Kategoriarkiv: Home

Analog färgskala

Analog färgskala – likhet i kulör
N. Nilsson


Denna oljemålning som porträtterar drottning Elisabeth I av England hänger på Portrait Gallery i London. Färgskalan är analog, det vill säga att färgerna ligger nära varandra i färgcirkeln. Det är en varm skala i guld, rödorange och varmt brunt. Fjäderbuketten innehåller gult men också en liten grön tofs som ett komplement till det röda. Den mycket mörka blåsvarta bakgrunden framhäver de varma färgerna.


Orange färgton utspädd med mycket vitt och en aning svart. Ett helt vanligt torkpapper som jag använder i grafiken, här tillsammans med avtorkningsduk i gråsvart och lite gult. Hopknycklat skräp – en idé till en färgsättning?

 

Pastellfärger & kontraster

”The invisible enemy should not exist”
Nina Nilsson

Den amerikanske konstnären Michael Rakowitz med irakisk judisk börd arbetar med att rekonstruera  (återskapa) bilder av historiska konstföremål som försvunnit genom krig och annan mänsklig förstörelse.  Verken ställs ut på Malmö konsthall. De är inte tillverkade i sitt ursprungliga material utan Rakowitz har använt sig av arabiska dagstidningar, varuförpackningar, konservburkar med flera –  förpackningar som importerats till USA. Detalj. Bildens ornamentik är uppbyggd i pastellfärger gråaktigt blått, guld och rosa. Bakgrunden är mörkare i blått. I mitten finns en mörkare grön (min tolkning) stam med palmkrona. Svarta linjer är tecknade över bilden.


”The invisible enemy should not exist”
På en skylt kan besökaren läsa:

The act was a crime against Assyria, against Iraq, and against humanity. Destroy the past, and you control the future (Tom Holland)

Mer brunt

Intressanta kombinationer
Nina Nilsson

Brunt, svart och grått blir sobert. Sätter vi till aldrig så lite gult blir färgkombinationen genast mer uppseendeväckande.


Bilden är tagen på Karl Johans gatan i Göteborg där det läggs ny vägbana. Det ryker om asfalten. Såg rätt konstigt och spännande ut. Foto: N. Nilsson.

Brunt

Brunt i kombination med jordfärger, guld, svart, grönt & grått
Nina Nilsson

Comment c’est il. Collage/måleri av Susanna Slöör. (Visas på Galleri Hammarén i Göteborg, november 2019.

Några olika bruna färger är kombinerade med ockra och guld. Där förekommer en hel del svart och grått och mindre av mättat gulgrönt. Jag ser framför mig hur kombinationerna kan användas i en festblåsa i siden, papper och tyll.

Hortensia matchar slottsvägg

På Centre Pompardour

CENTRE POMPADOUR, the laboratory of neo- feminism, welcomes like-minded creative professionals from all over the world to work on projects that place gender equality and feminist empowerment at the heart of the creative process and outreach.

I höst har jag haft möjligheten att få tillbringa en vecka på ett franskt slott för att fördjupa mitt arbete kring en dansföreställning. Samtidigt passade jag på att se mig omkring på jakt efter vackra färger och kulörkombinationer. I slottsparkens kvällsljus fångades mitt intresse av en rabatt.

Rabatt möter fasad
På Centre Pompardour.

IMG_0600
Hortensian längs hela västfasaden smälter väl in i bilden, trots sin stundtals intensiva kulör.

IMG_0818
När bladen skuggar sig själva och börjar vissna närmar de sig fasadens kulör, både teglets rödaktigt bruna och sandstenens beige.

Snarlika är de beige tonerna när blomman börjar blomma över. Som vanligt återges inte kulörerna likadant för de olika bilderna men jag tror ni förstår poängen.

Rabatten och fasaden knyts samman genom den gemensamma kulören. Trots att Hortensian tidvis är mycket kulörintensiv gör den sig gott mot den gamla slottsfasaden.

IMG_0807IMG_0810IMG_0813IMG_0804IMG_0802

En betraktelse som öppnade mina ögon för hortensians enorma variation i kulör och betydlesen av att kulörer har något gemensamt som en brygga mellan två skilda fält.

 

Färg på Nationalmuseum

Färgackordik på Nationalmuseum
N. Nilsson

Jag gick direkt upp till andra våningen och klev in i första salen, därefter den andra, den tredje, den fjärde . . . Samtliga salar hade olika färgsättningar på väggarna. Tavlor, möbler, och skulptur exponerades mot dessa ibland mättade färger ibland en aning blekare ibland kalla, ibland varma. Tavlornas guldramar skiftade kulör allteftersom bakgrundsfärgen ändrades. Ansamlingar av föremål gav en alldeles särskild färgackordik beroende på var man befann sig i rummet och hur ljuset föll in från fönstren.  Jag upptäckte att jag blev mer intresserad av färgsammansättningarna/kombinationerna än av de enskilda verken. Vissa kombinationer var vackra andra milda, några brutala. Konstglaset i montrarna gjorde ett starkt intryck.  Exempel på glas är de kulörlika gröna föremålen i opakt eller transparent gods.


Exempel på komplementkontrast.


Parisblått och guld i dramatiskt ljus. Violetta toner, guld och mörkt grönt.


Sigrid Hjerténs klara färger mot engelskt rött.  Konstglas, raffinerat i grönt o blått.


Komplementkontrast mellan två väggar; guldockra (ovan) och ljust violett (nedan).

 

Lågmält i grått

Lågmält i grått
N. Nilsson

Michaela Peterson ställer ut Ytans topografi och andra arbeten på Galleri Konstepidemin i Göteborg. Utställningen pågår till den 9 mars.

Ytans topografi är en serie oljemålningar i olika, omättade grå kulörer med inslag av avvikande mer eller ibland mindre omättade färger. Det är ett mjukt och lågmält måleri som handlar om färg och färgers egenskaper och färgers förhållande till varandra. Beroende på kulörton ligger de avvikande färgerna antingen i ytans plan, sjunker in i och bort i bakgrunden eller framträder som om de låg framför den grå ytan. Det är ett ömtåligt måleri med ibland odefinierbara grå kulörer beroende på det ljus som ligger i lokalen vid olika tidpunkter på dagen.


Ytans topografi I. Blåaktigt grå.


Ytans topografi II. Gulaktigt grå.


Ytans topografi III. Rosa-grå.

Violett – en färgreflektion

LILA-skrivbordViolett på mitt skrivbord.

Här är violett och lila olika ord för samma kulör.

Violett eller lila är en blandning av blått och rött, ibland med inslag av vitt eller svart. Blandar man gult i den lila drar den mot brunt, som t ex vinröd eller oxblodsfärgat, om det nu finns en sån kulör. Var går då gränsen mellan lila och en intilliggande kulör som blått eller rött? Vad jag vill visa är att färg är relativt. Vi upplever en färg olika beroende på vilken kulör den relaterar till.

Rödlila
När det lila drar mot rött, vad blir det då för färg?

lila färgschema2
Ett färgschema utifrån detalj av första bilden.

Var går gränsen mellan rött och lila?

Färgprov på lila och röd nyans.

En röd kvadrat och en lila kvadrat. Den mindre kvadraten i mitten av de båda större har samma kulör. Den är hämtad från fotografiet ovan, det pappersprov som ligger under pennan med ett B på. Den mindre kvadratens färg upplevs inte samma. Beroende på omfärgen upplevs den olika. Kanske lila mot den röda och rödrosa mot den lila?
(Omfärg kan du läsa mer om i avsnitt om Johannes Itten under ”I min bokhylla”)

Rödblå
Vad händer med lila när det drar åt blått?

lila färgschemaxVilka kulörer här är lila här?

Färgprov på lila och blå nyans.

En blå kvadrat och en lila kvadrat. Den mindre kvadraten i mitten av de båda större har även här samma kulör. Den är hämtad från fotografiet ovan, det pappersprov som ligger i mitten av bilden, mellan krokodilen och bollen. Den mindre kvadratens färg upplevs inte samma nu heller. Beroende på omfärgen upplevs den olika. Kanske lila mot den blå och grålilarosa mot den lila?

Konkret
För att konkretisera det för mig själv lät jag färga om ett mönster i tre olika varianter.

Lila mönsterfärger.jpgHär har jag använt en i förhållandevis klar mittenkulör vilket gör att den står sig väl mot omfärgen, ju grumligare och mer uppblandad kulören i mitten är desto mer föränderlig verkar den vara.

Jag experimetnerade med ett gammalt målat mönster som jag har bearbetat och gett ny kulör. I de tre varianterna är den violett i mitten samma men bakrundsfärgen är olika enligt färgschemat här ovanför.

Lila-mönster_2Lila-mönster_3Lila-mönster!_

 

En färgreflektion kring lila av
Emma-Kara

William Morris, färg och mönster

William Morris An Arts & Crafts Colouring Book (2016)

Anmälan
N. Nilsson

Boken om William Morris mönster är utgiven av Victoria and Albert Museum, London/Thames and Hudson, London. Där ges en kort genomgång av vad som inspirerat till färger och mönster, främst den inhemska (engelska) floran men också mönster från Fjärran Östern.

Morris inspirerades av de inhemska växter han hade i sin nära omgivning; akleja, riddarsporre, kungsängslilja, primula kaprifol m.fl. Kraftigare grenar av t.ex. rosor eller akantusblad kunde utgöra stommen till mer finlemmade växter och fåglar. Bottenfärg och mönster betonade en nära relation mellan utomhus och inomhus.

‘Rose’. Mönster för textil. Till höger i bilden ligger den blå indigofärgen. Ovanpå är akantusblad, tulpan och rosblad förstärkta med grönt, rosor i rosa och rött i samma kulör, tulpaner och fåglar i ljusockra.

Morris inspirerades av medeltida måleri både när det handlade om detaljrikedom och färg. Han använde indigo i kombination med rött i olika valörer.

‘Lodden’. Mönster till tyg.

Återkommande växter är tulpaner, nejlikor och acanthus. Färgintensiteten ligger på tre nivåer: 1) kall rosa och gult, 2) mörkare rosa/orange och blått, 3) grönt och mörkare kall rosa. Detta mot vit botten. Trots intensiteten i mönstret ger det genom färgerna ett lätt och luftigt intryck.

‘Wandle’. Här arbetar Morris med ”fritt flödande” diagonaler, inspirerade av byzantinskt måleri. Bottenfärgen är blekt beige vilket ger mönstret/bilden en något mjukare eller smutsad karaktär än den förra. Färgskalan är i rött och blått i två valörer samt ljust gult och grönt.

Morris gick omkring i opressade byxor i blått (läs all skrynkliga veck i olika blå nyanser beroende på hur ljuset faller när man går), indigofärgad skjorta i ljusare blått och med en näsduk i ytterligare en valör. Han var helt enkelt förtjust i blått. Antalet färger i hans mönster varierade från endast indigoblått mot vit bakgrund till t.ex. 15 färger i ’Acanthus’.

‘Acanthus’. Varma färger i grönt, gult och ockra mot svart botten och endast två ljusa blå ytor i rapporten.