Etikettarkiv: färg

Färgforum 2018 – dag 2

Dag två bjöd på nya föredrag och härliga diskussioner.

Färgdokumentation
Stor del av dag två ägnades åt dokumentation av kulörer och bilder, ex Storkyrkan (Max Laserna, byggnadsantikvarie) och Hälsingemåleri (Ingalill Nyström & Liv Friis, Göteborgs universitet). Hur är objekten målade och hur har de varit målade tidigare? Vilken färg har används och vilken kulör? Lager för lager analyseras för att få fram objektets historiska färgsättning. I fallet med Storkyrkan är syftet med undersökningen att ge en historisk bild av dess färgsättning men också vara en hjälp i beslutet av ny kulör, det är ju många som kan ha intresse i färgrfrågan.

Kulörklubben hade tyckt det var intressant med problematisering kring detta med hur man skall välja att färgsätta utifrån kända fakta av tidigare och nuvarande färgsättning.

Färgvisualisering
Två föreläsningar berör ämnet, Digitala dioramor med Gunnar Almevik och Jonathan Westin, Göteborgs universitet och 3Dvisualiseringar i Lunds Stift med Hanna Eriksson & Ingrid Wedberg, Skånes målerikonservatorer. Visionen är att kunna gå med sin Ipad eller mobil i rummet och se målningar som nu är ävermålade eller av annan anledning inte finns. Tekniken är fantastisk och för många ett bra sätt att bilda sig en uppfattning a hur det såg ut.

Steget från dessa visualiseringar till kompletta dataspel är inte långt.

Schablonladan
Ett av färgforums höjdpunkter var The battle for Hälsingemåleriet – schablonlador, allmogemåleri och odödlighet. Helena Bratt  berättar om sina projekt med bl a
Schablonladan med syfte att uppmäsrksamma en gammal kulturskatt, Hälsingemåleriet och visa upp det för en ny publik. Måleriet som traditionellt finns inomhus har i Helenas version varit inspirationen till schablonladans mönster som förstorats och målats upp på två lador väl synliga från bilvägen.

Schablonladan
Schablonladan (bild från Helena Bratts hemsida).

Att ta med oss
Vi avslutade Färgforum 2018 med reflektion från året och önskningar om nästa års färgforum. Två punkter tar jag med mig och trycker lite extra på:

  • Vad är färgsättningens konstnärliga värde och dess mervärde – förklara och problematisera. Färgvalen var viktiga och då särskilt färgvalen på utsmyckningar av olika slag. Det bör finnas konstnärlaiga ingångar/aspekter i det gamla måleriet som skulle kunna lyftas fram.
  • Låt målarmästarna berätta om arbetet med färg – på konferensen är det många som berättat om analyser av hur något varit målat, vilket pigment man valt och vilka ämnen pigmenten varit blandade med för att få till den färg som sedan målats på den aktuella ytan. Jag önskar höra målare berätta om arbetet med restaureringar. För även om vi vet hur något är målat in i minsta detalj så betyder inte det nödvändigtvis att vi kan göra det.

Spännande dagar och tack Riksantikvarieämbetet för initiativet till och genomförandet av denna härliga konferens. Jag ser redan fram emot nästa år!

/Emma-Kara

Färgforum 2018 – dag 1

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara

 

 

Stora Badhusgatan

Vi har en gata med gröna hus i Göteborg; Stora Badhusgatan.

BadhusgatanStora Badhusgatan 12-20, i Göteborg.,

Sex byggnader med grönmålad puts. Ovanför uppe till höger ligger Göteborgs första skyskrapa, Otterhall, som fortfarande är en av Göteborgs högsta byggnader, byggt i slutet av 20 talet, idag helt klädd i kopparplåt.

badhus-otterhälll_ottoDet höga Otterhall syns från Stora Badhusgatan. Från början ett putsat hus men på 30-talet kläddes vissa partier i kopparplåt och under mitten av 60-talet fick huset sitt nuvarande utseende.

Jag har varit på Stora Badhusgatan och mätt in de olika gröna kulörerna. Vissa hus har kopparelement mellan fönstren, några har målade fönster och några är i brun aluminium. Ett hus har mörkt röda fönster.

När jag ser husen känns det tydligt gröna. Men när jag går närmare och mäter in färgerna är de snarare grågröna. Ett färgschema på de inmätta färgerna ser ut såhär.

Badhusgatan färgschemaHusens kulärer och fönstrens kulör i fyrkanten i mitten. Flera av husen husen har samma kulör. Huset med de röda fönstren ligger en bit öster om de andra och hänger inte direkt ihop med dem.

Jag tycker det är vackert med gröna putsade fasader. Jag tycker inte alltid det är vackert med gröna träfasader. Detta väcker min nyfikenhet och kommer ligga till grund för fortsatta studier i ämnet.

//Emma-Kara

Veckans bild

Ny bok: Kulör. En bok om vad färg gör (Kühlhorn) 2017

Jag väljer en bild med tillhörande text:


”En grönvitrandig parfymförpackning jag köpte i en antikaffär i Frankrike. Doften heter ”Grön och vit”, jag vet inte hur gammal den är (1950-talet?), Men den doftar fortfarande citron och lite damm. Förpackningen är så fint gjord också, man liksom viker ut den, som origami. Och den svarta tryckta rosetten med texten på fungerar så bra mot det grön- och vitrandiga. ” (Kühlhorn s. 89)

 

Tricia Guild om grönt

bokomslagI samband med London Design Fair lanserades Paint Box, en ny bok av Tricia Guild. Här låter Tricia Guild oss ta del av hennes egna moodboards och färgscheman. Tricia Guild är grundare av Designers Guild som designar och tillverkar tapeter, färger och textilier kuddar, mattor mm, för inredning.

Tricia Guild har ett nära förhållande till färger. I inledningen skriver hon att:

Colour has this power: to evoke an emotion, change a mood, uplift your spirits and make life feel better.

At Designers Guild, it has always been our passionate goal to give people the confidence to live with the colours and textures that we know will simply enrich their lives.

Sid 7 i Paint Box av Tricia Guild

Att inreda med färger
Guild fortsätter med att när vi skall inreda vårt hem med färger bör vi börja med att fundera över hur vi vill att vårt hem skall kännas, eller snarare hur vi vill att det skall kännas att vara i vårt hem.

I en färgpalett som Guild döpt till ”Reflections of China” beskriver hon den Kinesiska kulturens syn på grönt: ”Green symbolises health, prosperity and harmony, spring and wood”. Detta är ett tema som de flesta som skriver om grönt förhåller sig till, att det står för livet självt, det gröna klorofyllet som finns i alla växter och som är en förutsättning för liv på jorden.

reflections-of-china'
Reflections of China. Foto ur boken Paint Box.

Norrljus och grönt
Guild ger rådet att om du vill använda gröna färger i ett rum med begränsat dagsljus eller ett fönster mot norr så använd gärna varmare vita toner som bakgrund och gräsgröna toner snarare än jadegrönt.

Jade-Green
Jadegrön enligt Desigers Guild.

gräsgrönt
Gräsgrönt enligt inmätning av mig själv. Gräs är mörkt i sig men när solen lyser igenom bladen det blir de ljusa. Variationen är stor.

Här har jag delat upp några av Designers guilds färger efter varmare gröna, dit gräsgrönt hör, och lite kallare gröna som t ex jadegrön. Nedan ger jag exempel på varma och kalla gröna.

Varma-gröna
Exempel på varma gröna kulörer från Designers Guild.Kalla-gröna
Exempel på kalla gröna kulörer från Designers Guild.

I norr bör vi alltså plocka fram lite varmare toner. Just grönt förändras åt det kallare i rum med norrljus vilket vi bör vara medvetna om och kompensera för. Mer om detta i ett tidigare inlägg ”Kallt ljus åt norr”.

Mid-century Modern
Här har vi en färgpalett med olika gröna toner tillsammans med en neutral gråskala, ”a rich earthy olive green, charcoal grey and emerald are the key players”. Inspirationen kommer från 50-talets designrevolution. Mode, arkitektur, industri- och produktdesign,  sprunget ur den gemensamma känslan och energin efter andra världskrigets slut.

FärgschemaHär har jagfotograferat färgschemat ”Mid-century modern” ur boken Paint Box.

 

Med hjälp av denna färgpalett har hon inrett ett rum i svarta och grå toner tillsammans med det gröna ur paletten. Här finns inga kontrastfärger som ”poppar ut” utan hela färgpaletten håller ihop i det gröna tillsammans med den gråsvarta skalan. Att blanda olika gröna i ett och samma rum är inget konstigt. Det framgår även av Guilds resonemang kring grönt, även i naturen samsas olika gröna sida vid sida, lugnet finns där ändå.

RumIllustration ur boken av paletten ”Mid-century Modern!

Att mixa grönt
Även hennes palett ”Umbria in spring” har en blek skala gröna, beige och rosa toner. ”The shades of green are strong and quite vivid, but their harmonious tones make them almost impossible to get wrong”  detta som en bakrund till påståendet att det sällan blir fel färgkombinationer i naturen. i naturen finner vi färgharmoni. Även Guld skriver att hon i stort håller med om detta påstående.

Umbria-in-springUmbria in Spring. Foto ur boken.

Slutsats
Guild skriver egentligen inte mycket om hur man kan använda grönt hemma. Däremot visar hon på många exempel i sin bok. Att de olika kulörerna i hennes färghpaletter passar bra ihop berättar hon, däremot problematiserar hon inte detta vidare. Jag kan ju se att de gröna kulörerna mixas med gråskala eller med en accent av rosa.

Grönt och rött är komplementfärger och komplementfärgen passar ofta som en avvikande eller accentuerande färg. I naturen är det de röda bären som syns tydligast, de signalerar giftighet eller tvärtom, röda fjädrar eller röda blommor kan också locka till sig fåglar. I regnskogen t ex är det många träd som får röda blommor, där är det fåglar som pollinerar och det röda lockar dem till sig.

 

 

 

London Design Fair – 2

Rapporten från Londons designvecka fortsätter
av Emma-Kara

Francli Craftwear
Det botaniska temat fortsätter med friluftsliv från Francli Craftwear Även här med ett fokus på hantverk. ”Francli creates hardy work-wear and outdoor accessories, handcrafted in Britain for explorers and creators” står på Franclis hemsida. Lokala keramiker, båtbyggare och friluftsmänniskor bidrar med inspiration till Franclis produkter, närproducerat och sytt på den lokala farmen.

Grön kulör på ryggsäckarna med läderdetaljer och rep i en blek orange som ligger nära lädrets egen kulör.

Rygga_1Rygga_2Här två olika väskor från Francli Craftwear.

Arran St East
Arran St East är ett krukmakeri beläget strax norr om floden Liffey i centrala Dublin. Jag fångades av helhetsintrycket i montern då kulörerna på väggbildens kopparkupol direkt återspeglades i karafferna i fonden. Jag tänkte att de måste ha en genomtänkt kulörtanke när de färgsätter sina objekt. På hemsidan läser jag om deras arbete:

Born from the search for a simple, hand-thrown pot in great colours, Arran Street East designs and produces homewares for people who enjoy simple, functional, and beautiful objects.

We take time to design things that work, merging an architecturally influenced aesthetic and traditional processes to produce useful objects for everyday life, with pattern and symmetry as our watchwords.

The first Arran Street East range – the Pots – is a collection of tableware which is thrown by hand in stoneware clay, and glazed in colours inspired by the Dublin Fruit and Vegetable Market – cabbage, potato, parsnip, lemon, pomegranate and pink grapefruit.

https://arranstreeteast.ie/

I kollektionen med karaffer som visas på London Design Fair tycks det vara en ärgad kopparkupol som har inspirerat till kulörvalen. Genomtänkt och vackert, även hur de valt att visa sin inspiration i montern.

Karaff_2Arrans St East monter på London Design Fair. Vi ser karafferna utställda på en hylla i fonden och i förgrunden en bild av ett kupoltak som täcker halva monterväggen. Att kupoltaket varit inspiration för kollektionen är något jag själv antar, det känns uppenbart och genomtänkt. Detta tilltalar mig rent kulörmässigt.

Karaff_1Arran St East karaffer utställda på London Design Fair.

Arran St East har fokus på hantverk, på hemsidan kan man läsa om varje steg i tillverkningen av deras produkter.

Jesmonite
På London Design Fair 2017 är Jesmonite årets material. Jesmonite är ett gjutmaterial bestående av akrylpulver och gips som blandas med vatten och sen hårdnar. Jag blir nyfiken på materialet och skall fördjupa mig i dess möjligheter lite mer. Hilda Hellström har deltagit i ett projekt på Royal Collegeof Art och säger såhär om Jesmonite:

Jag gillar de olika egenskaperna hos Jesmonite. Det är ett formbart material som liknar keramik, men du kan snida, såga och slipa det som med trä. Och slutligen, det färdiga materialet får egenskaperna som hos sten. Det är verkligen ett mycket mångsidigt material som gör att du kan arbeta på många olika sätt.

http://abic.se/unga-designers-anvander-jesmonite/

Prin
Engelska Prin använder materialet i många olika produkter bl a i krukor, skålar och vaser. Inför London Design Fair tog Prim fram plattor för att kunna använda i större sammanhang. Rent utseendemässigt påminner materialet om stengods, Prin har blandat i olika metaller i Jesmoniten, metaller som sedan oxiderat och på så sett gett olika kulörer på plattorna. Jag gillade färgerna och fastnade just denna gång för de gröna plattorna.

Jasmonite_helJasmonite_detalj
Jesmonite, av engelska Prin. Detaljbild, foto E-K

 

Reflektion
Mitt besök i London under London Design Festival har gett mig ytterligare inspiration och energi att fortsätta Kulörklubbens undersökande av färg. Lusten att själv arbeta med färgsättning har också befästs och ideer utvecklats.

London Design Fairs fokus på naturen och hantverket känns helt rätt och jag tar med mig det in i höstens fortsatta undersökning av och arbete med grönt.

//Emma-Kara

 

 

 

London Design Fair – 1

Rapporten från Londons designvecka fortsätter

Emma-Kara

I en gammal industrilokal i East End hålls varje år London Design Fair, tre våningar utställning/mässa med den enskilt största samlingen av internationella utställare under London Design Festival.

Located in the creative heart of East London, the London Design Fair is a four-day industry event that brings together 500 exhibitors from 28 countries, including; independent designers, established brands, international country pavilions, features and exhibitions.

(http://www.londondesignfair.co.uk/home)

Utställarna exponeras mitt i en gammal industrilokal med olika åldrat kakel på väggarna och gjutna pelare mitt i lokalerna. Vi välkomnas till London Design Fair, beläget i Old Truman Brewery.

Grönt
Vad som slår mig nästan genast är allt grönt. Montrarnas väggar är ofta gröna.

Väggfärg LDF
Exempel på väggfärger i montrarna.

Mörkt gröna väggfärger, ofta lite kyliga, där det gröna drar åt blått. En mörk grön som drar åt blått framhäver varma föremål. Orangeröda kulörer framträder ur det gröna. Men det känns ändå lite udda att så många valt grönt, blått hade kanske varit ett närmare och mindre udda val.

På hemsidan läser jag att botanik är öppningstemat för utställningen. Där kan förklaringen för det gröna ligga. Dessutom finner jag en hel del även på temat botanik.

Botanik
Växter i montrar och växtmönster på föremål.

Botanik LDF
Mönster med inspiration från naturen + en sten och ett får.

Jag stannar till vid Flocks monter och pratar om grönt, att utställningen är full av grönt. I montern får jag berättat för mig att Pantones kulör Greenery är inspirationsfärgen för hela mässan. Att det är ett botaniskt tema men att Greenery är en väldigt stark och intensiv grön och många har nog frångått den, valt en annan grön och på så sätt ändå hållit sig  till det officiella utställningstemat botanik.

GREENERY
Årets färg från Pantone och inspiration för utställningarna på London Design Fair.

Kate Hollowood
Av Pantones gröna såg jag inte mycket på utställningen. Men den här lampan från Kate Hollowood är ett undantag:

Lampa_grönvitMatrix, lampa av Kate Hollowood.

På utsidan är lamporna gröna eller vita, inuti går de att få i ett antal olika kulörer: orange, ljus lila, ljus turkos, den gröna ovan och gul är de färger som finns på Kate Hollowoods hemsida. Lampan finns också hängande i olika varianter.

MAtrix_minishadeaquaSSDD
Matrix lampshade, foto från Kate Hollowoods hemsida. Här med turkost inre och troligtvis grått yttre.

Jag uppskattar ljusspelet som kommer ur lampans hål och valet att använda intensiva kulörer inne i lampan, kulören både döljs fint och skymtas genom hålen i den perforerade lampan.

Flock
Flock är ett engelskt designföretag med fokus på mönster och färg. På deras hemsida står följande att läsa: ”Flock aims to create a unique pathway for new designers and represents some of the UK’s most exciting emerging British talent. —With a focus on colour and geometric pattern, Flock has a strong aesthetic that both captures the work of the designers we represent as well as offering a curated and coherent collection.

En tapet fångade mitt intresse, dels mönstret och dels användandet av färger.

Flock_tapetTapeten Atlas från engelska Flock.

Mönstret är tydligt i sin geometriska form men inne i det strikta finns plats för nyanser och skiftningar i lager på lager likt akvarell. Olika gröna nyanser drar åt blått eller åt gult, som med jämna mellanrum övergår helt till grått, ibland via udda kulörer som t ex svagt rosa.

Jag fick med mig ett tygprov hem:

NorthmoreTygprov av Northmore Minor Teal, designat av Rachel Parker för Flock.

Både tapeten och tyget är designat av Rachel Parker för Flock, jag läser om henne på deras hemsida: ”Rachel Parker describes her creative process as ‘Digital Craft’ and her work is usually identified by her eclectic use of colour, something very important to Flock.”

Northmore_färgschema

Färgschema över Northmore. De gröna nyanserna dominerar, de är många olika, gulaktiga och blåaktiga. Inemellan smyger det sig in ljust rosa och lila nyanser tillsammans med en intensivt blåturkos.

Reflektion
Första reflektionen var ju detta om de gröna montrarna.

Den andra handlar mer om att många använder naturen som inspirationskälla. Det känns viktigt i en värld där naturen på många platser far illa, vi fjärmar oss från den och kanske ligger det i tiden att åter se naturen och kanske till och med ge oss ut i det vilda.

En tredje reflektion är: på denna mässa finner jag att gediget hantverk är i fokus, både vad gäller form, färg, design och tillverkning.

/Emma-Kara