Kategoriarkiv: Månadens färgtema

Blått gör rött rödare…

Vattenspegling
Nina Nilsson

En röd bil och en röd flagga speglar sig i vattnet. Bilens kulör är något mörkare, innehåller kanske mer blått. Flaggan har en klarare röd färg. Det kan ha med kulörtonen i materialet att göra: det röda innehåller varken blått eller gult. Solen verkar skina mot flaggan vilket ger det röda en extra skjuts. Takteglets brunröda ton är den färg/form som direkt ansluter till det blå i vattnet.

Bilden i övrigt innehåller raffinerade komplementpar: rosa – chromoxid och varm rosa – varm grön.


Vallgraven i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

Blått, rött violett

Rött mot blått
Nina Nilsson

Samtida författare inom området trädgårdsdesign har skrivit böcker om växters färger och växtkombinationer.  De har personliga uppfattningar om hur man kan kombinera utifrån påståenden om färg och färgkombinationer. I Den naturlige staudehave (1997) – kapitlet om färg – beskriver  Noel Kingsbury några ”allmänt accepterade grundregler”. Bland annat att blått gör rött rödare.


Färgschema. N. Nilsson.


Nypon på rosen Rosa pendulina. Foto: N. NIlsson

Boken Flower Garden (1991). I färgkapitlet The colour question skriver Penelope Hobhouse: Blått och blåviolett kan verka som färgförmedlare mellan färger som skär sig, inte hör ihop.
Det finns gott om växter med blå till  violett färg, både anueller och perenner.


Färgschema. N. Nilsson

Reflektioner kring rosa och orange i min perennrabatt

Trädgårdsväxterna rosa höstflox och tigerlilja – konkurrerande uttryck i färg och form.
Nina Nilsson

I min perennrabatt står höstflox och tigerlilja alldeles intill varandra. De har en färgkombination som överskuggar alla andra färger i planteringen. Vad är det som sker i mötet mellan dessa färger: skarpt (en aning mörk) rosa och orange? Det blir inget möte. Färgerna låter sig inte förenas. Floxen och liljans kronblad är opaka – hos den förra helt ogenomskinlig, hos den senare köttig – vilket bland annat innebär att solljuset inte tar sig igenom. Inte heller kan t.ex. liljans kronblad ta upp något av floxens rosa. Färgen får inget fäste, kan inte spegla sig i den andres.

Kombinationen är kall-varmkontrast, men för lite av det blå i det rosa.

Så till formen. Floxens stora klase av småblommor är sammanhållen och rundad, i sig en tydlig form. Tigerliljans kronblad är böjda utåt, och krullar ihop sig. Ståndarna visar sig tydligt i mitten. Bådas former tar ut varandra och förlorar på att stå tillsammans.


Höstflox och tigerlilja. Foto: N. Nilsson.

I en annan rabatt står tigerliljan tillsammans med vår inhemska malört. Där uppstår komplementkontrast. Malörtens gracila grågröna blad får en blåaktig ton i mötet med de orange kronbladen. Liljans form framhävs, omringad av malörtens stråliknande blad.


Malört och tigerlilja. Foto: N. Nilsson

Analog färgskala

Analog färgskala – likhet i kulör
N. Nilsson


Denna oljemålning som porträtterar drottning Elisabeth I av England hänger på Portrait Gallery i London. Färgskalan är analog, det vill säga att färgerna ligger nära varandra i färgcirkeln. Det är en varm skala i guld, rödorange och varmt brunt. Fjäderbuketten innehåller gult men också en liten grön tofs som ett komplement till det röda. Den mycket mörka blåsvarta bakgrunden framhäver de varma färgerna.


Orange färgton utspädd med mycket vitt och en aning svart. Ett helt vanligt torkpapper som jag använder i grafiken, här tillsammans med avtorkningsduk i gråsvart och lite gult. Hopknycklat skräp – en idé till en färgsättning?

 

Pastellfärger & kontraster

”The invisible enemy should not exist”
Nina Nilsson

Den amerikanske konstnären Michael Rakowitz med irakisk judisk börd arbetar med att rekonstruera  (återskapa) bilder av historiska konstföremål som försvunnit genom krig och annan mänsklig förstörelse.  Verken ställs ut på Malmö konsthall. De är inte tillverkade i sitt ursprungliga material utan Rakowitz har använt sig av arabiska dagstidningar, varuförpackningar, konservburkar med flera –  förpackningar som importerats till USA. Detalj. Bildens ornamentik är uppbyggd i pastellfärger gråaktigt blått, guld och rosa. Bakgrunden är mörkare i blått. I mitten finns en mörkare grön (min tolkning) stam med palmkrona. Svarta linjer är tecknade över bilden.


”The invisible enemy should not exist”
På en skylt kan besökaren läsa:

The act was a crime against Assyria, against Iraq, and against humanity. Destroy the past, and you control the future (Tom Holland)

Mer brunt

Intressanta kombinationer
Nina Nilsson

Brunt, svart och grått blir sobert. Sätter vi till aldrig så lite gult blir färgkombinationen genast mer uppseendeväckande.


Bilden är tagen på Karl Johans gatan i Göteborg där det läggs ny vägbana. Det ryker om asfalten. Såg rätt konstigt och spännande ut. Foto: N. Nilsson.

Brunt

Brunt i kombination med jordfärger, guld, svart, grönt & grått
Nina Nilsson

Comment c’est il. Collage/måleri av Susanna Slöör. (Visas på Galleri Hammarén i Göteborg, november 2019.

Några olika bruna färger är kombinerade med ockra och guld. Där förekommer en hel del svart och grått och mindre av mättat gulgrönt. Jag ser framför mig hur kombinationerna kan användas i en festblåsa i siden, papper och tyll.

Hortensia matchar slottsvägg

På Centre Pompardour

CENTRE POMPADOUR, the laboratory of neo- feminism, welcomes like-minded creative professionals from all over the world to work on projects that place gender equality and feminist empowerment at the heart of the creative process and outreach.

I höst har jag haft möjligheten att få tillbringa en vecka på ett franskt slott för att fördjupa mitt arbete kring en dansföreställning. Samtidigt passade jag på att se mig omkring på jakt efter vackra färger och kulörkombinationer. I slottsparkens kvällsljus fångades mitt intresse av en rabatt.

Rabatt möter fasad
På Centre Pompardour.

IMG_0600
Hortensian längs hela västfasaden smälter väl in i bilden, trots sin stundtals intensiva kulör.

IMG_0818
När bladen skuggar sig själva och börjar vissna närmar de sig fasadens kulör, både teglets rödaktigt bruna och sandstenens beige.

Snarlika är de beige tonerna när blomman börjar blomma över. Som vanligt återges inte kulörerna likadant för de olika bilderna men jag tror ni förstår poängen.

Rabatten och fasaden knyts samman genom den gemensamma kulören. Trots att Hortensian tidvis är mycket kulörintensiv gör den sig gott mot den gamla slottsfasaden.

IMG_0807IMG_0810IMG_0813IMG_0804IMG_0802

En betraktelse som öppnade mina ögon för hortensians enorma variation i kulör och betydlesen av att kulörer har något gemensamt som en brygga mellan två skilda fält.

 

Färg på Nationalmuseum

Färgackordik på Nationalmuseum
N. Nilsson

Jag gick direkt upp till andra våningen och klev in i första salen, därefter den andra, den tredje, den fjärde . . . Samtliga salar hade olika färgsättningar på väggarna. Tavlor, möbler, och skulptur exponerades mot dessa ibland mättade färger ibland en aning blekare ibland kalla, ibland varma. Tavlornas guldramar skiftade kulör allteftersom bakgrundsfärgen ändrades. Ansamlingar av föremål gav en alldeles särskild färgackordik beroende på var man befann sig i rummet och hur ljuset föll in från fönstren.  Jag upptäckte att jag blev mer intresserad av färgsammansättningarna/kombinationerna än av de enskilda verken. Vissa kombinationer var vackra andra milda, några brutala. Konstglaset i montrarna gjorde ett starkt intryck.  Exempel på glas är de kulörlika gröna föremålen i opakt eller transparent gods.


Exempel på komplementkontrast.


Parisblått och guld i dramatiskt ljus. Violetta toner, guld och mörkt grönt.


Sigrid Hjerténs klara färger mot engelskt rött.  Konstglas, raffinerat i grönt o blått.


Komplementkontrast mellan två väggar; guldockra (ovan) och ljust violett (nedan).