Kategoriarkiv: Grå

Lågmält i grått

Lågmält i grått
N. Nilsson

Michaela Peterson ställer ut Ytans topografi och andra arbeten på Galleri Konstepidemin i Göteborg. Utställningen pågår till den 9 mars.

Ytans topografi är en serie oljemålningar i olika, omättade grå kulörer med inslag av avvikande mer eller ibland mindre omättade färger. Det är ett mjukt och lågmält måleri som handlar om färg och färgers egenskaper och färgers förhållande till varandra. Beroende på kulörton ligger de avvikande färgerna antingen i ytans plan, sjunker in i och bort i bakgrunden eller framträder som om de låg framför den grå ytan. Det är ett ömtåligt måleri med ibland odefinierbara grå kulörer beroende på det ljus som ligger i lokalen vid olika tidpunkter på dagen.


Ytans topografi I. Blåaktigt grå.


Ytans topografi II. Gulaktigt grå.


Ytans topografi III. Rosa-grå.

Kammaren

Jag renoverar ett hus. På sätt och vis blir det en enda stor kulörundersökning och tillika experimentverkstad. Vad har huset för kulörer och hur kan jag förhålla mig till de kulörerna i min renoverering? Byggt nån gång runt 1865-1870 enligt vad jag hört, jag har inte lyckats få fram något exakt byggår ännu. Huset är i huvudsak målat en gång utvändigt och en gång invändigt. Det som har fått flera lager färg är fönster, fönsterfoder och salen som tapetserats fyra gånger. Linoljefärg har använts överallt.

Mitt övergripande mål är inte att återställa interiören till orginal. Men mitt förhållningssätt till de kulörer som jag finner är att jag vill förvalta dem väl och återanvända dem, på ett annat sätt, i en annan kombination eller i ett annat sammanhang.

Kammarens fönster
Det var dags att renovera fönstren i kammaren. Inget kitt fanns kvar oh ingen färg på utsidan men en hel del färg fanns kvar invändigt.

Fönster-1
Fönster i kammaren målat i olika lager med olika grå kulörer. (Fotot sticker i blått, i verkligheten är kulörerna betydligt gråare och varmare).

Längst till vänster ser det nästan ut som rester efter pappersremsor trots att det är ytterbågen och inte innanfönstret. Det röktes också en hel del i den här kammaren där två bröder bodde tillsammans i över åttio år.

Skulle dessa kulörer kunna ligga till grund för inredningen av kammaren? Målning av tak, väggar (pärlspont) och foder. I övrig inredning som möbler, filtar, överkast, lampor osv? Idén är värd att pröva. Jag mätte in kulörerna.

S-4005-B80GHär exempel på inmätning med NCS Kulturkulör.

Det blir sällan helt exakt, jag börjar med Kulturkulör, ibland använder jag alla färgprover som NCS har att tillgå och ibland mäter jag in digitalt.

Det är svårt att med kamera->dator få en rättvisande färgåtergivning. Jag har försökt tydliggöra här hur kulörerna egentligen ser ut:

Färgschema-NCS-2Här har jag fotat av färgproverna mot en grå stenläggning. Kameran och den digitala överföringen förvanskar bilderna. Sen använder jag NCS digitala verktyg för att få kulörerna här på skärmen mer enligt inmätning. Prickarna är mer rättvisande.

Ett förenklat färgschema ser ut såhär:

FärgschemaFärgschema med fyra av huvudkulörerna på fönstret. Enligt NCS är de inmätta färgkoderna: S 4005-B80G, S 2005-G, S 1505-G90Y samt S 2010-G80Y .

Färgsättningen
Än så länge har väggarna och fodren fått färg. Grå väggar med ljust grå foder. Jag vill fortsätta med beige och grått med dragning åt grönt i olika varianter. Kommer det bli vackert eller blir det jolmigt? Taket är vitt.

Mot murstocken ser väggfärgen ut såhär:

Murstocken

Det är ett gästrum men också ett rum att sitta i och läsa en bok och koppla av.

Dörren_öppenDörren in, målad i en av de kulörer som återfanns i huset.

Dörren

 

Fönstret2Fönsterfodret har ännu inte fått färg.

Fönstret1

Bädden2Bädden i rummets kulörer.

Bädden1

Här har jag bytt ut en kudde i avvikande kulörer, för att ge kontrast till det milda. Bra eller dåligt? Jag gillar den! Ibland är det gott nog.

Kommentar
Den lilla kammaren förändras mycket beroende på vilket ljus den har. I lampsken, solljus, ljus in genom fönstret som vätter åt norr eller i stearinljus. Den lite mörkare kulören är fin i detta lilla rum, det blir intimt samtidigt som det ger rummet karaktär.

Streetart

Det har kallats graffiti, post-graffiti, neo-graffiti eller urban art. Sedan några år tillbaka används oftast begreppen street art eller gatukonst som samlingsnamn. (Benke Carlsson, Street Art Stockholm, Bokförlaget Max Ström) Benke fortsätter i sin bok: ”Idag tillåts reklamen ta över allt större delar av våra städer. En del gatukonstnärer ger sig in i kampen om storstadsbornas uppmärksamhet med likartade medel, genom att sprida sina egna bilder och logotyper, och några av pionjärerna har blivit mer eller mindre etablerade varumärken på den internationella konstscenen”.

Att detta med gatukonst eller Streetart är kontroversiellt det vet vi. I Göteborg har dock beslut tagits att det skall genomföras ett antal stora fasadmålningar under sommaren 2016. Dessa är nu på plats. De som drivit projektet är organisationen Artscape.

Artscape
Artscape är en organisation som främjar gatukonst. Så här står det på deras hemsida: ”Artscape is a nonprofit organisation that seeks to inspire people and promote public art for everyone. We believe that the jungle of advertising boards in the modern cityscape need some competition. Great art shouldn’t be confined to only galleries and museums!”

2014 var det Malmö som fick fasader målade. I år, 2016 är det Göteborgs fasader som får konst för folket by ”bringing art to the public!”

Kulörklubben har varit och tittat på fasaderna. Först ut är Västra Frölunda. Två kvinnor målade på var sin fasad.

Benke Carlsson skriver i sin bok Street Art Stockholm, att Streetart är en del i det man kan kalla gatans galleri. ”Gatans galleri hör man ibland. Och visst, för den som vill är det just det. En utställning som är gratis och med dygnet runt-öppet. Utan tydliga avsändare. Utan köpare och säljare”.

Mandolingatan 33
En kvinna i gråvit klänning, vi ser henne bakifrån, man kan ana solbrännan på hennes rygg och armar när hon håller upp sitt röda hår. Målning av Jarus, Kanada.

mandolingatan-33_1Fasadmålning av Jarus på Mandolingatan 33, Västra Frölunda, Göteborg. Foto E-K.

Färganalys
På Artscapes hemsida står det att Jarus ”Inför varje verk fokuserar … på att välja färg och bildkomposition som passar den specifika väggen och dess omgivningar”. Det känns i bilden. Rent färgmässigt är det en fullträff, den blågrå färgen är en stark kontrast till den terrakottafärgade fasaden. Blått poppar ut och lyfter nästan från underlaget, något som konstnären utnyttjat väl. Huden på kvinnans armar och rygg går i samma färgskala som fasaden. Vi ser hur konstverket hänger samman med fasaden och bildar en helhet. Inget är lämnat åt slumpen, inget känns malplacerat.

Färgschema
Jag har valt at göra två färgschema. Ett som är på hennes högra arm mot bakgrunden av väggens kulör och ett som är på hennes kjol också detta med väggen som omfärg.

mandolin_33_beige
Färgschema på den högra armen och på fasadfärgen, här som omfärg.

Vi ser hur nära kulörerna ligger mot varandra. De skiftar i något varmare färger än dem omgivande färgen, den sk omfärgen. Detta bidrar till att armen tycks komma ut från fasaden, bilden upplevs tredimensionell.

mandolin_33_gra

De grå färgerna i kvinnans klänning med fokus på själva kjolen. Det är gråblå färger som tydligt avviker från fasadfärgen. Vi kan se i färgschemat att de grå och bl verkligen står för sig själva mot den omgivande färgen. I färgscirkeln ligger de på motsatt sida, de blir varandras komplement och hjälper därför till att framhäva varandra. Eftersom den rödaktiga färgen är omfärga är det den blågrå som lyfts fram. Jag tror inte det är en tillfällighet att Jarus valt dessa färger, valen känns medvetna.

 

Mandolingatan 33
En kvinna, vardagligt klädd i tröja. Allvarlig men inte obekväm befinner hon sig på väggen. Målning av Rone, Australien.

mandolingatan-39_1Fasdmålning av Rone, Mandolingatan 33, Västra Frölunda, Göteborg. Foto E-K

Färganalys
Färgskalan är blågrå, helt monokrom. I de bilder jag tidigare sett har jag tolkat bilden som svartvit i gråskala. Jag blev förvånad över hur blå den var. Mycket liv och tydlighet i en stadsdel som är grå och terracottafärgad kändes detta tydligt och friskt.

Färgschema
I färgschemat ser vi den monokrona färgskalan. Jag har försökt att plocka så skilda kulörer som möjligt ur bilden ovan.

mandolin_39
Blågrå färgskala efter Rones fasadmålning.

Ordnat efter färg:

mandolin_39_monokron
Samma färgskala som ovan men här ordnat efter kulör.

Vi ser att den ljusare skalan är grå färger medan de mörkare partierna är i huvudsak blå. Målningen täcker hela fasaden så den ursprungliga färgen är ointressant i analysen. Här är det snarare motivet och det naturtrogna som gör intryck och detta framhävs av den sparsmakade färgskalan.

Kommentar till dessa två fasadmålningar
Två kvinnor i vardagliga situationer. Inget märkvärdigt, det är inget i motivet som sticker ut, det som många reagerar positivt på är dess naturalistiska återgivning av kvinnorna. Motiven däremot känns långt från de politiska fasadmålningar jag minns från 70-talet och den ”propaganda som målades på väggar och murar inför val och under kris- och krigstider”. (ur Benke Carlssons Street Art Stockholm). Så min slutsats blir att det inte är motiven som sådana som är intressanta, det är storleken, fenomenet och i det här fallet färgvalen.

//Emma-Kara

 

 

 

 

Veckans bild(er)

I Vara (på Västgötaslätten) finns en fantastiskt prunkande sommarblomsplantering! Jag har aldrig sett något liknande… Pastellfärger i rosa, vitt, ljust gult m.fl blandas med mörkare röda, grå och bruna kulörer. Planteringen är låg vilket ser ut som att blommorna liknar en tredimensionell matta runt en fontän. Man kan tänka sig att dikeskanten med sina kulörta färger varit inspirationskälla. Eller så har trädgårdsmästaren bara frossat i färger man tycker om.

Vara anueller 1_red
Ena sidan av planteringen. Foto: N. Nilsson 2016.

Vara anueller 2_red
Andra sidan av planteringen. Foto: N. Nilsson 2016.

Vara anueller 3_red
Ytterligare en del i den andra sidan. Foto: N. Nilsson. 2016.

Projekt – Grått i barfotabutiken (2)

Här skall jag försöka illustrera hur jag tänkte vid val av väggfärger i lokalen.

LOKALEN
En enkel ritning av lokalen som visar takhöjd och tanke på disponering.

Butikslokal_ritning
Bild 1. Butikslokal, ingång från vänster, vilket är en fönstervägg mot söder. Den övre ritningen visar takhöjden, vilken är högre i mitten av lokalen. (Längst in är bakutrymmen, lager, kök och WC).

Planen är att vardagsskorna skall vara i första delen, sportskorna i mitten och finskorna i den inre delen.

FINSKOR, I INRE DELEN AV LOKALEN
Då lokalen är långsmal med ingång i ena kortänden hade jag tidigt en idé om att den inre delen skulle vara i en något varmare grå och den yttre i en något kallare, detta för att ge besökaren en känsla av att den inre delen ”kommer närmare” enligt idén att varma färger kommer åt en (läs gärna mer om varma färgers egenskaper under vår flik om varma färger). Att välja en något varmare grå därinne rimmade väl med att ha finskorna där, det skulle ge en varm och ombonad känsla, tänkte jag.

Finskor
Bild 2. Färgschema med läderfärger mot varmare grå bakgrund.

AFFISCHER, I YTTRE DELEN AV LOKALEN
I den yttre delen där vardagsskorna skulle stå skulle också affischerna hänga. Då affischerna är en viktig del i kommunikationen var det av största vikt att de skulle komma ut från väggen. Återigen med tanke på att varma färger kommer mot en ville jag pröva hur det blev om jag använde en kallare grå bakom affischerna. Här är mina tester:

Affischbakgrund
Bild 3. Färgschema av färgade papper. Här har jag tagit en bit oblekt papper och satt den på olika grå bakgrunder.

Vi ser tydligt att den oblekta pappersbiten ändrar karaktär beroende på bakgrund. Ju mer ljushetslik bakgrunden är desto mindre sticker den oblekta pappersfärgen ut. Jag har valt att överdriva de grå färgerna, en är nästan ljusblå. Då vi valde färg till väggarna i den yttre delen av butiken, där dessa affischer skulle hänga , föreslog jag en grå som drog åt blått. Alternativet hade varit den mörka grå men vi ville ha en ljus färg i ingången till butiken. Värmen i det oblekta pappret skulle få det att ”lyfta” från väggen och närma sig betraktaren.

SPORTSKOR, I MELLANDELEN AV LOKALEN
Då taket är extra högt i mittdelen föreslog jag att vi skulle måla det mörkt grått och att vi även skulle dra ner den färgen på väggarna. En mörkare grå skulle möjligen framhäva sportskornas förhållandevis grälla färger. Jag testade:

Sport ljusgråBild 4a. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mellangråBild 4b. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mörkgråBild 4c. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

I exempel 4a så framträder färgerna men de mörka nyanserna har en tendens att inte tydligt urskilja sig mot varandra. T ex de två mörkare gråblå i nedre raden färger blir väldigt snarlika varandra mot den ljust grå bakgrunden.

I exempel 4b flyter det lite i varandra. Den grå blir som en färg bland de övriga. Kanske beror det på att en del av ljushetskontrasten försvinner, den grå blir lika viktig som de övriga färgerna.

I exempel 4c står färgerna tydligt ut mot bakgrunden. Att välja en förhållandevis mörk grå bakom sportskorna känns som rimligt val. De två mörka gråblå i nedre raden i exemplet blir här tydligt två olika kulörer.

Ytterligare en parameter
Taket i mittdelen av butiken är högre, vi ville ha även detta mörkt. Valet av en mörk grå, som gränsar mot svart, känns som ett självklart val för hela denna del.

FÄRGFÖRSLAGET
Då blev färgförslaget såhär:

Färgförslag_orgBild 4. Färgförslag enligt väggskiss i bild 1.

AVSLUTNINGSVIS
Nu har jag försökt visa hur jag har arbetat fram ett färgförslag till butiken. I nästa avsnitt skall jag visa hur det blev.

/Emma-Kara

 

Projekt – Grått i barfotabutiken (1)

Under hösten har jag arbetat med färgsättning av en butik som säljer skor till oss som gillar att gå barfota.  Trots önskan att gå och springa barfota kan det ibland vara lämpligt att använda skor. Dessa skor är rymliga i tårna och med en sula som är lika tjock (eller tunn) överallt.

UPPDRAGET
Uppdraget var att butikens inredning, väggar, tak och golv skulle vara grå. Det var skorna som skulle stå för färgen. Butiken är uppdelad i tre sektioner med en mittdel med mycket högt i tak. I butikens tre delar skulle märkets tre olika skotyper placeras: sportskor, vardagsskor och lyxiga handsydda läderskor.

MIN INGÅNG
Vilka grå färger skulle jag då använda för att framhäva skorna och dessutom få till en bra känsla kring varje skotyp? Jag började att återigen studera grått.

Under några veckor kommer jag att illustrera min studie och mitt färgarbete.

DEN GRÅ FÄRGEN
Det finns oändligt många grå färger. Här ett axplock ur min papperssamling

image
Bild 1. Grå papper ur Emma-Karas samling. Det finns många nyanser av grått!

För att få en djupare förståelse för färgen grått har jag, förutom att gå igenom våra egna inlägg, också funnit inspiration i Aris Sherin, som bl a skriver i Design Elements: Color Fundamentals på sidan 102:

Neutrals are hues that have a large percentage of brown or gray, and they are one of the most overlooked and underutilized categories of color. If used correctly they are great all-purpose tones. They can add emphasis and help a viewer navigate through content without the distraction of specific cultural connotations.

Color palettes dominated by these hues work well for projects that are aimed at a sophisticated audience or when the content should invoke calm and peaceful feelings.

Tanken med grått känns rätt utifrån vad Shirin skriver. Butiken skall inte vara en plats för snabba beslut utan snarare en miljö där kunden skall känna sig bekväm och vilja stanna en stund. Fundera över livet som barfota och inte göra överilade beslut.

SKORNAS FÄRG
Skornas färger är av betydelse vid val av grå nyans. Här tre färgscheman ur de tre skotypernas kollektioner:

Färgschema
Bild 2. I de två övre färgschemana har jag plockat de två dominerande färgerna från varje sko, dessa färger har jag placerat över varandra. T ex så är den första sportskon röd och orange och den första vardagsskon består av två olika rosa nyanser. I det nedersta schemat har jag utgått från en brun sko (de första tre rutorna) och en svart sko med lädersula (de tre högra rutorna).

Vi kan konstatera att sportskorna har en brokig färgskala. Det kan tänkas att dessa skor kan komma att ha helt olika färger i ibland märkliga kombinationer. Några regler tycks inte finnas här.

Vardagsskorna håller en mildare ton och färgskalan är mer sammanhållen. Det tycks som att här finns ett tänk som skiljer sig tydligt från sportskorna.

De lite lyxigare handsydda läderskorna har naturliga läderfärger i olika bruna nyanser men även i svart.

YTTERLIGARE EN PARAMETER
Den reklam och den information som kommer att hänga på väggarna kommer att vara tryckt på oblekt papper. Det innebär att det bruna oblekta pappret bör framträda. Den grå bakgrunden bör ta hänsyn även till detta.

De hyllor som skorna står på kommer att vara i trä, grå hyllplan till sportskorna, ljust vitlaserat trä till vardagsskorna och lite mörkare oljad ek till de handsydda läderskorna.

AVSLUTNINGSVIS
Nu har jag beskrivit uppgiften. I nästa inlägg kommer beskrivning av arbetets gång. Allt från färgtester till modellbygge.

/Emma-Kara

Projekt perennplantering…

Färger i november

2014-11-07 Nepeta
Fig. 1. Grått, brunt, grönt…Foto: N. Nilsson.

ÖVERBLICK
(Perennplanteringen i Göteborgs botaniska trädgård)

De mest framträdande kulörerna vid denna tid på året, eller snarare under just denna novemberdag, är grönaktigt grått och varmt (rödaktigt) brunt. Ett större parti i planteringen har klippts ner och delvis lämnat jorden bar. Ytan är mörkbrun så när som på stjälkarnas – när det kommer till ord – svårdefinierbara färger.

FÄRGREGISTRERING & REFLEKTIONER UNDER MÅLANDET
Dagen var mulen och kall (+ 3) när färgerna registrerades. Jag valde ut ett parti med vissnad Nepeta grandiflora ’Bramdean’ (blånepeta) och bar jord, där rosa och ljusgrått grus låg som små speglar på den ljusfattiga jorden. (Fig. 1)

grått Botan november074
Fig. 2. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.

De blänken lyckades jag inte få fram i färgschemat. När akvarellen fortfarande är våt lyser det om vattnet men, när den torkat jämnar valörerna ut sig. Färgschemat återspeglar därmed endast det grå helhetsintrycket som rådde denna höstkalla dag. (Fig. 2)

transparent Botan075
Fig. 3. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.

I en annan del av planteringen blommade några Helenium autumnale ’Crimson Beauty’ (solbrud). Ytterligare en bit bort Astrantia major ’Roma’ (stjärnflocka) och Artemisia ludovisiana (romersk malört). Färgerna inspirerade till en komposition där grått både höjer och mildrar opaka och transparenta ytor. (Fig. 3)
Nina Nilsson

 

Itten om ljushetskontrast (3)

Itten skriver: ”I en komposition med såväl neutrala som kulörta färger gränsande intill varandra, och med samma ljushetsvärde, påverkas de neutrala färgerna så att de förlorar sin abstrakta karaktär. Om de neutrala färgerna skall bevara sin abstrakta karaktär, så måste de kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde.” (sid. 41 i Färg och färgupplevelse) Med de neutrala färgerna avser Itten olika grå, från mörkaste till ljusaste. Jag tolkar det som att grått genom simultankontrast påverkas av omfärgande kulör. När den kulörta omfärgande har samma ljushetsvärde som den grå påverkas den grå mer.

Jag har valt att testa detta i tre enkla färgscheman som jag gjort i datorn. Grå ljushetskontrastBild 1. Vågrätt ser vi fyra olika kulörta färger, rosa, blå, grön och gul. Lodrätt har vi fyra grå en ljus, en mellangrå, en mörk och ytterligare en mellangrå.

Vi ser tydligt att den andra och fjärde grå från vänster är mer ljushetslika mot omfärgen än den första som är betydligt ljusare och den tredje som är betydligt mörkare.

Vi ser också att de grå som är mer ljushetslika påverkas mycket av omfärgen. Det är tom svårt att tro att det är samma grå i den andra lodräta raden. Den ljusa grå och den mörka grå påverkas inte alls lika mycket av omfärgen.

För att pröva detta ytterligare gjorde jag två färgscheman till. De kulörta färgerna är mörka i bild 2 och ljusa i bild 3, de grå tonerna är samma som i bild 1.

imageBild 2. Här är det den tredje radens grå som påverkas mest då den mörka grå är mer lik sina mörka omfärger.

imageBild 3. Här är det den mörka radens grå som påverkas minst, då ljushetskontrasten är som störst.

Kommentar
Jag börjar sakta greppa och förstå, inte bara i teorin utan också i praktiken, samtidigt som jag får en teoretisk bakgrund till det som jag anade redan innan.

Nu på väg till Stockholm och ny träff på kursen; ”Perception, färg, ljus och rum”.

/Emma-Kara