och drar inte alls åt grönt.

Kommentar
Det var spännande att vara på studiebesök i Måleributiken i Alvik. Den intensiva eftermiddagen började med färg och avslutades med tapeter. Tack än en gång Therese Svensson för ovärderlig hjälp i jakten på gult!

/Emma-Kara

Treklang

Färg och form samverkar
Nina Nilsson

Växten Corydalis (nunneört) är ett häftigt exempel på hur färg och form samverkar. Samtliga kulörer – gult, vitt, svart – visar sig vara lika betydelsefulla, lika uppseendeväckande. Det är färger i kontrast, framför allt vitt och svart som möts i den ”tecknade grafiken” och gult som den mest intensiva och ljusa av samtliga färger. Formen har självfallet betydelse för rörelsen. Den vita ”svansen” övergår i gula kronblad och får ett svart huvud på toppen.


Corydalis schanginii ssp. ainae.
Foto: Gerben Tjeerdsma.

Veckans bild

Textilt konstverk
Nina Nilsson

På Galleri Anna H i Göteborg visas en samlingsutställning med textila arbeten, några i gula toner. Särskilt varsamt är den gula färgen hanterad i Henriette Ousbecks knutbroderier. Motiven är olika slags lavor, de som växer på stenar och berghällar i vår natur. Jag tror att Ousbecks avsikt har varit att ligga så nära färgverkligheten som möjligt. Särskilt raffinerat blir broderiet där ”knutarna” ger strukturen. Genom dessa bildas skuggor som påverkar färgen, gör den mildare men också djupare.


Lava
, broderi av Henriette Ousbeck.

Veckans bild (er)

Fredrikstadbananen
Nina Nilsson

Vid Henie Onstad Kunstsenter utanför Oslo står denna skulptur i gult och beige.
Ur museets hemsida:
På høyden over utescenen står Trygve Fredriksens Filipstadbananen, 1952 , et yndet fotoobjekt. Opprinnelig en reklame plassert på taket til bananmodneriet Banan-Mathiesen på Filipstadkaia. Nå er den deponert på Høvikodden hvor den står som et monument over popkunstens inspirasjonskilder.

Trots sin storlek tar den gula färgen inte överhanden, utan smälter gott in i landskapet, åtminstone vid denna årstid och i mulet väder.


På en kulle utanför museet står ”Filipstadbananen” av Trygve Fredriksen från 1952.  Foto: N. Nilsson.

Närbild. Foto: N. Nilsson.

Veckans bild

Gult objekt på Göteborgs Konstförening
Nina Nilsson

Fredrik Norén arbetar med ett motiv som delvis handlar om omgjorda eller deformerade eller nyskapande möbler. Den gula färgen i ”End Table” är magnifik, tät och övertygande.

Utställningen pågår till den 2 april.


”End Table”, blandteknik 2015. Fredrik Norén. C:a 150×100. Foto: N. Nilsson.


”End Table”, blandteknik 2015. Fredrik Norén. C:a 150×100.
Objektet sett från sidan. Foto N. Nilsson.

 

 

På studiebesök i måleributik del 1

Om gult och dess (eventuella) användning

”Vitt har varit det ledande inom inredning i många år. Nu börjar grått smyga sig försiktigt in, försiktigt. Grått med lite blått i sig, absolut inte grått med gult eller rött i sig.”

Jag har varit på besök i Måleributiken i Alvik för att höra mig för om gult. Vad tycker kunderna om gult? Vill de ha gult? Är gult en storsäljare? Varför inte? Varför inte gult? Mina frågor var många och svaren inte helt lätta att tyda men en sak är säker; kunderna väljer sällan gult. Folk verkar snarare lite rädda för gult. Therese Svensson tog sig tid och guidade mig bland allt det gula.

Det verkar som att det är långt kvar till att gult får en plats i våra hem. I alla fall på våra väggar. Som en detalj kanske, en kudde eller ljuslykta eller i form av detaljer i mässing eller läder men inte gärna på väggarna. Vi tittade på färgprover, vilket  utbud  som fanns och vad kunderna väljer.

Om kunderna vill titta på gula färgprover är det inte de vänstra proverna de tittar på. De är alldeles för gula, intensiva och starka, det är de till höger i bilden de slutligen stannar vid. Dessa färgprover är från Alcro. (Foto E-K).

Måleributiken i Alvik säljer bl a färger från Farrow&Ball.


Gula färgprover från Farrow&Balls hemsida. De räds inte gult och de flesta kulörer är relativt intensiva i färgen. (Jag har gjort en print screen från deras egna hemsida).

Farrow & Balls färger är populära bland kunderna men med undantag för gult, som kunderna sällan köper och mycket riktigt, på provburkarna med gul färg fann vi ett tunt lager damm. Gult verkar inte vara på tapeten.


Provburkar från Farrow&Ball (Foto E-K)

Designers Guild förknippar jag med starka färger. På deras hemsida har jag hämtat följande bild:


Blått har tre rader med färgprover och grönt har två, dessutom finns här turkos. Rött tillsammans med rosa har två rader. Gult däremot, har endast en rad med färger.

Vi plockar ut de gula färgerna från Designers Guilds färgkarta, ser ut så här:


Gula färgprover i förhållandevis bleka nyanser. Bildkvaliteten är inte så bra men den ger en hint om de kulörer vi kan välja mellan.

Vad kommer det sig?
Vad är det som gör att vi undviker gult?
“Gult är fult” rimmar vi ofta på och “gulnade tapeter” är ett begrepp som antyder gamla tapeter där pappret gulnat, “nikotingult” är heller ingen komplimang åt den gula färgen.

Putsade väggar verkar utgöra ett undantag. Så fort ytan har struktur verkar det lättare att acceptera gult. I Stockholm är många hus gula, överallt är det gult. Kan det vara något med strukturen i putsen som gör att vi har lättare att acceptera gult på putsade ytor?


Här ett gult kvarter i Stockholm. Gula hus är en vanlig syn i olika stadsdelar i Stockholm. Kan detta vara längs Sveavägen? (Foto E-K)

Putsade väggar i ett hus i Toscana skulle kunna vara gula, men är oftast ockrafärgade. Den riktigt kalla gula kan vi se som fräsch, den kan få dra åt lime, bara inte tvärtom, bara inte det gula drar åt aprikos, det är en färg som många skyr.

Gult i ljus
Gult påverkas mycket av ljuset. En förhållandevis neutral gul kan i ett kallt ljus se grönaktig ut men om kvällssolen lyser in med sin värme genom fönstret och träffar den gula färgen blir den varm nästan orange. Gul är en känslig färg, “lite kinkig” just för att den påverkas så starkt av olika ljus.

För att den gula färgen inte skall bli grönaktig behöver den blandas upp med rött. Det är ett sätt att kompensera för ett kallt och lite blåaktigt ljus, som t ex dagsljuset är. Men när man blandar upp den gula med lite rött upplever ofta kunden att kulören drar mot aprikos och det skrämmer dem. Problemet är att den kulör som vi ser i färgburken inte är den kulör som vi sedan upplever hemma på väggen. En provmålning bör alltid göras!

En inspiration från Farrow And Ball med deras kulör ”Yellocake” får bli en avslutande inspiration.


Ett rum i gnistrande gult med golv i kontrasterande och lite dämpad turkos. Bild hämtad från Decorating tips from Farrow and Ball.

Fortsättning och tack
Det har är första inlägget av två om gult i Måleributiken i Alvik. Nästa inlägg handlar om tapeter och blir en direkt fortsättning på detta.

Tack Therese Svensson för att du delade med dig av lusten till och känslan för kulörer, inte minst gult! Du gav mig intressanta infallsvinklar och mycket inspiration under mitt mitt besök med fokus på gult.

/Emma-Kara

 

 

Gult som signaleffekt

Grodor, stoppknappar och gula skor
Nina Nilsson

 Kombinationen gult och svart gör dig uppmärksam på att du har en rättighet. Men, pilgiftsgrodan i samma färgkombination signalerar: kom inte nära mig! Mönstereffekten är avskräckande och den sprutar ut sitt dödliga gift om någon råkar överträda gränsen för ej tillåten närhet.

Pilgiftsgroda.

Stoppknapp i blank plast. Gloria i guldgult.

Rött och gult är en vanlig färgkombination. Se t.ex. stoppknappen på på de italienska spårvagnarna. Knappen är röd, men själva hylsan gul och blank. Signaleffekten gult väcker vår uppmärksamhet medan det röda är i fokus.

Skyltdocka i Paris. Foto: Emma-Kara Nilsson.

Denna skyltdocka i varmt gult är ingen varning för något, inte heller en uppmaning att du skall göra något. Den har enbart funktionen att vara dekor – att synas i en färgockuperad miljö – och därmed väcka vår uppmärksamhet. Vi skall se den!

Man i gula skor. Bilden är tagen på Avenyn i Göteborg 2016. Foto: N. Nilsson.

Signaleffekten kan bidra till att förstärka en personlighet. Gult framträder här som en färg där tankarna går till det udda, det vågade. Skorna lyser som gula lyktor och kanske ger de både mannen som bär dem och oss betraktare en glädjekick!

Gult i staden

På jakt efter gult i Göteborg
Nina Nilsson

Tegel- och gulputsade hus ligger i den historiska delen av det gamla Göteborg. Ett stort antal hus murades i danskt tegel, vars färg benämns ”gult tegel” bland yrkesfolk. Domkyrkan är ett exempel. Utmed Hamnkanalen ligger det putsade fasader i en blek gulvit färg. När eftermiddagssolen tänder färgerna får Tyska kyrkan och Asplunds Rådhus mjuka och varma gulaktiga toner. Dessa liksom rinner ut i vattnet ­– eller speglar sig ­– och tusen variationer vibrerar.

Foto: N. Nilsson.

Vid hamnkanalen hänger en stege där varannan stegpinne är klargul. Signaleffekten ­– den gula kulören ­– är tydlig mot den grå kajkanten, och här handlar det om att vår uppmärksamhet skall riktas mot ett hjälpredskap.

Södra Hamngatan i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

En kvinna i skarpt gult lyser tillfälligt upp ett hörn i Östra Nordstan. Den ilskna färgen på hennes kappa är avvisande. Hon skall synas bland nattens trafikljus. Jämför kulören på brevlådan som har en varmare och mer välkomnande gul ton.

Två olika färger, två skilda funktioner. Foto: N. Nilsson.