Etikettarkiv: Penelope Hobhouse

Blått, rött violett

Rött mot blått
Nina Nilsson

Samtida författare inom området trädgårdsdesign har skrivit böcker om växters färger och växtkombinationer.  De har personliga uppfattningar om hur man kan kombinera utifrån påståenden om färg och färgkombinationer. I Den naturlige staudehave (1997) – kapitlet om färg – beskriver  Noel Kingsbury några ”allmänt accepterade grundregler”. Bland annat att blått gör rött rödare.


Färgschema. N. Nilsson.


Nypon på rosen Rosa pendulina. Foto: N. NIlsson

Boken Flower Garden (1991). I färgkapitlet The colour question skriver Penelope Hobhouse: Blått och blåviolett kan verka som färgförmedlare mellan färger som skär sig, inte hör ihop.
Det finns gott om växter med blå till  violett färg, både anueller och perenner.


Färgschema. N. Nilsson

Ur min bokhylla

Penelope Hobhose Flower Gardens (2001).

Anteckningar om blått – efter trädgårdsskribenters tankar (utsagor).  

Färgens tillämpning De inom hortikultur som skriver om växter och växtkomposition har uppfattningar av estetiskt slag om färgkombinationer och ger ofta råd som tar sikte mot antingen harmoniska färgackord eller kontrasterande. Ibland ligger råden nära färgläran. En som studerat den närmare är trädgårdsskribenten Penelope Hobhouse. Hon har bland annat bakgrund som trädgårdsmästare i den engelska trädgården ”Tintinhull” där hon prövat att omsätta färgkunskaper i växtkomposition i bibehållande och utvecklande skötsel och därtill skrivit boken On Gardening (1994) om den trädgården. I Flower Gardens från 2001 beskriver hon hur hon uppfattar den blå färgen som en särskiljare eller sammanhållande faktor. ”Low-toned blues, deep violet and mauve are essentials in colour planning, often acting as catalysis between jarring colours.” (Hobhouse 2001, s. 62)

Violett spärr Ib

Violett spärr II A)

Kommentar: Här citerar jag mig själv ur Färgbilden som redskap vid växtkomposition. ”Hobhouses påstående har förmodligen med blåheten i färgen i att göra. Det blå sjunker in – ligger lågt generellt sett – jämfört med de varmare kulörerna i färgcirkeln. Eftersom blå och blåvioletta kulörer har lägre intensitet och ljushet än t.ex. rosa, medverkar de i exempel A) till att de övriga kulörerna (brunröd, röd, rosa, ljusblå) framträder mindre intensivt.” (Nilsson 2013)

N.N.