Etikettarkiv: färgschema

Tricia Guild om grönt

bokomslagI samband med London Design Fair lanserades Paint Box, en ny bok av Tricia Guild. Här låter Tricia Guild oss ta del av hennes egna moodboards och färgscheman. Tricia Guild är grundare av Designers Guild som designar och tillverkar tapeter, färger och textilier kuddar, mattor mm, för inredning.

Tricia Guild har ett nära förhållande till färger. I inledningen skriver hon att:

Colour has this power: to evoke an emotion, change a mood, uplift your spirits and make life feel better.

At Designers Guild, it has always been our passionate goal to give people the confidence to live with the colours and textures that we know will simply enrich their lives.

Sid 7 i Paint Box av Tricia Guild

Att inreda med färger
Guild fortsätter med att när vi skall inreda vårt hem med färger bör vi börja med att fundera över hur vi vill att vårt hem skall kännas, eller snarare hur vi vill att det skall kännas att vara i vårt hem.

I en färgpalett som Guild döpt till ”Reflections of China” beskriver hon den Kinesiska kulturens syn på grönt: ”Green symbolises health, prosperity and harmony, spring and wood”. Detta är ett tema som de flesta som skriver om grönt förhåller sig till, att det står för livet självt, det gröna klorofyllet som finns i alla växter och som är en förutsättning för liv på jorden.

reflections-of-china'
Reflections of China. Foto ur boken Paint Box.

Norrljus och grönt
Guild ger rådet att om du vill använda gröna färger i ett rum med begränsat dagsljus eller ett fönster mot norr så använd gärna varmare vita toner som bakgrund och gräsgröna toner snarare än jadegrönt.

Jade-Green
Jadegrön enligt Desigers Guild.

gräsgrönt
Gräsgrönt enligt inmätning av mig själv. Gräs är mörkt i sig men när solen lyser igenom bladen det blir de ljusa. Variationen är stor.

Här har jag delat upp några av Designers guilds färger efter varmare gröna, dit gräsgrönt hör, och lite kallare gröna som t ex jadegrön. Nedan ger jag exempel på varma och kalla gröna.

Varma-gröna
Exempel på varma gröna kulörer från Designers Guild.Kalla-gröna
Exempel på kalla gröna kulörer från Designers Guild.

I norr bör vi alltså plocka fram lite varmare toner. Just grönt förändras åt det kallare i rum med norrljus vilket vi bör vara medvetna om och kompensera för. Mer om detta i ett tidigare inlägg ”Kallt ljus åt norr”.

Mid-century Modern
Här har vi en färgpalett med olika gröna toner tillsammans med en neutral gråskala, ”a rich earthy olive green, charcoal grey and emerald are the key players”. Inspirationen kommer från 50-talets designrevolution. Mode, arkitektur, industri- och produktdesign,  sprunget ur den gemensamma känslan och energin efter andra världskrigets slut.

FärgschemaHär har jagfotograferat färgschemat ”Mid-century modern” ur boken Paint Box.

 

Med hjälp av denna färgpalett har hon inrett ett rum i svarta och grå toner tillsammans med det gröna ur paletten. Här finns inga kontrastfärger som ”poppar ut” utan hela färgpaletten håller ihop i det gröna tillsammans med den gråsvarta skalan. Att blanda olika gröna i ett och samma rum är inget konstigt. Det framgår även av Guilds resonemang kring grönt, även i naturen samsas olika gröna sida vid sida, lugnet finns där ändå.

RumIllustration ur boken av paletten ”Mid-century Modern!

Att mixa grönt
Även hennes palett ”Umbria in spring” har en blek skala gröna, beige och rosa toner. ”The shades of green are strong and quite vivid, but their harmonious tones make them almost impossible to get wrong”  detta som en bakrund till påståendet att det sällan blir fel färgkombinationer i naturen. i naturen finner vi färgharmoni. Även Guld skriver att hon i stort håller med om detta påstående.

Umbria-in-springUmbria in Spring. Foto ur boken.

Slutsats
Guild skriver egentligen inte mycket om hur man kan använda grönt hemma. Däremot visar hon på många exempel i sin bok. Att de olika kulörerna i hennes färghpaletter passar bra ihop berättar hon, däremot problematiserar hon inte detta vidare. Jag kan ju se att de gröna kulörerna mixas med gråskala eller med en accent av rosa.

Grönt och rött är komplementfärger och komplementfärgen passar ofta som en avvikande eller accentuerande färg. I naturen är det de röda bären som syns tydligast, de signalerar giftighet eller tvärtom, röda fjädrar eller röda blommor kan också locka till sig fåglar. I regnskogen t ex är det många träd som får röda blommor, där är det fåglar som pollinerar och det röda lockar dem till sig.

 

 

 

100% design – dag 2

Dag två på London Design Festival!
av Emma-Kara

Multikulört
Många hade kollektioner med många kulörer. Få hade kollektioner med få kulörer.

Cement Design
Cement går att färga in i många kulörer, kanske ett av Cement Designs affärsidéer. En montervägg med olika kulörer och struktur, cement har många möjligheter, färg är en av dem.

cement_design2Montervägg hos spanska Cement Design.

En vacker monter där de infärgade cementelementen kommer till sin rätt. Den visar på lekfullhet vad gäller kulörer och allvar i den strikta formen på cirklarna. Fint!

Design Heure
Davide Oppizzi har designat en ljusvägg, som både är rumsavdelare och färgelement beroende på hur den används. Den finns enfärgad men här på mässan har den fem färger, men vi upplever det som fler.

panneau_mozaikLjusväggen Mozaik är designad av Davide Oppizzi för Design Heure.

Design Heures hemsida går följande att läsa om produkten: Mozaik is an architectural and modulable collection designed to structure the space: at the same time lamp and space separator according to the chosen version.
Designed by Davide Oppizzi, his inspiration comes from the concept of mosaics and its geometric shapes.

Oppizzi associerade till mosaik både i form och i färgernas möjligheter. Så har även Parksides design antagligen gjort:

Parksides Design
Hos engelska Parksides Design fastnade jag för en mosaikinspirerad kakelvägg i olika kulörer.

Kakel_alla
Kakelväggen av Parksides Design.

Mosaik_nära
Detalj av kakelväggen av Parksides Design.

Varje kakelplattas unika variation ger ytterligare liv åt den mångfärgade kombinationen.

Grönt
Om vi då tittar på de olika kulörerna i deras mångfärgade kollektioner finner vi flera nyanser och varianter på grönt.

Färgschema
Färgschema över kulörer i de olika kollektionerna. Överst cementelement, i mitten lamfärger och underst kakelplattor.

Färgschema2Färgschema ver gröna kulörer i inlägget.

De gröna kulörerna ovan är ur de tre kollektionerna jag idag nämnt från 100%design. Lägger vi dessutom till de gröna från mitt tidigare inlägg får vi följande schema:

Färgschema_xFärgschema på grönt från 100% design 2017.

Variation på grönt: varma, kalla, gulare, blåare, mörka, ljusa, rena, klara och mer dämpade, många är varianterna! Spännande med denna färg som jag tror är på framfart!

//Emma-Kara

 

 

 

 

 

Blått och gult

Om de blågula svenska färgerna
av Emma-Kara

I Sverige har vi omgetts av blått oh gult i minst femhundra år. Ursprunget till den svenska flaggans färger är oklar men vi vet att Sveriges riksvapen med de tre kronorna är äldre än vår första kända blågula flagga.

Stora_riksvapnet.svg
Stora riksvapnet

Hur säkra är vi på färgerna? Här har jag tagit fram en förenklad flaggbild och gjort 15 variationer på de svenska färgerna. Vilken flaggbild har de korrekta färgerna?

gulblå flaggfärg mångaVilken av ovanstående ”flagga” har korrekt kulör enligt svensk standard?
Svar finns längst ner i inlägget men hasta inte, ge er tid att fundera.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det blå.

gulblå flaggfärgSvenska flaggans färger med variation i blått. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den blå en aning. Överst till höger är den blå lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den blå något mer åt lila och nere till höger drar den blå något mer åt grönt.

Når vi har så här få att välja mellan ser vi direkt vilken flagga som har korrekta färger.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det gula.

gulblå flaggfärg2
Svenska flaggans färger med variation i gult. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den gula en aning. Överst till höger är den gula lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den gula något mer åt orange och nere till höger drar den gula något mer åt grönt.

Valet av kulör är avgörande för hur vi associerar och uppfattar färgen. De exempel som drar aningen åt grönt (de nere till höger) får något sjukligt över sig, färgkombinationen är inte helt lyckad. Det som kan vara vackra färger var för sig är inte nödvändigtvis det tillsammans.

Pappersarbete

I mitt arbete med detta inlägg har jag också jobbat i färgade papper. Här har jag två former med inspiration från sjön (kummel) och två former som skulle kunna vara flaggor. I det första exemplet är det en ljus gul och en ljus blå. Vi associerar inte nödvändigtvis till Sveriges nationalfärger.

Blågul papper_ljusBlått på gult, arbete i färgat papper.

I exemplet nedan är det i papper vars kulör är så nära svenska flaggans färger som jag kunde komma. Genast går associationerna till det svenska. Det skulle mycket väl kunna vara bilder från en souvenirbutik.

Blågul papper_mörkBlått på gult, arbete i färgat papper.

Roboten
När jag arbetat med mina robotar har jag också gjort tre varianter på kombinationen gult och blått. Dessa tre tycker jag själv är lyckade färgkombinationer.

RobotvarianterTre lyckade, vad jag tycker, varianter av blått mot gult. Tanken är att de skall ses var för sig och inte som här, i kombination.

Tre varianter av blått mot gult. Vad är det som gör att dessa kombinationer fungerar tillsammans?

Den längst till höger har lite grönt i både den blå och den gula, det skulle kunna vara en bidragande orsak till att kombinationen fungerar. Den mittersta roboten drar aningen åt lila, den har fått en ljusare gul bakgrund, detta för att båda kulörerna skall få plats och utrymme, det var som att det blålila inte tålde för mycket konkurrens. Den vänstra renare blå klarar en riktigt gul bakgrund, kulörerna dominerar inte över varandra. Johannes Itten skrev ju så här om gult och blått: ”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.” Itten får det att låta som att blått inte klarar konkurrensen av det gula. Här bör då för att följa hans resonemang en mörk blå inte klara en klargul bakgrund. Min blå har blivit aningen ljusare är vad som kanske är standrardblå och även det gula, kanske är det därför som denna kombination tycks fungera.

Flaggbilden…
Vilken flaggbild var korrekt? B2 kan vi kalla den, näst högst upp och näst längst till vänster…

//Emma-Kara

 

 

 

Blått temaarbete – del 2

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Röd – en definition

RÖD – vi tar det från början
För tre år sedan startade vi Kulörklubben. Vi var och är fortfarande intresserade och roade av färg både som en betydelsefull ingrediens i vår vardag och som del i konstnärliga sammanhang. För att dryfta färgproblematiken startade vi bloggen Kulörklubben. Via bloggen ville vi nå ut med våra tankar och reflektioner om färg och bli ett forum för diskussion för de som är intresserade av färg; professionella, specialister och en intresserad allmänhet.

Vi fortsätter med detta samtidigt som vi vill förtydliga och omorganisera upplägget, gå igenom gamla inlägg, ge nya vinklingar på färger och färgteman för att underlätta för er som läser och för att förenkla sökandet på bloggen. Vi tar om det från början, vi börjar med rött!

roda-rutor
Färgat papper på kartong. Efter förlaga och inspiration från Josef Albers. Här ser vi många olika nyanser av rött. Några lite blåaktiga och några lite gulaktiga. Variationen kan tyckas oändlig. Av E-K

Det finns många nyanser av rött. I den tolvdelade färgcirkeln ryms rött mellan rödorange och rödlila.

Färgcirkeln
Ittens tolvdelade färgcirkel.

rod-med-grannar
Röd och röds grannar: rödlila och rödorange. Här har jag plockat ut en bit ur Ittens färgcirkel. Jag har lagt in ett antal bilder med röda föremål och plockat färger ur dem som jag placerat längs med färgcirkelbiten.

Det finns en stor variation på rött, svårigheten är att finna den rena röda. Vi lär oss också att se om en röd är gulaktig eller om den är blåaktig.

Röd – en kulör
Röd som grundfärg (kallas även primärfärg, beroende på vilket färgsystem man använder sig av) är varken rödorange eller rödlila. Den är endast röd och är således varken gulaktig eller blåaktig. Enligt Johannes Itten i Färg och färguplevelse (1971) är röd en känslig färg, som gärna slår över mot att antingen bli gulaktig eller blåaktig.

legoplan
Legoflygplan. Legoröd skulle kunna vara den rena röda vi är ute efter. Foto Tomas Sandberg.

Röd – en språklig definition

Rudolf Arnheim (1904-1907), filmteoretiker och perceptionspsykolog, skrev om den röda kulören i Art and Visual Perception: A Psychology of the Creative Eye (1974), att rött är den av alla kulörer som först omnämns efter svart och vitt. Röd är således det färgord som först uppkommer i ett språk. Det måste har varit viktigt att kunna namnge denna färg. På isländska heter det rauður, på tyska heter det rot och blod heter blut. Orden har ett gemensamt ursprung, Uuve Snidare skriver i Leva med färger (1997) att ”Orden rött och blod kommer från samma stam, rudhira på sanskrit. På fornnordiska heter det rodra. Vårt rodna ligger alltså inte långt från ursprungsordet. Men framför allt är rött besläktat med ordet blod.”

/Emma-Kara

 

Poul Gernes

Poul Gernes, var en dansk målare, grafiker och skulptör född 1925 i Danmark, död 1996.

Under sommaren 2016 har Louisiana haft en utställning med många av hans verk. Kulörklubben var på plats och bland mycket annat fascinerades vi av de många färgschema Poul hade gjort.

gernes-rutor
Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk. Foto E-K

Utöver alla färgscheman fångade ett av hans längre projekt mig. Färgsättningen av sjukhuset i Herlev.

Sjukhuset i Herlev
Poul Gernes var under åtta år anställd av Köpenhamns sjukhus i Herlev, där hans uppdrag var att färgsätta sjukhuset . I utställningen gick bl a följande att läsa om projektet:

Poul Gernes dreamed if making the world a better place. For him, art had a social functioning should not be restricted to art institutions but be integrated into the spaces of everyday life. Begun in 1968, Gernes’ comprehensive decoration of Herlev Hospital’s interior and furnishing is the biggest work of art in Denmark. Around 4500 doors and 3700 rooms are colored in what Gernes described as “the strongest and most reasonable colours”. He used colors as signposts and to create some entertainment and humanity at the hospital.

På Louisiana hade de gjort en rekonstruktion av ett av dessa sjukrum.

rummet   papperskorgen

Jag tittade ner i hörnet och konstaterade att han fått med tre olika rosa och en röda på en yta av några kvadratdecimeter.

hornet

Poul Gernes gjorde de 36 färgscheman ovan strax innan han började på Herlev sjukhus. Det är lätt att anta att det är en förstudie eller att det i alla fall finns en tanke om färgscheman som skulle kunna bli färgsättning. Ett schema är mycket likt färgsättningen i det aktuella rummet.

gernes-fargschema
Detalj från väggen med färgschema tidigare i inlägget. (Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk).

Här finner vi gult, turkos, blått, olika rosa, grönt  och rött. Likt färgerna i sjukrummet. Färgerna är levande, klara och väl balanserade.Ingen tar direkt över och ingen faller undan.

//Emma-Kara

Ljustest i färg

I arbetet med en dansföreställning som jag skall ljussätta i höst diskuterade vi om kostymen skulle vara grå eller brun och hur den skulle uppföra sig i olika ljus. För att få en fingervisning om hur grått respektive brunt ter sig i olika färgat ljus gjorde jag ett enkelt ljustest. Jag la ut ett antal färgprover i papper (textil hade varit önskvärt) på en ljus linneduk. Jag valde fyra grå, fyra bruna och som jämförelsematerial ytterligare kulörer: en blå, en röd och två gröna. Jag lös på dem med neutralt, vitt ljus och fotade av detta. Från fotografiet gjorde jag sen ett färgschema.

Färgschema dans1Förklaring till mina färgscheman
A: bild över mina färgprover i neutralt ljus. B: Färgschema där jag ”plockat” kulörerna från fotografiet. C: Närbild på färgproverna. D: Kulören på den ljusa duken, vilket ger en fingervisning om vilken kulör ljuset har.

För att undersöka hur färgproverna förändrades i olika ljus satte jag ett färgfilter (en färgad plastfilm som används vid ljussättning) framför lampan och förändrade på så sätt kulören på ljuset.

Färgschema dans2
Vänster: Neutralt ljus.
Höger: Intensivt rosa ljus. Den rosa slår ut alla kulörer utom blått. Allt utom den blå blir rosa.

Färgschema dans3Vänster: Kallt rött ljus. De grå och bruna färgproverna uppför sig ungefär likadant vi ser inte skillnad på vilka som är blå eller bruna. Den blå blir nästan svart och den röda upplevs aningen ljusare än i vitt ljus.
Höger: Ljusblått ljus. Färgerna behåller mycket av sin ursprungliga kulör även om alla kulörer blir betydligt kallare.

Färgschema dans4Vänster: Ljust turkos ljus. De bruna färgproverna är inte längre bruna, de förlorar all värme och karaktär. De grå proverna reflekterar det turkosa. Det övre gröna blir ljusare (så som vi upplevde att det röda blev ljusare i rött ljus) och det undre mörkare gröna blir mer intensivt grönt, kulören förstärks av ljuset.
Höger: Svagt orange ljus. De bruna förstärks. De grå proverna blir bruna och den blå förlorar sin blåhet. Det röda förstärks även här medan de gröna tappar sin kulör. Röd är ju dess komplementfärg och de tar ut varandra vilket känns rimligt.

Färgschema dans5Vänster: Neutralt blått ljus.
Höger: Blått ljus med dragning åt grönt.
En brun blir betydligt rödare i båda belysningarna, den bruna markerad med ett X beter sig oberäkneligt.

Här uppstår ett fenomen som jag egentligen inte kan förklara. Färgprovet i undre raden, tredje från vänster, är en ordinär brun. När jag belyser färgprovet med blått, som i det vänstra exemplet, får det en färg men när jag belyser det med en annan blå, som drar mer åt grönt, som i det högra exemplet, då blir den bruna helt plötsligt mycket rödare och vinner i lyster. Detta är märkligt och märkliga saker sker ofta när man belyser just brunt, men även svart med färgat ljus! Det märkliga är att man snarare skulle kunna tänka sig att den turkos skulle neutralisera värmen i den bruna eftersom det är en komplementfärg, här blir det på sätt och vis tvärtom.

Färgschema dans6
Två olika rosa ljus, en svag nyansskillnad i ljuset får stor påverkan på färgproverna. De grå och bruna går ihop. I det vänstra färgtestet slås de gröna helt ut och blir grå medan de i det högra snarare blir bruna.

Färgschema dans7Här är det endast de grå (vänstra kolumnen) och de bruna (mittersta kolumnen) som jag har valt att visa i de olika färgsättningarna. Längst till höger ser vi linnedukens färg som i princip motsvarar färgen på ljuset.

Kommentar
Detta är ett mycket förenklat test och inte helt rättvisande då kameran inte tar upp färg på det sätt som ögat gör. Men detta ger en fingervisning. Syftet med testet var att se hur brunt betedde sig i olika färgat ljus, om det skulle vara möjligt att skapa olika ljuskänslor även om all kostym var i olika bruna nyanser. Alternativet skulle vara tt ha grå kostym. Det fungerar relativt bra med brunt tycker jag men man kan konstatera att de bruna färgproverna blir mindre nyanserade i blått ljus.

//Emma-Kara