Kategoriarkiv: Rosa

Reflektioner kring rosa och orange i min perennrabatt

Trädgårdsväxterna rosa höstflox och tigerlilja – konkurrerande uttryck i färg och form.
Nina Nilsson

I min perennrabatt står höstflox och tigerlilja alldeles intill varandra. De har en färgkombination som överskuggar alla andra färger i planteringen. Vad är det som sker i mötet mellan dessa färger: skarpt (en aning mörk) rosa och orange? Det blir inget möte. Färgerna låter sig inte förenas. Floxen och liljans kronblad är opaka – hos den förra helt ogenomskinlig, hos den senare köttig – vilket bland annat innebär att solljuset inte tar sig igenom. Inte heller kan t.ex. liljans kronblad ta upp något av floxens rosa. Färgen får inget fäste, kan inte spegla sig i den andres.

Kombinationen är kall-varmkontrast, men för lite av det blå i det rosa.

Så till formen. Floxens stora klase av småblommor är sammanhållen och rundad, i sig en tydlig form. Tigerliljans kronblad är böjda utåt, och krullar ihop sig. Ståndarna visar sig tydligt i mitten. Bådas former tar ut varandra och förlorar på att stå tillsammans.


Höstflox och tigerlilja. Foto: N. Nilsson.

I en annan rabatt står tigerliljan tillsammans med vår inhemska malört. Där uppstår komplementkontrast. Malörtens gracila grågröna blad får en blåaktig ton i mötet med de orange kronbladen. Liljans form framhävs, omringad av malörtens stråliknande blad.


Malört och tigerlilja. Foto: N. Nilsson

Hortensia matchar slottsvägg

På Centre Pompardour

CENTRE POMPADOUR, the laboratory of neo- feminism, welcomes like-minded creative professionals from all over the world to work on projects that place gender equality and feminist empowerment at the heart of the creative process and outreach.

I höst har jag haft möjligheten att få tillbringa en vecka på ett franskt slott för att fördjupa mitt arbete kring en dansföreställning. Samtidigt passade jag på att se mig omkring på jakt efter vackra färger och kulörkombinationer. I slottsparkens kvällsljus fångades mitt intresse av en rabatt.

Rabatt möter fasad
På Centre Pompardour.

IMG_0600
Hortensian längs hela västfasaden smälter väl in i bilden, trots sin stundtals intensiva kulör.

IMG_0818
När bladen skuggar sig själva och börjar vissna närmar de sig fasadens kulör, både teglets rödaktigt bruna och sandstenens beige.

Snarlika är de beige tonerna när blomman börjar blomma över. Som vanligt återges inte kulörerna likadant för de olika bilderna men jag tror ni förstår poängen.

Rabatten och fasaden knyts samman genom den gemensamma kulören. Trots att Hortensian tidvis är mycket kulörintensiv gör den sig gott mot den gamla slottsfasaden.

IMG_0807IMG_0810IMG_0813IMG_0804IMG_0802

En betraktelse som öppnade mina ögon för hortensians enorma variation i kulör och betydlesen av att kulörer har något gemensamt som en brygga mellan två skilda fält.

 

Sveaborg

Strax utanför Helsingfors ligger Sveaborg. En försvarsanläggning började byggas här i mitten av 1700-talet och är en av världens största försvarsanläggningar. Bebygelsen är svensk, finsk och rysk.

Ankomst
Denna långa rosa byggnad är det första som möter en när man landar med färjan på Sveaborg. Rosa puts med gråvita fönster infattningar och grå fönster. Tänka att en så viktig byggnad som ankomstkansliet kom att vara rosa, en kulör som i alla fall inte jag associerar med krig och försvarsmakt.

FönsterDetalj från kanslibyggnaden.

KulturkulörJag hade med mig Kulturkulör, en färgsnurra för förtraditionella linoljefärger. Den är bra att ha i historiska miljöer och lagom att ha med på resan.

Fönster_inmätning
Det är sällan jag hittar helt rätt med denna färgsnurra, då den inte är så omfattande, men jag blir tillfredsställd när jag gör det.

Olika material och ytskikt möts
Många av husen på Sveaborg är flera gånger ombyggda och påbyggda. Här syns detta tydligt.

FASADENTräfasad med lite färg kvar, bredvid en tegelfasad som är omgjord flera gånger och runt fönstren putsverk med väl arbetade ytor. Teglet har olika färger och storlekar, troligtvis från olika platser och antagligen även tider.

DÖRREn urtvättad träfasad, spår av gul färg men mycket är blånat trä.Många kulörer passar in och går att finna i fasaden, ju närmare jag tittar desto mer variation ser jag. Den gula ockran är eventuellt bruten med vit innan den för länge sedan målades på.

TEGEL_MONTAGETegel, från orangeröd till vinröd och nästan brun. På Sveaborg finns många varianter av tegelröda fasader, antingen murade med synligt tegel eller putsade och infärgade.

FÖNSTEROch det rosa, som i modebranschen kanske skulle kallas puderrosa, svagt, varmt och alldeles undeerbart. När det väl täcker en hel vägg upplevs kulörern som betydligt mer rosa än vad den ser ut så här i färgproverna. Jag skulle tro att järnoxidär tillsatt putsen.

Röda fasader
Bland de rosa husen finner vi röda fasader. På hålla kan de se enfgärgade ut men när jag kommer nära upptäcker jag stor variation i putsen. Ljusare partier, mörkare partier, kanske fuktigare ställen, kanske nyputsat och infärgat på nytt.

HUSETEn cykelkärra står lutad mot en sliten fasad med en tydlig variation i både kulör och material.

FASAD_INMÄTNING.jpgMånga är kulörerna jag finner i detta varierande röda.

Stenen

Även i den granit och natursten som används på Sveaborg finns stor variation i kulör.

Sten

Sten_färgschemaSom färgschema kan det se ut såhär, olika typer av natursten i en mur på Sveaborg. Variationen är stor.

Olika dämpade rosa, grå och kulör som drar åt gult.

Den gröna vaktkuren
Som kontrast till allt det rosa, röda och ockrafärgade står den gröna vaktkuren strax nedanför kyrkan.

VAKTKUREN.jpg

FÄRGSCHEMA VAKTKUREN

En reflekterande kommentar
Många kulörer blev det på Sveaborg men jag kan se en tydlig sammanhållning dem emellan. Järnoxidrött uppblandat med vitt ger de ljusa rosa och i sin naturliga form en mörk roströd, till detta gula ockratoner och grått i fönster och detaljer. Det rör sig i den gulröda skalan påfärgcirkeln och som tydlig komplementkontrast och utstickare har vi den turkosgröna vaktkuren, som att den som beslutade om dess kulör var riktigt trött på allt gulrött, eller ett medvetet val för att vaktkuren definitivt skulle synas och kulörmässigt poppa ut.

 

//Emma-Kara

 

 

 

Formex 2019 – del 2

Redan i entrén möttes vi av generöst med intensiva kulörer. Mässans ”Guest Influencer” Zandra Rhodes monter var fylld med klara färger där huvudtemat var rosa, turkos och regnbågen.

zandrarhodes2Entrétorget på Formex. Vi möts av ett stort Z för Zandra.

zandrarohdes1Bokyllan som delvis är en replika från hennes hem.

zr-header
Zandra Rhodes själv, bild från Formex hemsida, all cred till dem!

Zandra Rhodes räds inte färg. Genom hela sitt designskapande har hon bejakat starka kulörer och stora mönster. Vill Formex nå ut med mer färg så har de bjudit in rätt person!

Freemover
En annan som inte räds färg är Maria Lovisa Dahlberg, grundaren av Freemover. Om andra utställare funderar över vilka tre färger de skall ta in i sin kollektion och vilka tre de då måste avvara så gör Freemover tvärtom! ”Vi tar in många nya kulörer och vi behåller alla de gamla. Här går vi ‘all in’ ” säger Maria.

freemover5Här är några av Freemovers ljusstakar som går i gröna och turkos toner, med den kontrasterande syrenlila som vi sett dykt upp på många ställen på mässan.

Uppradade efter färgfamiljer och ibland med komplementkontrast bildas en lång färglad kavalkad av ljusstakar. 44 kulörer gör att vi alla kan hitta favoriter och kombinationer i det oändliga. För många räcker det med grå och svart men vi är ju några som tycker kulör är häftigt. Jag vill ha alla!

 

freemover6Fler exempel på olika kulörer på ljusstakar från Freemover.

freemover3En mer dämpad färgskala, påminner mycket om de kulörer som mässan tagit fram, som jag skrev om i Formex Del 1 Ljus Terrakotta, Konjak, Mjuk Puder, Tegelröd och Isblå för att ta några exempel.

freemover_färgschemaNågra av kulörerna i Formex färgkarta för året.

Om vi tittar på kulörerna från Formex färgkarta så hittar vi dem alla hos Feemovers ljusstakar. Kanske är det de bleka och lite dämpade pastellerna som blir trenden det kommande året.

Jernverket
Några som går åt helt motsatt håll är Göteborgsbaserade Jernverket. Med möbler i stål, läder och sadelgjord är det materialen som avgör kulören. Här redovisas konstruktionen och tillverkningen. Grå, beige, brun och linnefärgat gör färgskalan.

jernverketJernverkets mässmonter går helt i neutrala färger som beige, grå och brun.

jernverket1Läder möter rostfritt stål.

jernverket3
Sadelgjord möter svetsat stål. Här döljs ingenting, det råa får ta plats. Flätad korg och läster kompletterar färgskalan på ett väl valt sätt.

Jernverket är ett helt nystartat företag. Det skall bli spännande att följa deras utveckling.

Woof
Dynor för hundar är inte det jag brukar titta på när jag är ute på tur men tyget i dessa dynor från Woof är vackert och väl genomfört både mönster- och färgmässigt.

woofBrokiga tyger tillsammans när de ligger såhär i en hög. Men ett och ett så kommer tygets tryck till sin rätt.

woof2Tyget Marble Mint.

woof3Tyget Marble Manet.

Trycken är resultatet av ett samarbete med Lorenza Walker i Oslo. Hennes marmoreringar ligger till grund för mönstret på tygerna i serien MARBLE. Att samarbeta med konstnärer är betydelsefullt för utveckling av mönster och färgkombinationer.

Slutkommentar
Kulörklubben är glad för alla färgintryck från mässan. Mycket är sig likt från tidigare besök, mycket är enkelt färgsatt men några guldkorn har jag allt hittat. Tack alla för att ni svarade på mina frågor och blev så glada över att dela med er av ert färgtänk, det blev jag med!

/Emma-Kara

 

Poul Gernes

Poul Gernes, var en dansk målare, grafiker och skulptör född 1925 i Danmark, död 1996.

Under sommaren 2016 har Louisiana haft en utställning med många av hans verk. Kulörklubben var på plats och bland mycket annat fascinerades vi av de många färgschema Poul hade gjort.

gernes-rutor
Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk. Foto E-K

Utöver alla färgscheman fångade ett av hans längre projekt mig. Färgsättningen av sjukhuset i Herlev.

Sjukhuset i Herlev
Poul Gernes var under åtta år anställd av Köpenhamns sjukhus i Herlev, där hans uppdrag var att färgsätta sjukhuset . I utställningen gick bl a följande att läsa om projektet:

Poul Gernes dreamed if making the world a better place. For him, art had a social functioning should not be restricted to art institutions but be integrated into the spaces of everyday life. Begun in 1968, Gernes’ comprehensive decoration of Herlev Hospital’s interior and furnishing is the biggest work of art in Denmark. Around 4500 doors and 3700 rooms are colored in what Gernes described as “the strongest and most reasonable colours”. He used colors as signposts and to create some entertainment and humanity at the hospital.

På Louisiana hade de gjort en rekonstruktion av ett av dessa sjukrum.

rummet   papperskorgen

Jag tittade ner i hörnet och konstaterade att han fått med tre olika rosa och en röda på en yta av några kvadratdecimeter.

hornet

Poul Gernes gjorde de 36 färgscheman ovan strax innan han började på Herlev sjukhus. Det är lätt att anta att det är en förstudie eller att det i alla fall finns en tanke om färgscheman som skulle kunna bli färgsättning. Ett schema är mycket likt färgsättningen i det aktuella rummet.

gernes-fargschema
Detalj från väggen med färgschema tidigare i inlägget. (Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk).

Här finner vi gult, turkos, blått, olika rosa, grönt  och rött. Likt färgerna i sjukrummet. Färgerna är levande, klara och väl balanserade.Ingen tar direkt över och ingen faller undan.

//Emma-Kara

Veckans bild(er)

I Vara (på Västgötaslätten) finns en fantastiskt prunkande sommarblomsplantering! Jag har aldrig sett något liknande… Pastellfärger i rosa, vitt, ljust gult m.fl blandas med mörkare röda, grå och bruna kulörer. Planteringen är låg vilket ser ut som att blommorna liknar en tredimensionell matta runt en fontän. Man kan tänka sig att dikeskanten med sina kulörta färger varit inspirationskälla. Eller så har trädgårdsmästaren bara frossat i färger man tycker om.

Vara anueller 1_red
Ena sidan av planteringen. Foto: N. Nilsson 2016.

Vara anueller 2_red
Andra sidan av planteringen. Foto: N. Nilsson 2016.

Vara anueller 3_red
Ytterligare en del i den andra sidan. Foto: N. Nilsson. 2016.

Den blå natten

I Trollhättan ordnas varje år en kulturnatt, Den blå natten. I år fyller Trollhättan 100 år och de kommer ha ett jubilemumsspecial, Den blå natten förlängs till en vecka, 23-30 april. På vastsverige.com går att läsa: ”Trollhättans jubileumsår till ära sträcker ljusarrangemanget Den Blå Natten ut sig över en hel vecka och växer till en ljuspromenad där vi rör oss i ett belyst, nästintill magiskt älvrum.”

Jag är inbjuden att belysa Kärlekens stig!

21_9_Norra entren_1_IMG_4545  21_7_Nora entrén_2_tallarna_IMG_4547
Norra början av Kärlekens stig. Foto E-K

Kärlekens stig
Kärlekens stig sträcker sig från Olidans kraftstation till början av slussområdet, en sträcka på 1,1 km. För att ta mig an uppdraget har jag delat in stigen i zoner med lite olika biotop. Ett område med yngre lövträd, ett med gamla ekar, en planterad tallskog och branten med krokiga tallar, ett parti har stora granar och på ett ställe sträcker sig berghällen ut i vattnet med en stor stenbumling likt ett jättekast.

350-500  800-1000   
Delar av Kärlekens stig. Skisser av E-K

Konstnärlig inspiration
Till ljussättningen av varje zon har jag valt ut ett konstverk som inspirationskälla. En målning av John Bauer blir inspirationen till ljussättningen av de stora ekarna t ex och en bild av Elsa Beskow ger mig idéer om hur jag skall ljussätta den yngre lövskogen. Till norra entrén har jag valt en bild av Yayoi Kusama som inspiration till färgval och karaktär.

IMG_2821
“Love is calling”, verk av Yayoi Kusama.

Provljussättning
Vi har varit och provljussatt denna del av stigen med ”Love is calling” i våra tankar. Vi arbetade med ljuskällor med olika färger men också med färgade filter som vi satte framför lamporna. Här är två bilder från provljussättningen.

IMG_5865  IMG_5852
Provljussättning Kärlekens stig med inspiration av ”Love is calling” av Yayoi Kusama. Foto E-K

Jag skall försöka hålla er uppdaterade under kommande vecka!

/Emma-Kara

 

Veckans bild

Rosa höbalar

Rosa höbalarRosa höbalar längs med E20. Foto Tomas Sandberg

Sommaren 2015 fylldes svenska åkrar med rosa höbalar. Projektet är ett initiativ från plasttillverkaren, Trioplast, till förmån för Rosa bandet.

De klassiska vita höbalarna är inte vackra där de ligger som stora vita marshmallows på åkrarna. Balarna tar fokus från den mjukt nyanserade gröna naturen som omger dem. De inplastade höbalarna är onyanserade i färgen och sticker ut markant. De rosa känns på sätt och vis bättre än de vita då de påminner om en god gärning, vilket kan påverka vår upplevelse.

Rent färgmässigt föredrar jag dock de grågröna höbalarna som minst påverkar upplevelsen av den omgivande naturen då de mer smälter in. Grå skulle också fånga ögats uppmärksamhet lite mindre. Kanske vi kan få fram en vacker grå höbalsfärg?

//Emma-Kara

Mina rosa brorsdöttrar

Flickor älskar rosa
Av Emma-Kara

Båda mina brorsdöttrar fullständigt älskar rosa.

Judith
Judith i en av sina favoritklänningar. Privat foto.

Vi skrev häromveckan ett inlägg om rosa utifrån ett manligt perspektiv. Nu kommer ett kvinnligt. För hur gärna vissa av oss än vill att vi i t ex färgval skall vara könsneutrala så är vi ytterst sällan det. I Rosa – den farliga färgen av Jenny Ambjörnsson (socialantropolog och genusforskare vid Stockholms universitet) fördjupar jag mig i rosa.

Ambjörnsson skriver att mammor och pappor verkar ha stor medvetenhet om rosa och de flesta strävar efter att inte klä sina fickor i rosa eller bejaka en rosa tjejtrend. Däremot så tycks alternativet, att klä killarna i rosa vara helt uteslutet, tanken har inte ens slagit dem.

Jag läser vidare: “När föräldrarna säger sig försöka undvika rosa på flickor för att färgen förpassar flickor till en gammaldags och förtryckande passivitet, undviks rosa på pojkar för att de inte skall framstå som flickor”. (sid 22) Det verkar trots allt viktigt för de föräldrar som Ambjörnsson intervjuat att med hjälp av kläder och attribut visa omgivningen om deras barn är en pojke eller flicka. (s 27)

Rosa – den farliga färgen
Ambjörnsson beskriver i sin bok sitt eget förhållningssätt till färg “Jag betraktar färg som ett kulturellt fenomen det vill säga något som huvudsakligen får sin mening i samspelet mellan människor. Mer specifikt betyder det att att jag tänker mig att människor aktivt använder sig av färger och låter dem symbolisera olika saker” Ambjörnsson fortsätter med att färg bär på ett budskap och skapar mening och sammanhang. (sid 9)

I Kulörklubben är vårt fokus att se på färgen ur ett konstnärligt och estetiskt perspektiv snarare än ur ett symboliskt och kulturellt perspektiv. Jag upplever att när det gäller rosa är det svårt att komma ifrån dess symbolvärde. Det finns de som tycker att kvinnorörelsen har tagit över den rosa färgen. Det går inte att använda rosa utan att förknippas med t ex Feministiskt initiativ eller Rosa bandet.

 

Majken
Majken dansar och sjunger. Foto privat.

På Majkens förskola säger personalen att alla flickor älskar rosa och att rosa är den färg flickorna väljer först om de får välja färg, oavsett i vilket sammanhang.

Olika rosa
Rosa kan vara en mild färg, rosa kan också vara en mycket stark färg. På ett litet barn kan den rosa färgen upplevas som extra stark, det är som att färgen tar över, man ser klänningen mer än flickan som är i den.

färgschema klänningarRosaklänningar med färgschema. Av Emma-Kara

En sökning på google: ”rosa klänning barn” gav mängder med olika rosa klänningar. Här ovan har jag valt ut fyra klänningar med lite olika karaktär och gjort färgscheman av dem. Det blir i färgschemat tydligt vad som tar fokus. Ju mer mönster desto mer iögonfallande. Det blir mönstret som får fokus. Barnet kommer att konkurrera med färgerna och mönstret i klänningarna. Något att ta med sig i val av klänning. Vad är det vi vill skall få fokus?

//Emma-Kara