Kategoriarkiv: Fler författare

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson

 

4. Anläggningsarbetet i Gunnebo slottsträdgård är i gång.  Mitt bidrag innehåller tre installationer: en voljär, en blomstergård med växter och surpriser och en mycket liten fiskdamm. Blomstergårdens färgtema är ljushetskontrast med valörmodulationer.

Gunnebo_ platsen
Platsen för ”Blomsterträdgården, östra boskén, Gunnebo. Foto: N. Nilsson.

Gunnebo träd
Ljushetskontrast. Hamlade träd i den östra boskén. Foto: N. Nilsson.

Gunnebo modell
Modell till ”Blomstergård, skala 1:20. Nina Nilsson.

Gunnebo surprise
Modell till surprise. Pappersklipp. Nina Nilsson.

 

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson

3. Den franske trädgårdsarkitekten André Mollet var verksam i Sverige omkring 1650 hos drottning Kristina där han introducerade den franska stilen inom trädgårdskonsten. Under sin sverigevistelse utgavs hans bok Le Jardin de Plaicir, en 40 sidor lång skrift som innehåller ett antal kapitel om trädgård och trädgårdskonst. Kapitel åtta ”Om blomstergården och dess växtmaterial” är unikt så till vida att det innehåller en beskrivning över vilka blommor som kan användas i renässansträdgården och därtill praktiska råd om hur dessa placeras

4. André Mollet använde sig gärna av klara och skarpa färger, sådana som på Mollets tid fanns hos t.ex. tagetes (både Tagetes erecta och Tagetes patula varianter), heliotrop och solrosor. I en av skisserna har jag prövat ljust grått, pastellfärger mot purpur, blått och mättat rött. Jag såg framför mig en böljande ”ängsplantering” i dessa färger. Men, eftersom parterre under 1600-talet innebar en blomsterträdgård i ett ornamentalt mönster började jag tänka i stramhet och symmetri (skiss IV).

Gunnebo skiss_ kulörkl Skiss. oljepastell. Nina Nilsson.

Gunnebo plan I _ kulörklSkiss IV. Akvarell. Nina Nilsson.

Ljushetskontrast i Göteborgs Trädgårdsförening

SOMMARPLANTERING
Flera av årets sommarplanteringar innehåller mörkbladiga växter, t. ex Canna. För att de skall synas bör de samplanteras med ljusa arter eller på annat sätt exponeras mot påfallande avvikande form eller kulör. Rabatten utmed Palmhusets norra sida innehåller mörkbladig Canna, som kontrasterar mot en bottenplantering av ljus begonia (som jag inte vet namnet på) och alunrot (Heuchera ’Palace Purple’) fig. 1 & 2.

Ljushetskontr. Tf. 1
F
ig. 1. Plantering utanför Palmhuset 2014. Foto: N. Nilsson.

Ljushetskontr. Tf. 2
Fig. 2. Även begonian innehåller ljushetskontrast.

TAPETGRUPP
Tapetgruppen vid södra entrén består av växter i mörka och ljusa färger. De är arrangerade så att de följer och accentuerar den form som tapetgruppen fick vid renoveringen av trädgården 2008. Rabattkanterna är markerade med ljust gröngul alunrot (Heuchera ’Lime Marmelade’). Som kontrast står den mycket mörka potatisväxten Ipomoea batata ’Iposum Black Tone’ fig. 3.

Ljushetskontrast Tf 3Fig. 3. Plantering vid södra entrén 2014. Foto: N. Nilsson.

Gräset, Carex oshimensis ’Ice Dance’ har en grågrön, aningen vag ljus kulör som är samplanterad med en varm och mättad röd begonia (sortnamn saknas), fig 4. Gräset är ljusast, men den röda färgen lyser kraftigt och verkar därmed ljusare än den gröna – något man bör göra sig medveten om och beakta. Rött och grönt är komplementfärger och harmonierar när grönt är absolut grönt och rött på samma vis. I planteringen sker en förskjutning åt obalans som kan uppfattas som fräckt och inspirerande i det relativt strikta 1800-talsmönstret.
Nina Nilsson

Ljushetskontr. Tf 4
Fig. 4. Gråaktigt grönt & mättat rött. Foto: N. Nilsson.