Etikettarkiv: ljushetskontrast

Mättade och klara färger, dova och oklara, svarta och ljusa

Lämna ett svar

Nina Nilsson

Målaren Göran Johansson ställer ut målningar på Galleri Aveny i Göteborg (pågår till 15 nov.)

Färgerna är genomgående mättade.

Pucko 45×38 cm. Här något beskuren.

Mot en svart bakgrund lyser komplementkontrasterna gulgrönt mot rosa och ljust blått mot orange. Itten (1971) skriver att två komplementfärger är ett sällsamt par (…ein seltsames Paar). De är motsatser och dras till varandra. Bredvid varandra stegras de till största lyskraft. Nu är det ju inte enbart färgen som bestämmer uttrycket i en målning, hos ett klädesplagg eller i en blomsterlist. Formen har betydelse. Den rörelse, eller instabilitet som den rosa flaskan med den orange kapsylen ger uttryck för bidrar till det lysande… ett liksom ”dansande” inre ljus.

Blomster 40×25. Här något beskuren.

Ljushetskontrasten byggs med de två polära kontrasterna svart och vitt. Övriga färger är oklara, uppblandade med svart (engelskt rött, blåsvart indigo, blågrön cuelin och smutsat gult). Uttrycket blir bestämt och samtidigt desperat, två blommors absolut sista försök att blomma ut innan hösten tar över. 

BYTTERFLY 100×110 cm. Här något beskuren.

Även i denna målning lyser komplementparen i mättat orange och blått, rött och grönt. Färgerna är rena med undantag för det gröna som är transparent och släpper igenom bakgrundsmålningen. Svärtan är kolsvart och ger djup åt övriga färger. 

Målningen ger på mig ett klart budskap om kärlek till de klara färgerna och om allvaret i det svarta. Svarta fjärilar låter sig fångas i en klarblå hov. Under lyser Göran Johanssons signatur i mättat rött.

Re Rag Rug – mattor med inslag av vitt

Lämna ett svar

Mattor med vita inslag
av Emma-Kara

Vintergatan smal
Detalj ur Vintergatan, på utställningen  Re Rag Rug, Textilmuseet i Borås. Foto E-K

Jag har besökt Textilmuseet i Borås. Utställningen Re Rag Rug visar på ett antal mattor tillverkade av spillmaterial från textilindustrin. Studio Brieditis & Evans står bakom utställningen och hela projektet. Såhär beskriver de projektet på sin blog:

Re Rag Rug started as an experimental design project which explores the social and ecological sustainability of the rug.
During 12 months we developed 12 unique rugs in 12 different textile techniques. The material is waste and excess from the textile industry and old clothes – fabric that would otherwise be discarded.
By using different types of rags in combination with a variety of sewing, platting, crocheting, knitting, macramé, rolling, cutting, applique, embroidery, structure- and relief effects, three dimensionality, colour- and dyeing techniques, but also experimenting with scales, the we have created 12 new qualities and expressions of rugs

reragrug.blogspot.se


Två mattor fångade särskilt mitt intresse: Archipelag och Vintergatan.

Archipelag
I bloggen beskrivs Archipelag, ”att den liknar en karta, ett landskap sett uppifrån, gröna land, sand och djupa hav. Motivet är ett enkelt, stiliserat och uppförstorat korsstygnsbroderi i ett hundtandsmönster”.

Det var mönstret jag fastnade för och de dubbla dimensionerna, att mattan har ett djup där tillverkarna verkligen utnyttjat hundtandsmönstret på ett sätt som inte är möjligt när man väver det. Men här i deras teknik kommer det till sin fulla rätt. (Hundtandsmönster är ett av de mönster man kan få fram vid vävning där varpen har en färg och inslaget en annan).

MAtta archipelago_hela
Mattan Archipelag av Studio Brieditis & Evans. Foto E-K

Brieditis och Evans har skickligt utnyttjat ljushetskontrasten i fälten för att uppnå en tredimensionell effekt. Jag tycker de drar effekten till sin spets där de två nästan vita kulörerna ligger bredvid varandra i mattans vänstersida. (Alldeles nedanför det gula). Mattans mörka och ljusa fält möts i en övergång hos dessa nästan vita toner som ger mattan dynamik.

Brieditis och Evans har också använt sig av varm/kall-kontrast där de varma fälten kommer mot betraktaren och bidrar till djupet i mattan. De vita fälten bidrar också till en slags högdager i mattan som gör att jag upplever den fräsch och livlig.

Mattan är broderad i en korsstygnsliknande teknik och spillmaterialet de använt är T-skirts som de fått från Myrorna.

Matta_Archipelago_närmare
Mattan Archipelago, detalj. Foto E-K

Vintergatan
Vintergatan är tillverkad i ull och färgad med en speciell japansk teknik, shibori. I denna matta gjord av hexagoner finner jag ro i upprepningen av formen och mönstret samtidigt som variationen väcker min nyfikenhet.

Även i denna matta har Breidits & Evans utnyttjat ljushetskontrast i mönstret. Den speciella färgningstekniken behåller den ursprungliga ljusare grå kulören mellan de mörka indigofärgade fälten som i sin tur bidrar till att skapa mönstret.

En nära bild från utställningen på Textilmuseet i Borås:

Matta_vintergatan låg bild
Vintergatan. Foto E-K

I bilden framträder nyanserna mellan de olika ursprungliga grå färgerna tydligt. Belysningen i utställningen förstärker vissa partier och gör att de framträder som betydligt ljusare och varmare än andra. Vissa grå partier upplevs som vita.

Så här beskriver Breidits & Evans själva sin matta:

Milky way is the result of a meeting between two textile traditions with two very differing expressions. It is also the meeting between dark and light, diamonds and junk. We wanted to work with the hexagonal shape but not in the traditionall way used in patchwork quilts. The hexagon is also common in Japanese Shibori dyeing.  The rug is made of discarded woolen sweaters constructed with layers. The design is made by folding the hexagons into three and are then shibori-dyed in a dark indigo shade. In the composition we wanted to create sparkles and high lights to add lustre to the material.

Milky Way
Vintergatan i sin helhet. Bild från Breidits & Evans websida.
http://www.brieditis-evans.se/the-exhibition-20612727

Kommentar
Det var spännande och inspirerande att se denna utställning. Dessa två mattor fångade verkligen mitt intresse, jag uppskattar kulörerna och hur de verkar mot och med varandra i mattorna. Jag uppskattar också hur kulörerna blir en betydande och viktig del i designen.

/Emma-Kara

 

 

 

Läs mer på: Om utställningen

 

Veckans bild

Lämna ett svar

Ljushetskontrast i Mörby centrums tunnelbanestation.

Mörby centrum

Mörby centrum. Foto Emma-Kara

Skuggspel av Karin Ek och Gösta Wessel.

Lokalen domineras av deras skuggspel i tak och på väggar. Ek och Wessel har på ett effektfullt sätt använt rummets struktur och karaktär när de färgsatt sitt skuggspel, från ett håll är det rosa, från det andra hållet grönt och rakt framifrån blir det trefärgat där kulörerna mixas med en gräddvit färg i ett mönster som påminner om kamouflage…

På bilden ovan övergår takets struktur med en stramare kakelutsmyckning, även den ändrar karaktär från andra hållet då den går i blå och gul färgtoner.

Genialt!

/Emma-Kara

 

 

Itten om ljushetskontrast (3)

Lämna ett svar

Itten skriver: ”I en komposition med såväl neutrala som kulörta färger gränsande intill varandra, och med samma ljushetsvärde, påverkas de neutrala färgerna så att de förlorar sin abstrakta karaktär. Om de neutrala färgerna skall bevara sin abstrakta karaktär, så måste de kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde.” (sid. 41 i Färg och färgupplevelse) Med de neutrala färgerna avser Itten olika grå, från mörkaste till ljusaste. Jag tolkar det som att grått genom simultankontrast påverkas av omfärgande kulör. När den kulörta omfärgande har samma ljushetsvärde som den grå påverkas den grå mer.

Jag har valt att testa detta i tre enkla färgscheman som jag gjort i datorn. Grå ljushetskontrastBild 1. Vågrätt ser vi fyra olika kulörta färger, rosa, blå, grön och gul. Lodrätt har vi fyra grå en ljus, en mellangrå, en mörk och ytterligare en mellangrå.

Vi ser tydligt att den andra och fjärde grå från vänster är mer ljushetslika mot omfärgen än den första som är betydligt ljusare och den tredje som är betydligt mörkare.

Vi ser också att de grå som är mer ljushetslika påverkas mycket av omfärgen. Det är tom svårt att tro att det är samma grå i den andra lodräta raden. Den ljusa grå och den mörka grå påverkas inte alls lika mycket av omfärgen.

För att pröva detta ytterligare gjorde jag två färgscheman till. De kulörta färgerna är mörka i bild 2 och ljusa i bild 3, de grå tonerna är samma som i bild 1.

imageBild 2. Här är det den tredje radens grå som påverkas mest då den mörka grå är mer lik sina mörka omfärger.

imageBild 3. Här är det den mörka radens grå som påverkas minst, då ljushetskontrasten är som störst.

Kommentar
Jag börjar sakta greppa och förstå, inte bara i teorin utan också i praktiken, samtidigt som jag får en teoretisk bakgrund till det som jag anade redan innan.

Nu på väg till Stockholm och ny träff på kursen; ”Perception, färg, ljus och rum”.

/Emma-Kara

Perception, färg, ljus och rum (1)

Lämna ett svar

Jag (Emma-Kara) har börjat en kurs på Konstfack i Stockholm som heter Perception, färg, ljus och rum. Det skall bli jättespännande och under året kommer jag göra blogginlägg från kursen. Jag skall försöka få till det så att det passar in i månadens tema.

ÖVNING
Första dagen gjorde vi laborativa övningar med ljus. Uppgiften var att bygga upp ett stilleben av endast vita föremål och belysa dem på olika sätt och iaktta vad som sker med föremålens färg och skuggor.

Exempel från vår laboration:

image
 Bild 1. Stilleben belyst med magenta, gul och blå. Foto Emma-Kara.

LJUSHETSKONTRAST
Lika kulör, olika ljushet: För att försöka åstadkomma exempel på ljushetskontrast belös jag det hängande tyget med endast en lampa (filtrerad med blått). Avsikten var att få fram en blå färg på tyget med flera olika ljushet:

Blå ljushetskontrast
Bild 2. Samma kulör men olika ljushet. Foto Emma-Kara.

Det blå blev inte helt lika i kulör, den blå blir aningen violett i mitten, det beror på själva lampans egenskaper, (en lampa med glödtråd, typ halogen, kan ge ett bitvis varmare ljus) detta var dock så nära en enhetlig blå kulör jag kunde komma. Vi serhur det skiftar från mörkaste blått, i nedre delen av tyget och i veckan, till allra ljusaste uppe till höger.

Olika kulör, lika ljushet: I ett annat experiment försökte jag få till att högen med tyg skulle ha flera olika färger i samma ljushet. Det blev så här:

LjushetslikBild 3. Ljushetslika färger med fyra lampor; en cyan, en magenta, en gul och en blå. Foto Emma-Kara.

Det var svårt. Ljusets olika färger har en tendens att slå ut varandra, det blir till slut vitt.

KOMMENTAR
Att arbeta med ljus är vitt skilt från att arbeta med färg (målarfärg, pappersprover osv). Att på detta sätt experimentera ger mig nya insikter och jag hoppas jag skall kunna förmedla något av dem här.

/Emma-Kara

 

 

 

Itten om ljushetskontrast (2)

Lämna ett svar

Här fortsätter jag med temat om Ittens ljushetskontrast. Förra inlägget handlade om att en färg kan förekomma i flera olika ljushetsgrader. Nu vill jag visa på att en ljushetsgrad kan ha flera färger.

Ljushetskontrast ljus Ljushetskontrast mörk
Bild 1a: kulörer lika ljusa som den rena gula mittfärgen. Bild 1b: kulörtoner lika mörka som den rena blå mittfärgen. Färgschema med färgade papper.

Övning sid 40 I Ittens bok Färg och färgupplevelse
I övningen ovan har jag utgått från en ren mittfärgen och runt den satt färger med lika ljushetsgrad. Vi kan konstatera att den rena gula är betydligt ljusare än den rena blå. Itten skriver: det är viktigt att använda många olika kulörer i övningen, inte bara gula toner. Genom att göra denna övning förväxlar man inte färgernas lyskraft eller renhet med deras ljushetsgrad.

Kommentar till övningen
Itten skriver också att kalla färger upplevs som renare och klarare och används ofta alltför ljusa, medan varma färger genom sin ogenomskinlighet gärna väljs alltför mörka. Har jag gjort det? I bild 1a kanske den kalla blå i nedre raden är aningen ljusare än den gula och kanske någon direkt varm färg har jag undvikit att ta med… Detta var jag inte medveten om när jag gjorde färgprovet. I bild 1b är det också ont om varma färger men kanske den bruna är lite väl mörk. Ja, jag har nog gått i fällan och får göra om och testa detta med varma färger. Jag återkommer.

Ittens kommentar:

Färger av samma ljushetsgrad blir mer besläktade. Genom samma tonvärden binds färgerna till varandra, de fattar tag i varandra. Detta faktum och möjligheterna att utnyttja det som konstnärligt uttrycksmedel får inte underskattas. (Itten sid. 41)

Mina löparskor får vara ett vardagsexempel på design som bygger på ljushetskontrast genom sina ljushetslika färger:

Ljushetskontrast ljus Ljushetskontrast mörk
Bild 2a, Merrel ‘Barefoot Run Pace Glove’. Bild 2b, Vivo Barefoot ‘Trail Freak’. Foto E-K.

Två löparskor där designern har valt att arbeta med ljushetskontrast. Vivo barefoot, till höger, är färgsatta i en mörk turkos och en mörk violett, båda nära varandra i ljushet. Merrel, till vänster, i en ljus turkos och en ljus cerise, även dessa nära varandra i mörkhet.

/Emma-Kara