Kategoriarkiv: Månadens färgtema

Färgforum 2018 – dag 1

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara

 

 

Stora Badhusgatan

Vi har en gata med gröna hus i Göteborg; Stora Badhusgatan.

BadhusgatanStora Badhusgatan 12-20, i Göteborg.,

Sex byggnader med grönmålad puts. Ovanför uppe till höger ligger Göteborgs första skyskrapa, Otterhall, som fortfarande är en av Göteborgs högsta byggnader, byggt i slutet av 20 talet, idag helt klädd i kopparplåt.

badhus-otterhälll_ottoDet höga Otterhall syns från Stora Badhusgatan. Från början ett putsat hus men på 30-talet kläddes vissa partier i kopparplåt och under mitten av 60-talet fick huset sitt nuvarande utseende.

Jag har varit på Stora Badhusgatan och mätt in de olika gröna kulörerna. Vissa hus har kopparelement mellan fönstren, några har målade fönster och några är i brun aluminium. Ett hus har mörkt röda fönster.

När jag ser husen känns det tydligt gröna. Men när jag går närmare och mäter in färgerna är de snarare grågröna. Ett färgschema på de inmätta färgerna ser ut såhär.

Badhusgatan färgschemaHusens kulärer och fönstrens kulör i fyrkanten i mitten. Flera av husen husen har samma kulör. Huset med de röda fönstren ligger en bit öster om de andra och hänger inte direkt ihop med dem.

Jag tycker det är vackert med gröna putsade fasader. Jag tycker inte alltid det är vackert med gröna träfasader. Detta väcker min nyfikenhet och kommer ligga till grund för fortsatta studier i ämnet.

//Emma-Kara

Veckans bild

Grönt i Göteborg


Utsikt från gatuhörnet Karl Johansgatan/Allmänna vägen mot Hisingen. Foto: N. Nilsson.

Idag var det en typisk gråvädersdag i Göteborg med snömodd och slask. Klockan fem sprack himlen upp och plötsligt blev det ett alldeles särskilt spännande ljus, där de gröna färgerna framträdde. Gräsmattan på kyrkoplan blev gulgrön och möjligen är det gräsmattans färg som återspeglas i fönstren på tegelhuset. Intressant kontrast mot det gröna koppartaket. Intressant därför att färgerna lever sitt eget liv, ”formar” sig efter ljuset och de omkringliggande kulörerna.

Veckans bilder

Grönt i Göteborg”Afrika”, kvinnofigur i brons. Hon sitter på Järntorgsbrunnen och är symbol för en av de fem världsdelarna. Skulptör var Tore Strindberg och brunnen avtäcktes 1927. Foto: N. Nilsson.

”Europa”. Figurerna i kopparfärg har en påtaglig tydlighet i kulören och utgör en dramatisk kontrast till omgivningens varmare färger i ockra, grått och rött. Foto: N. Nilsson.