Kategoriarkiv: I min bokhylla

Veckans bild

Ny bok: Kulör. En bok om vad färg gör (Kühlhorn) 2017

Jag väljer en bild med tillhörande text:


”En grönvitrandig parfymförpackning jag köpte i en antikaffär i Frankrike. Doften heter ”Grön och vit”, jag vet inte hur gammal den är (1950-talet?), Men den doftar fortfarande citron och lite damm. Förpackningen är så fint gjord också, man liksom viker ut den, som origami. Och den svarta tryckta rosetten med texten på fungerar så bra mot det grön- och vitrandiga. ” (Kühlhorn s. 89)

 

Tricia Guild om grönt

bokomslagI samband med London Design Fair lanserades Paint Box, en ny bok av Tricia Guild. Här låter Tricia Guild oss ta del av hennes egna moodboards och färgscheman. Tricia Guild är grundare av Designers Guild som designar och tillverkar tapeter, färger och textilier kuddar, mattor mm, för inredning.

Tricia Guild har ett nära förhållande till färger. I inledningen skriver hon att:

Colour has this power: to evoke an emotion, change a mood, uplift your spirits and make life feel better.

At Designers Guild, it has always been our passionate goal to give people the confidence to live with the colours and textures that we know will simply enrich their lives.

Sid 7 i Paint Box av Tricia Guild

Att inreda med färger
Guild fortsätter med att när vi skall inreda vårt hem med färger bör vi börja med att fundera över hur vi vill att vårt hem skall kännas, eller snarare hur vi vill att det skall kännas att vara i vårt hem.

I en färgpalett som Guild döpt till ”Reflections of China” beskriver hon den Kinesiska kulturens syn på grönt: ”Green symbolises health, prosperity and harmony, spring and wood”. Detta är ett tema som de flesta som skriver om grönt förhåller sig till, att det står för livet självt, det gröna klorofyllet som finns i alla växter och som är en förutsättning för liv på jorden.

reflections-of-china'
Reflections of China. Foto ur boken Paint Box.

Norrljus och grönt
Guild ger rådet att om du vill använda gröna färger i ett rum med begränsat dagsljus eller ett fönster mot norr så använd gärna varmare vita toner som bakgrund och gräsgröna toner snarare än jadegrönt.

Jade-Green
Jadegrön enligt Desigers Guild.

gräsgrönt
Gräsgrönt enligt inmätning av mig själv. Gräs är mörkt i sig men när solen lyser igenom bladen det blir de ljusa. Variationen är stor.

Här har jag delat upp några av Designers guilds färger efter varmare gröna, dit gräsgrönt hör, och lite kallare gröna som t ex jadegrön. Nedan ger jag exempel på varma och kalla gröna.

Varma-gröna
Exempel på varma gröna kulörer från Designers Guild.Kalla-gröna
Exempel på kalla gröna kulörer från Designers Guild.

I norr bör vi alltså plocka fram lite varmare toner. Just grönt förändras åt det kallare i rum med norrljus vilket vi bör vara medvetna om och kompensera för. Mer om detta i ett tidigare inlägg ”Kallt ljus åt norr”.

Mid-century Modern
Här har vi en färgpalett med olika gröna toner tillsammans med en neutral gråskala, ”a rich earthy olive green, charcoal grey and emerald are the key players”. Inspirationen kommer från 50-talets designrevolution. Mode, arkitektur, industri- och produktdesign,  sprunget ur den gemensamma känslan och energin efter andra världskrigets slut.

FärgschemaHär har jagfotograferat färgschemat ”Mid-century modern” ur boken Paint Box.

 

Med hjälp av denna färgpalett har hon inrett ett rum i svarta och grå toner tillsammans med det gröna ur paletten. Här finns inga kontrastfärger som ”poppar ut” utan hela färgpaletten håller ihop i det gröna tillsammans med den gråsvarta skalan. Att blanda olika gröna i ett och samma rum är inget konstigt. Det framgår även av Guilds resonemang kring grönt, även i naturen samsas olika gröna sida vid sida, lugnet finns där ändå.

RumIllustration ur boken av paletten ”Mid-century Modern!

Att mixa grönt
Även hennes palett ”Umbria in spring” har en blek skala gröna, beige och rosa toner. ”The shades of green are strong and quite vivid, but their harmonious tones make them almost impossible to get wrong”  detta som en bakrund till påståendet att det sällan blir fel färgkombinationer i naturen. i naturen finner vi färgharmoni. Även Guld skriver att hon i stort håller med om detta påstående.

Umbria-in-springUmbria in Spring. Foto ur boken.

Slutsats
Guild skriver egentligen inte mycket om hur man kan använda grönt hemma. Däremot visar hon på många exempel i sin bok. Att de olika kulörerna i hennes färghpaletter passar bra ihop berättar hon, däremot problematiserar hon inte detta vidare. Jag kan ju se att de gröna kulörerna mixas med gråskala eller med en accent av rosa.

Grönt och rött är komplementfärger och komplementfärgen passar ofta som en avvikande eller accentuerande färg. I naturen är det de röda bären som syns tydligast, de signalerar giftighet eller tvärtom, röda fjädrar eller röda blommor kan också locka till sig fåglar. I regnskogen t ex är det många träd som får röda blommor, där är det fåglar som pollinerar och det röda lockar dem till sig.

 

 

 

Blått temaarbete – del 2

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Gult blandas med vitt respektive svart

Färgstjärnan
Nina Nilsson

Gult kan ljusas med vitt och mörkas med svart.

bild6
Färgstjärnan – en färgfigur av Johannes Itten.

Färgstjärnan beskrivs färgernas förhållande till respektive svart och vitt i sex parallella cirklar Johannes Itten kallar zoner: ”Zonen” (Itten 1979, [1969] s. 114). I stjärnans mitt ligger vitt. Mot periferin blir färgerna mättade, och ytterst mörkare i blandningen med svart. Stegvis ändrar alltså den rent gula sin karaktär mot ljusaste gräddvitt till nästan grönsvart.

Analoga färger
De stapelbara stolarnas färger ligger mycket nära varandra i färg. Därmed är de både möjliga och självklara att kombinera. De olika färgerna hör ihop och vi upplever möblemanget som en harmonisk och varierad helhet.

bild7Gulgrönt, gult, gulorange, orange, rödorange, röd. Foto: Emma-Kara Nilsson

Ur min bokhylla

Johannes Itten (1971) Färg och färgupplevelse.
Nina Nilsson

Samtidigt som färgforskare letade hållbara och klara pigment uttryckte filosofer och konstnärer sina tankar om färg grundade på erfarenhet. Ur detta kom ett strukturerat tänkande. Färger ordnades i kulörta system. Ett för konstnärer användbart sådant (bland flera andra) är den tolvdelade färgtoncirkeln, framtagen av Johannes Itten under 1900-talet. Samtidigt med honom utvecklade Josef Albers ett system som ”beskriver” färgens relativitet. Ytterligare ett färgsystem är NCS systemet, framtaget för färgbeskrivning snarare än att göra anspråk på att förmedla en expressiv upplevelse av färgens uttryck.

I färgtoncirkeln illustreras hur den gula färgen förhåller sig till andra färger. Den är komplementfärg till violett. Det är den ljusaste av alla kulörer. Den omges av de analoga färgerna gulgrönt och gulorange.

bild3Den tolvdelade färgtoncirkeln efter Johannes Itten.

Ur min bokhylla

Nina Nilsson

De gula färgmaterialen är flera, av olika kvalitet och lämpade för olika användningsområden. Om dess historia står att läsa i: Colour in the Making. From old Wisdom to New Brilliance. (2013) Black Dog Publishing.

Tidigt tillverkades gult färgstoff av material man hämtade från naturen; jord, guldfärgade kristaller, bly och tenn. Där vid lag har det alltså producerats flera slags gula färgämnen av blandad kvalitet. Ett är ”aureolin”. Olika koboltsalter maldes till färgstoffet koboltgult vilket började användas inom måleriet i mitten på 1800-talet. Framför allt tycks det färgstoffet ha lämpat sig för akvarellmåleri. ”Zinkgult” är ett färgstoff som härstammar ur chromium, ett ämne som gav upphov till ett antal olika gula kulörer. Över tid övergick dessa dock till att bli grönaktiga. Det syns t.ex. i målningen ”En sommarsöndag på La Grande Jatte” (1884) av Georges-Pierre Seurat.

bild2
Illustration. Nina Nilsson.

 

Ur min bokhylla

Nina Nilsson

Ur Gage, J. (2000). Colour and Meaning: Art, Science and Symbolism. London: Thames & Hudson.

”. . . yellow never seems to have been regarded as a noble colour in the West until the end of the Middle Ages, and it is apparently still regarded as one of the least pleasurable of individual hues.”

Gult har inte betraktats som någon upphöjd färg i den västerländska kulturen, men guldgult har varit knutet till hög prestige inom smyckekonst, religiöst måleri och patinerade möbler som därmed getts en gudomlig strålglans.

Mer om gult finns att läsa på bloggen under GULT från 2013.

Bladguld på träklot. Arbetet är gjort av måleristudenter på Dacapo Hantverksskola c:a 2010.Madonnabild av Fra Angelico..