Kategoriarkiv: Månadens färgtema

forts. Heta kulörer kyls med purpur (rödviolett)

Lämna ett svar

Nina Nilsson

Lizz Sharr. ”Dolls & Things”. Tempera på duk. Målningen visades på galleri Göteborgs Konstförening, Göteborg 2023.

Här är det andra ordningens färger som dominerar: purpur och orange. Det är sparsamt med det det gula och blå i första ordningen. En valörskillnad i det ljusa blå ger målningen en djupverkan.

I Johannes Ittens färglära (Itten 1971) kan vi läsa om de subjektiva färgklangerna som enligt honom handlar om att de speglar individens eget väsen. I färgackordet ovan dominerar purpur mängdmässigt och skapar hetta tillsammans med rött och rödbrunt. Gult och blått kyler ner.

Brunt – lera

Lämna ett svar

Adrienne Riseley Ställer ut arbeten i lera på Galleri Majnabbe, Göteborg 21 jan – 5 feb.

Arbetsmaterialet är blålera, motiven icke föreställande. Det är snarare en undersökning i material och hur Riesley bearbetar det till olika uttrycksformer. Genom olika lasyrer och glasyrer får ytorna olika nyanser av brunt, blåaktigt grått och rött. Det är vackert och rått på samma gång.

Adrienne Riseley . Olika leror. Brunt möter grått, brunaktigt rosa och guld. Man anar även ett mörkt blått inslag.

Adrienne Riseley. Blålera.

Adrienne Riseley. Olika leror. Tre kulörer (brunröd, blågrå, rosa) sammansatta i ett raffinerat mönster. Diagonala band och vertikala rektanglar.

Adrienne Riseley. Olika leror, glasyrer och oxider.

Vad passar till brunt och beige?

Lämna ett svar

Nina Nilsson

Året är 2022. I detta höst- och vintermörker är det brunt och beige som råder i modevärlden. Klädbutikerna skyltar med kläder och assessoarer i dessa färger, inte sällan kombinerade med vitt och svart. Det råder en slags sval och klassisk elegans över kombinationen ljusbrun och mörkbrun, beige och varmt brunt. Lägger man till svart blir intrycket allvarligare. Det går att att kombinera brunt med avvikande kulörer för att att få till en mer sammansatt och vacker färgkombination. Varmt rött ligger nära till hands eftersom brun kulör bygger på rött och svart.

BILD: Skjorta i beige, ljusbrunt, gulbrunt, ljusblått och svart. Här blir ljusblått en sval kontrast till de bruna och framför allt de gulbruna färgerna. Vitt blir här alltför (?) lysande.

BILD: Göta älv. Här dominerar de ljusa gråblå tonerna. I övre bildplanet ligger en opak, ganska tung brun färg som lättas upp av utspädda röda, gula och gröna toner. En svart färg ger en stabil effekt. Översatt till tyg blir ytan millerad.

BILD: Kastanjelöv på asfalt. Varmt brunt (rödaktigt brunt) och varm gult blir en vacker och säker kombination med det blå. Den svala elegansen är borta och det blir liv i färgbilden.

BILD: Fragment från en fris (södra Italien). Klassisk elegans och enkelhet i dominerande beige tillsammans med dekor i varmt rött och gråsvart.

Brunt och beige kan alltså gärna kombineras med gult, rött och blått i olika kulörtoner och nyanser.

Rött och olika röda – varmt och kallt

Lämna ett svar

Rogerts Bondesson ställer ut måleri på Galleri Aveny, Göteborg. Januari 2021

Olika röda: gulröd nästan klarröd, vinröd, blåröd, brunröd, med flera nyanser och ett större sjok violett. Ett mindre fält i gulvitt ger komplementär balans till det violetta. Svart stärker det röda.

”Öppning”. 80×110 cm. Tempera. R. Bondesson. Foto: N. Nilsson.

”Utsikt”. 48×51. Tempera. R. Bondesson. Foto: N. Nilsson.

Denna bild bygger på en röd dominerande yta med tillägg av blandningarna brunt, brunrött och krapplack. Hela färgcirkeln är representerad i målningen: gult, orange, rött, rödviolett, violett, blått och grönt i olika mättnad, valörer och nyanser. Här finns ljushetskontrast (grönvitt/brunrött), kall-varmkontrast (blågrått/rött) , komplementkontrast (blått/orange), kvalitetskontrast (opak/transparens), och kvantitetskontrast (övervägande brunrött mot t.ex. grönaktigt vitt.

En förtätad målning av ett stadsmotiv där olika former och färger möter varandra.

Mättade och klara färger, dova och oklara, svarta och ljusa

Lämna ett svar

Nina Nilsson

Målaren Göran Johansson ställer ut målningar på Galleri Aveny i Göteborg (pågår till 15 nov.)

Färgerna är genomgående mättade.

Pucko 45×38 cm. Här något beskuren.

Mot en svart bakgrund lyser komplementkontrasterna gulgrönt mot rosa och ljust blått mot orange. Itten (1971) skriver att två komplementfärger är ett sällsamt par (…ein seltsames Paar). De är motsatser och dras till varandra. Bredvid varandra stegras de till största lyskraft. Nu är det ju inte enbart färgen som bestämmer uttrycket i en målning, hos ett klädesplagg eller i en blomsterlist. Formen har betydelse. Den rörelse, eller instabilitet som den rosa flaskan med den orange kapsylen ger uttryck för bidrar till det lysande… ett liksom ”dansande” inre ljus.

Blomster 40×25. Här något beskuren.

Ljushetskontrasten byggs med de två polära kontrasterna svart och vitt. Övriga färger är oklara, uppblandade med svart (engelskt rött, blåsvart indigo, blågrön cuelin och smutsat gult). Uttrycket blir bestämt och samtidigt desperat, två blommors absolut sista försök att blomma ut innan hösten tar över. 

BYTTERFLY 100×110 cm. Här något beskuren.

Även i denna målning lyser komplementparen i mättat orange och blått, rött och grönt. Färgerna är rena med undantag för det gröna som är transparent och släpper igenom bakgrundsmålningen. Svärtan är kolsvart och ger djup åt övriga färger. 

Målningen ger på mig ett klart budskap om kärlek till de klara färgerna och om allvaret i det svarta. Svarta fjärilar låter sig fångas i en klarblå hov. Under lyser Göran Johanssons signatur i mättat rött.

Höstljus – ett första försök

Lämna ett svar

Jag undervisar studenter på yrkeshögskolan i ljus och färg. Inför ett kommande ljusuppdrag utomhus undersökte vi begreppet ”höstljus” och hur det skulle kunna tolkas i ljus. Vi detta tillfälle arbetade vi på en konsertscen. Höstljus inbegriper inte endast höstens färger på träd och buskar utan även ett visst väder och vissa luft som skulle kunna gå att tolka i ljus.

Vi utgick från några hundra olika färgade papper för att låta var och en i grupperna välja ut några färger som de associerade till höstljus. Varje grupp bestod av mellan 4-7 deltagare.

Påbörjat val av färger på temat ”höstljus”

Här nedan är några exempel på personers egna val:

Några personers val av kulörer på temat.
Ytterligare två varianter.
Grupp 1 – en grupp som även hade med beige och flera nyanser av vitt. Som riktigt hög och klar senhöstluft.
Grupp 2 – en grupp som tog med blått, både ren blå men också blå som drar mot lila som på natten, även brunt finns med.
Grupp 3 – fokus blev på olika gröna, röda och orange nyanser. Här är frånvaron av blått tydlig. Fokus ligger på den murrigt höstiga naturens färger.

Färg blir ljus
Så skulle detta då översättas till ljus! Uppgiften var att utgå från sina färger och sen skapa ljus efter det med de medel som fanns.

För den ljusinsatte: här har vi i alla exempel använt LED-lampor, både med enkla färghjul, RGB-blandningar och CMY-blandningar, inga lösa färgfilter har används. Ett gäng ofiltrerade par-64 finns också i riggen. Bilderna är taget på Kulturlagret i Göteborg.

Höstljus
Höstljus i rött och grönt
Höstljus i mildare färger
Höstljus i blått och grönt

Kommentar

Det händer något särskilt när vi inte bara står vid ljusbordet och blandar fritt utan har en förlaga att arbeta med. Nyanserna blir rikare. Färgerna mer levande och framförallt kommer vi bort från de standardiserade färger vi ofta ser i konsertljussammanhang.

Tack alla studenter på YRGOs utbildning för Teater-, scen- och eventtekniker (TEST19) för att jag får möjlighet att inspirera, arbeta och utvecklas tillsammans med er!

/Emma-Kara

Blått gör rött rödare…

Lämna ett svar

Vattenspegling
Nina Nilsson

En röd bil och en röd flagga speglar sig i vattnet. Bilens kulör är något mörkare, innehåller kanske mer blått. Flaggan har en klarare röd färg. Det kan ha med kulörtonen i materialet att göra: det röda innehåller varken blått eller gult. Solen verkar skina mot flaggan vilket ger det röda en extra skjuts. Takteglets brunröda ton är den färg/form som direkt ansluter till det blå i vattnet.

Bilden i övrigt innehåller raffinerade komplementpar: rosa – chromoxid och varm rosa – varm grön.


Vallgraven i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

Blått, rött violett

Lämna ett svar

Rött mot blått
Nina Nilsson

Samtida författare inom området trädgårdsdesign har skrivit böcker om växters färger och växtkombinationer.  De har personliga uppfattningar om hur man kan kombinera utifrån påståenden om färg och färgkombinationer. I Den naturlige staudehave (1997) – kapitlet om färg – beskriver  Noel Kingsbury några ”allmänt accepterade grundregler”. Bland annat att blått gör rött rödare.


Färgschema. N. Nilsson.


Nypon på rosen Rosa pendulina. Foto: N. NIlsson

Boken Flower Garden (1991). I färgkapitlet The colour question skriver Penelope Hobhouse: Blått och blåviolett kan verka som färgförmedlare mellan färger som skär sig, inte hör ihop.
Det finns gott om växter med blå till  violett färg, både anueller och perenner.


Färgschema. N. Nilsson

Reflektioner kring rosa och orange i min perennrabatt

Lämna ett svar

Trädgårdsväxterna rosa höstflox och tigerlilja – konkurrerande uttryck i färg och form.
Nina Nilsson

I min perennrabatt står höstflox och tigerlilja alldeles intill varandra. De har en färgkombination som överskuggar alla andra färger i planteringen. Vad är det som sker i mötet mellan dessa färger: skarpt (en aning mörk) rosa och orange? Det blir inget möte. Färgerna låter sig inte förenas. Floxen och liljans kronblad är opaka – hos den förra helt ogenomskinlig, hos den senare köttig – vilket bland annat innebär att solljuset inte tar sig igenom. Inte heller kan t.ex. liljans kronblad ta upp något av floxens rosa. Färgen får inget fäste, kan inte spegla sig i den andres.

Kombinationen är kall-varmkontrast, men för lite av det blå i det rosa.

Så till formen. Floxens stora klase av småblommor är sammanhållen och rundad, i sig en tydlig form. Tigerliljans kronblad är böjda utåt, och krullar ihop sig. Ståndarna visar sig tydligt i mitten. Bådas former tar ut varandra och förlorar på att stå tillsammans.


Höstflox och tigerlilja. Foto: N. Nilsson.

I en annan rabatt står tigerliljan tillsammans med vår inhemska malört. Där uppstår komplementkontrast. Malörtens gracila grågröna blad får en blåaktig ton i mötet med de orange kronbladen. Liljans form framhävs, omringad av malörtens stråliknande blad.


Malört och tigerlilja. Foto: N. Nilsson

Analog färgskala

Lämna ett svar

Analog färgskala – likhet i kulör
N. Nilsson


Denna oljemålning som porträtterar drottning Elisabeth I av England hänger på Portrait Gallery i London. Färgskalan är analog, det vill säga att färgerna ligger nära varandra i färgcirkeln. Det är en varm skala i guld, rödorange och varmt brunt. Fjäderbuketten innehåller gult men också en liten grön tofs som ett komplement till det röda. Den mycket mörka blåsvarta bakgrunden framhäver de varma färgerna.


Orange färgton utspädd med mycket vitt och en aning svart. Ett helt vanligt torkpapper som jag använder i grafiken, här tillsammans med avtorkningsduk i gråsvart och lite gult. Hopknycklat skräp – en idé till en färgsättning?