Kategoriarkiv: Varma färger

Lilla Götafors – en ljussättning

Jag skrev i mitt förra inlägg om lokalen som skulle fungera som scenografi. Jag valde att göra en färganalys av rummet för att ha med mig detta i min ljussättning. Inom ljussättning använder vi olika filter (plastfilm) som vi filtrerar lamporna med för att få rätt kulör på ljuset.

Fraukebutoh
Caroline Lundblad som Frauke i verket UMI – three bodies.

Ett försök att med ljuset få bort så många kulörer som möjligt men samtidigt få lyster i de olika ytor som finns, vitsminkad hud, siden, betong…

Butoh
Butohdans är en förhållandevis ny japansk dansform där dansaren är vit- eller gråsminkad på hela kroppen och dansar med långssamma hyperkontrollerade rörelser. I just denna föreställning var dansaren vitsminkad och även kläderna vita, tillverkade i organza, ett matt siden med fantastisk lyster. Jag valde att använda traditionella glödljusljuskällor för att de ger vackrast skuggor och är mjuka i sitt ljus.

Val av filter
Jag ville lyfta rummets egna kulörer utan att göra avkall på min önskan att Frauke (dansaren) skulle framstå i olika nyanser av vitt.

Filterkarta
Ett urval filter i Roscos supergel-karta.

Dessa filter är bleka och har namn som: Nilblå (den mest intensiva kulren här) Pale Lavender, Lavender Mist, Pale Amber Gold, No Color Straw och Rose Tint.

Fresnell_1
Lampa med Nilblå. Trots den relativt intensiva kulören på filtret så är det i ljussammanhang ett blekt blått filter med dragning åt grönt. Foto: Otto Vilhelmsson

Fresnell_2Pale Amber Gold i en lampa som ligger svagt och bara glöder. Den vinröda dörren (tyvärr inte med i bild) får en fantastisk lyster och upplevs snarare som roströd.

Fönster
Här är ytterligare en bild som tydligt visar skillnaden mellan det varmt glödande ljuset inne och det betydligt mer blåaktiga ljuset utomhus. Kontrasten är vacker och togs med som en del i föreställningen. När publiken gjorde entré var det dessa fönser de möttes av men under föreställningen sgång hann solen gå ner och ljuset utanför försvinna.

Varmt och kallt
Dörrens kulör är olika. Skuggan från stakewtet på fondväggen är lika.

Balkongen-kallFrauke på balkongen i kallt ljus. Den gröna dörren till vänster ser turkos ut och kulören är snarlik skuggan på fondväggen (den från staketet framför henne). Foto: Otto Vilhelmsson

Balkongen-varmFrauke framför dörren, som nu är betydligt grönare. Skuggan från staketet har fortfarande samma svalt turkosa kulör som i föregående bild. Dörren och skuggan är här olika i kulör. Foto: Otto Vilhelmsson

Färgschema
För att tydliggöra detta har jag gjort ett färgschema.

Färgschema ljusHär har jag ljusat upp bilderna något för att kunna gära ett färgschema över skuggan och dörren i olika ljus. Det bekräftar och tydliggör att ljusets färgton tydligt påverkar upplevelsen av en kulör.

Avslutningsvis
Att försöka förklara en ljussättares val av färg är inte helöt enkelt. Om ni vill veta mer eller att jag skall utveckla något får ni gärna höra av er så kan jag utveckla i kommentarerna.

 

 

 

Vitt på Way out west, del 2

Vitt på Way out west
Av Emma-Kara

Här tar jag upp lite vad som händer med vita ytor när man belyser dem med färgat ljus. Entrétältet och Metros monter får vara exempel.

Entrétältet
När besökarna kommer upp mot festivalområdet skall de gå igenom entrétältet. Det är ett vitt tält med belysning som varierar i färg. Här en bild där ljuset är ovanligt vitt.

entretältBild 1. Entrétältet på Way out west 2015. Foto E-K

Blått, orange och rosa ljus blandas och slår bitvis ut varandra. I den subtraktiva färgläran (i måleriet som vi lärt känna genom bl a Johannes Itten) så blir det grått när man blandar två komplementfärger som blått och orange. I den additiva färgblandningen (den som handlar om ljus kallas också optisk färgblandning) blir det vitt ljus när två komplementfärger blandas, vi ser det här i mitten av tältet.

 

 

Metros monter på dagen
Väggarna i Metros monter var i olika ljusa gröna eller nästan vita färger. Vissa väggar var tonade från ljust grönt i nederkanten mot mer beige i överkanten, jag fann det raffinerat i dagsljus.

Entréskylt Metros monter    Metros monter i dagsljus
Bild 2a och 2b. Onsdag eftermiddag i Metros monter, här förbereds det inför öppnandet på torsdagen. Färgvalen väckte mitt intresse, mest var det toningen på fondväggen och i entréskylen. Foto E-K

Entréskylten (2a) har bokstäver med svart mönster mot vit bakgrund. Montern (2b) har på sidorna vita gardiner med gröna ränder. Vi skall se vad som händer med det vita när kvällsbelysningen kommer på.

Metros monter på kvällen

Med ljus från underkanten utnyttjar de effektivt toningen i väggarna. Det är alltid lurigt att få ett jämnt ljus över en hel vägg om man har ljuskällorna riktigt nära. Det blir då starkare ljus nära ljuskällan. Här har de istället utnyttjat det genom toningen av väggen.

Metros monter liten   Metros monterBild 3a och 3b. Metros monter i kvällsljus. Fortfarande dagen innan festivalen öppnar. Foto E-K

I den vänstra bilden (3a) ser vi hur det blå ljuset i mycket sår ut originalfärgen på skylten. Den blir mer tonad i grönt i nederkant och får en allt bölåare ton uppåt. De vita i bokstäverna antar samma färg som den träfärgade bakgrunden. Samma effekt ser vi inne i montern (3b) att gardinerna på vänstersidan som är vita med gröna randiga fält antar samma kulör som fondväggen.

Ytterligare en intressant detalj i entréskylten (3a) är att ovanför bokstäverna, där de skuggar själva väggen från underljuset, där kan vi ana en rödare ton. Detta orange ljus kommer från ett torn, några meter till vänster om skylten där det hänger orangefärgade lysrör. Ljuset från dessa ”slaskar” på Metroskylten (vi kallar det slaska när ljuset sprids oavsiktligt). Den varma träfärgen i skylten fångar upp den orange tonen väl, just där det blå ljuset inte når, och därför ser vi det i bilden.

En intressant detalj
De har i montern väl utnyttjat effekten med varma och kalla färger, Dj-platsen har ett varmt grönt ljus. När detta står framför den betydligt kallare blå väggen känns det verkligen som att dj-platsen framträder. Lyckat!

 

DJ-platsenBild 4. Dj-platsen i Metros monter. Foto E-K

Det var allt för denna gång från Way out west.

/Emma-Kara

 

 

Analoga färger

Veckans bild: Fasader i ockratoner
Nina Nilsson

Analoga 2
Fasader, Köpenhamn 2015. Foto: N. Nilsson.

I helgen har jag gått omkring i Köpenhamn och letat efter analoga färger. Det var sannerligen ingen enkel uppgift att finna kompositioner av hus, kläder eller föremål som intill varandra löper längs en analog färgskala med tre kulörer, särskilt inte om man med en analog skala menar mer eller mindre klara färger.

På en innergård upptäckte jag – emellertid – putsade fasader i en glidande skala från ljusockra till rödbrunt (möjligen järnoxid). Analoga, ja, men kulörerna var uppblandade med vitt och alltså oklara.

Projekt perennplantering…

Senhöstens färger i ”Perennträdgården”
Nina Nilsson

Jag gör ett nytt försök att skriva om färgerna i ”Perennträdgården” i Göteborgs botaniska trädgård under november och december (och knyter härmed an till inlägget den 19 november 2014). De har varit dova (grå, bruna och gul-grön-bruna ockratoner) med klarare inslag av rött och rosa. Inom den dova helheten har jag funnit harmoniska färgklanger, både moll- och durtoner. (klang, ljudet av en komplex ton, vilken är uppbyggd av ett ackord av samtidigt ljudande, nästan eller helt harmoniska deltoner, dvs. med frekvenser som bildar en harmonisk serie. NE.) De är komponerade till ett färgschema. Jag lutar mig mot ordbetydelsen för ”klang” ur NE. De mörkaste bruna färgerna i färgschemat avser jorden, ruttnande löv och solbrudens (Helenium autumnale) diskar. Ljusare eller vagare bruna kulörer fann jag bl.a. i citronliljans blad (Lilium ’Citronella’). Ett par solbrudar av sorten ’Crimson Beauty’ bar ännu sina röda kantblommor. Rött ger lyskraft och värme till färgschemat. De kalla rosa tonerna som fanns i stjärnflocka (Astrantia major ’Roma’) bildar klanger (deltoner) tillsammans med de grågröna hos vitmalört (Artemisia ludoviciana).

Färgschema december -14092Fig. 1. Färgschema. ”November, december 2014”. Akvarell. N. Nilsson.

Tolkning
Färgschemat (fig.1) är en uttydning av sammanhanget, målat efter de färger som vid tillfället fanns i ”Perennträdgården”. Färgernas inbördes ordning är en utläggning av mig, att bildligt få ett grepp om helheten. Färgschemat = bilden, blir till efter en ögonprocess. Jag omformar (möblerar) färgerna till ett färgschema.

Helenium 2014093
Fig 2. ”Solbrud” (Helenium autumnale ’Crimson Beauty’). Solbrudens kantblommor och blad är genomskinligt flyktiga, likt skuggor av sig själva. Akvarell, tusch. 2014. N. Nilsson.

Stjärnflocka094
Fig. 2. ”Stjärnflocka” (Astrantia major ’ Roma’). Akvarell (beskuren) 2014. N. Nilsson.

 

 

 

Projekt – Grått i barfotabutiken (2)

Här skall jag försöka illustrera hur jag tänkte vid val av väggfärger i lokalen.

LOKALEN
En enkel ritning av lokalen som visar takhöjd och tanke på disponering.

Butikslokal_ritning
Bild 1. Butikslokal, ingång från vänster, vilket är en fönstervägg mot söder. Den övre ritningen visar takhöjden, vilken är högre i mitten av lokalen. (Längst in är bakutrymmen, lager, kök och WC).

Planen är att vardagsskorna skall vara i första delen, sportskorna i mitten och finskorna i den inre delen.

FINSKOR, I INRE DELEN AV LOKALEN
Då lokalen är långsmal med ingång i ena kortänden hade jag tidigt en idé om att den inre delen skulle vara i en något varmare grå och den yttre i en något kallare, detta för att ge besökaren en känsla av att den inre delen ”kommer närmare” enligt idén att varma färger kommer åt en (läs gärna mer om varma färgers egenskaper under vår flik om varma färger). Att välja en något varmare grå därinne rimmade väl med att ha finskorna där, det skulle ge en varm och ombonad känsla, tänkte jag.

Finskor
Bild 2. Färgschema med läderfärger mot varmare grå bakgrund.

AFFISCHER, I YTTRE DELEN AV LOKALEN
I den yttre delen där vardagsskorna skulle stå skulle också affischerna hänga. Då affischerna är en viktig del i kommunikationen var det av största vikt att de skulle komma ut från väggen. Återigen med tanke på att varma färger kommer mot en ville jag pröva hur det blev om jag använde en kallare grå bakom affischerna. Här är mina tester:

Affischbakgrund
Bild 3. Färgschema av färgade papper. Här har jag tagit en bit oblekt papper och satt den på olika grå bakgrunder.

Vi ser tydligt att den oblekta pappersbiten ändrar karaktär beroende på bakgrund. Ju mer ljushetslik bakgrunden är desto mindre sticker den oblekta pappersfärgen ut. Jag har valt att överdriva de grå färgerna, en är nästan ljusblå. Då vi valde färg till väggarna i den yttre delen av butiken, där dessa affischer skulle hänga , föreslog jag en grå som drog åt blått. Alternativet hade varit den mörka grå men vi ville ha en ljus färg i ingången till butiken. Värmen i det oblekta pappret skulle få det att ”lyfta” från väggen och närma sig betraktaren.

SPORTSKOR, I MELLANDELEN AV LOKALEN
Då taket är extra högt i mittdelen föreslog jag att vi skulle måla det mörkt grått och att vi även skulle dra ner den färgen på väggarna. En mörkare grå skulle möjligen framhäva sportskornas förhållandevis grälla färger. Jag testade:

Sport ljusgråBild 4a. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mellangråBild 4b. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mörkgråBild 4c. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

I exempel 4a så framträder färgerna men de mörka nyanserna har en tendens att inte tydligt urskilja sig mot varandra. T ex de två mörkare gråblå i nedre raden färger blir väldigt snarlika varandra mot den ljust grå bakgrunden.

I exempel 4b flyter det lite i varandra. Den grå blir som en färg bland de övriga. Kanske beror det på att en del av ljushetskontrasten försvinner, den grå blir lika viktig som de övriga färgerna.

I exempel 4c står färgerna tydligt ut mot bakgrunden. Att välja en förhållandevis mörk grå bakom sportskorna känns som rimligt val. De två mörka gråblå i nedre raden i exemplet blir här tydligt två olika kulörer.

Ytterligare en parameter
Taket i mittdelen av butiken är högre, vi ville ha även detta mörkt. Valet av en mörk grå, som gränsar mot svart, känns som ett självklart val för hela denna del.

FÄRGFÖRSLAGET
Då blev färgförslaget såhär:

Färgförslag_orgBild 4. Färgförslag enligt väggskiss i bild 1.

AVSLUTNINGSVIS
Nu har jag försökt visa hur jag har arbetat fram ett färgförslag till butiken. I nästa avsnitt skall jag visa hur det blev.

/Emma-Kara

 

Perception, färg, ljus och rum (3)

Nedan presenteras en ny uppgift på kursen jag går på Konstfack.

Uppgift:
a. utgå från ett fotografi av ett rum gärna med ett objekt i. Studera rum och mellanrum.
b. bygg en modell utifrån fotografiet med uppgift att sedan förändra rummet med hjälp av färg och ljus.

Jag utgick från följande bild:

Snorkfröken i skulptur
Bild 1. Snorkfröken mellan fötterna på en kraftigt beskuren skulptur. Skulptur av Staffan Nilsson 1971. Foto: Emma-Kara

Jag byggde en enkel modell:

Modell 1
Bild 2. Figur i modell.

En figur mellan två lodräta ben som i modellen fått karaktär av (träd)stammar. Eftersom figuren är liten och ensam valde jag att försöka få den att upplevas mindre liten och ensam. Jag färgade in den med varmt ljus, se bild 3.

Modell 2
Bild 3. Figur i modell.

Den varma färgen får figuren att ta lite mer plats, inte smälta in i omgivningen som i bild 3. Den framstår aningen mindre ensam och liten. Samtidigt har dramatiken i bilden ökats då skuggverkan är större.

Jag valde att måla figuren orange och sätta in fler figurer i olika storlek. En gemenskap/kontakt uppstår. Bild 4.

Modeller 1
Bild 4. Tre figurer i modell.

En lek med storlek och perspektiv. Den lilla figuren är återigen liten men inte lika ensam.

I nästa bild har jag modifierat bakgrunden. Tagit fasta på karaktären av skog med stammar, försökt åstadkomma en känsla av skog. Bild 5.

image
Bild 5. Figurer i (skogs)modell.

Att jag valt att måla bakgrunden i ett mer aktivt mönster gör hela landskapet mindre ödsligt. Figurerna få ett annat  förhållande till miljön de befinner sig i. Bakgrunden kommer närmare betraktaren och rummet känns mindre ödsligt.

Resultat/uppgift:
Det blir med uppgiften tydligt vilken betydelse färgen har, att den lilla figuren blir varmare och mindre liten. Det blir också tydligt vilken betydelse ljuset har, att vi kan förändra stämning med ljusets färg och riktning.  När bakgrunden får ett mönster så framträder den. Också av stor betydelse när man vill skapa en viss karaktär för ett rum.

På natten blev det så här:

image
Bild 6. Natt i modellen…

Kurskamraters exempel
Här visar jag exempel på hur ett rum kan varieras med ljus. Två arbeten av mina kurskamrater Julia ByDesign och Cecilia Jonsson.

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Julia ByDesign

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Cecilia Jonsson

/Emma-Kara