Etikettarkiv: färgschema

Blått temaarbete – del 2

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Röd – en definition

RÖD – vi tar det från början
För tre år sedan startade vi Kulörklubben. Vi var och är fortfarande intresserade och roade av färg både som en betydelsefull ingrediens i vår vardag och som del i konstnärliga sammanhang. För att dryfta färgproblematiken startade vi bloggen Kulörklubben. Via bloggen ville vi nå ut med våra tankar och reflektioner om färg och bli ett forum för diskussion för de som är intresserade av färg; professionella, specialister och en intresserad allmänhet.

Vi fortsätter med detta samtidigt som vi vill förtydliga och omorganisera upplägget, gå igenom gamla inlägg, ge nya vinklingar på färger och färgteman för att underlätta för er som läser och för att förenkla sökandet på bloggen. Vi tar om det från början, vi börjar med rött!

roda-rutor
Färgat papper på kartong. Efter förlaga och inspiration från Josef Albers. Här ser vi många olika nyanser av rött. Några lite blåaktiga och några lite gulaktiga. Variationen kan tyckas oändlig. Av E-K

Det finns många nyanser av rött. I den tolvdelade färgcirkeln ryms rött mellan rödorange och rödlila.

Färgcirkeln
Ittens tolvdelade färgcirkel.

rod-med-grannar
Röd och röds grannar: rödlila och rödorange. Här har jag plockat ut en bit ur Ittens färgcirkel. Jag har lagt in ett antal bilder med röda föremål och plockat färger ur dem som jag placerat längs med färgcirkelbiten.

Det finns en stor variation på rött, svårigheten är att finna den rena röda. Vi lär oss också att se om en röd är gulaktig eller om den är blåaktig.

Röd – en kulör
Röd som grundfärg (kallas även primärfärg, beroende på vilket färgsystem man använder sig av) är varken rödorange eller rödlila. Den är endast röd och är således varken gulaktig eller blåaktig. Enligt Johannes Itten i Färg och färguplevelse (1971) är röd en känslig färg, som gärna slår över mot att antingen bli gulaktig eller blåaktig.

legoplan
Legoflygplan. Legoröd skulle kunna vara den rena röda vi är ute efter. Foto Tomas Sandberg.

Röd – en språklig definition

Rudolf Arnheim (1904-1907), filmteoretiker och perceptionspsykolog, skrev om den röda kulören i Art and Visual Perception: A Psychology of the Creative Eye (1974), att rött är den av alla kulörer som först omnämns efter svart och vitt. Röd är således det färgord som först uppkommer i ett språk. Det måste har varit viktigt att kunna namnge denna färg. På isländska heter det rauður, på tyska heter det rot och blod heter blut. Orden har ett gemensamt ursprung, Uuve Snidare skriver i Leva med färger (1997) att ”Orden rött och blod kommer från samma stam, rudhira på sanskrit. På fornnordiska heter det rodra. Vårt rodna ligger alltså inte långt från ursprungsordet. Men framför allt är rött besläktat med ordet blod.”

/Emma-Kara

 

Poul Gernes

Poul Gernes, var en dansk målare, grafiker och skulptör född 1925 i Danmark, död 1996.

Under sommaren 2016 har Louisiana haft en utställning med många av hans verk. Kulörklubben var på plats och bland mycket annat fascinerades vi av de många färgschema Poul hade gjort.

gernes-rutor
Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk. Foto E-K

Utöver alla färgscheman fångade ett av hans längre projekt mig. Färgsättningen av sjukhuset i Herlev.

Sjukhuset i Herlev
Poul Gernes var under åtta år anställd av Köpenhamns sjukhus i Herlev, där hans uppdrag var att färgsätta sjukhuset . I utställningen gick bl a följande att läsa om projektet:

Poul Gernes dreamed if making the world a better place. For him, art had a social functioning should not be restricted to art institutions but be integrated into the spaces of everyday life. Begun in 1968, Gernes’ comprehensive decoration of Herlev Hospital’s interior and furnishing is the biggest work of art in Denmark. Around 4500 doors and 3700 rooms are colored in what Gernes described as “the strongest and most reasonable colours”. He used colors as signposts and to create some entertainment and humanity at the hospital.

På Louisiana hade de gjort en rekonstruktion av ett av dessa sjukrum.

rummet   papperskorgen

Jag tittade ner i hörnet och konstaterade att han fått med tre olika rosa och en röda på en yta av några kvadratdecimeter.

hornet

Poul Gernes gjorde de 36 färgscheman ovan strax innan han började på Herlev sjukhus. Det är lätt att anta att det är en förstudie eller att det i alla fall finns en tanke om färgscheman som skulle kunna bli färgsättning. Ett schema är mycket likt färgsättningen i det aktuella rummet.

gernes-fargschema
Detalj från väggen med färgschema tidigare i inlägget. (Utan titel, 1966-67, lackfärg på kartong, en serie på 36 verk).

Här finner vi gult, turkos, blått, olika rosa, grönt  och rött. Likt färgerna i sjukrummet. Färgerna är levande, klara och väl balanserade.Ingen tar direkt över och ingen faller undan.

//Emma-Kara

Ljustest i färg

I arbetet med en dansföreställning som jag skall ljussätta i höst diskuterade vi om kostymen skulle vara grå eller brun och hur den skulle uppföra sig i olika ljus. För att få en fingervisning om hur grått respektive brunt ter sig i olika färgat ljus gjorde jag ett enkelt ljustest. Jag la ut ett antal färgprover i papper (textil hade varit önskvärt) på en ljus linneduk. Jag valde fyra grå, fyra bruna och som jämförelsematerial ytterligare kulörer: en blå, en röd och två gröna. Jag lös på dem med neutralt, vitt ljus och fotade av detta. Från fotografiet gjorde jag sen ett färgschema.

Färgschema dans1Förklaring till mina färgscheman
A: bild över mina färgprover i neutralt ljus. B: Färgschema där jag ”plockat” kulörerna från fotografiet. C: Närbild på färgproverna. D: Kulören på den ljusa duken, vilket ger en fingervisning om vilken kulör ljuset har.

För att undersöka hur färgproverna förändrades i olika ljus satte jag ett färgfilter (en färgad plastfilm som används vid ljussättning) framför lampan och förändrade på så sätt kulören på ljuset.

Färgschema dans2
Vänster: Neutralt ljus.
Höger: Intensivt rosa ljus. Den rosa slår ut alla kulörer utom blått. Allt utom den blå blir rosa.

Färgschema dans3Vänster: Kallt rött ljus. De grå och bruna färgproverna uppför sig ungefär likadant vi ser inte skillnad på vilka som är blå eller bruna. Den blå blir nästan svart och den röda upplevs aningen ljusare än i vitt ljus.
Höger: Ljusblått ljus. Färgerna behåller mycket av sin ursprungliga kulör även om alla kulörer blir betydligt kallare.

Färgschema dans4Vänster: Ljust turkos ljus. De bruna färgproverna är inte längre bruna, de förlorar all värme och karaktär. De grå proverna reflekterar det turkosa. Det övre gröna blir ljusare (så som vi upplevde att det röda blev ljusare i rött ljus) och det undre mörkare gröna blir mer intensivt grönt, kulören förstärks av ljuset.
Höger: Svagt orange ljus. De bruna förstärks. De grå proverna blir bruna och den blå förlorar sin blåhet. Det röda förstärks även här medan de gröna tappar sin kulör. Röd är ju dess komplementfärg och de tar ut varandra vilket känns rimligt.

Färgschema dans5Vänster: Neutralt blått ljus.
Höger: Blått ljus med dragning åt grönt.
En brun blir betydligt rödare i båda belysningarna, den bruna markerad med ett X beter sig oberäkneligt.

Här uppstår ett fenomen som jag egentligen inte kan förklara. Färgprovet i undre raden, tredje från vänster, är en ordinär brun. När jag belyser färgprovet med blått, som i det vänstra exemplet, får det en färg men när jag belyser det med en annan blå, som drar mer åt grönt, som i det högra exemplet, då blir den bruna helt plötsligt mycket rödare och vinner i lyster. Detta är märkligt och märkliga saker sker ofta när man belyser just brunt, men även svart med färgat ljus! Det märkliga är att man snarare skulle kunna tänka sig att den turkos skulle neutralisera värmen i den bruna eftersom det är en komplementfärg, här blir det på sätt och vis tvärtom.

Färgschema dans6
Två olika rosa ljus, en svag nyansskillnad i ljuset får stor påverkan på färgproverna. De grå och bruna går ihop. I det vänstra färgtestet slås de gröna helt ut och blir grå medan de i det högra snarare blir bruna.

Färgschema dans7Här är det endast de grå (vänstra kolumnen) och de bruna (mittersta kolumnen) som jag har valt att visa i de olika färgsättningarna. Längst till höger ser vi linnedukens färg som i princip motsvarar färgen på ljuset.

Kommentar
Detta är ett mycket förenklat test och inte helt rättvisande då kameran inte tar upp färg på det sätt som ögat gör. Men detta ger en fingervisning. Syftet med testet var att se hur brunt betedde sig i olika färgat ljus, om det skulle vara möjligt att skapa olika ljuskänslor även om all kostym var i olika bruna nyanser. Alternativet skulle vara tt ha grå kostym. Det fungerar relativt bra med brunt tycker jag men man kan konstatera att de bruna färgproverna blir mindre nyanserade i blått ljus.

//Emma-Kara

Kusttorget inifrån, 2

Jag fortsätter att studera Kusttorget. Denna gång inifrån Gillis Edmans Begravningsbyrå.

Gillis Edman entre

När vi ser på Gillis Edmans entré är den förhållandevis diskret. Inget sticker ut, framtoningen är snarare lite anonym. Planscherna som hänger i skyltfönstret rent färgmässigt harmonierar väl med fasaden, inget fångar direkt ögat.

Väl inne
Jag kommer in i en stor hall, med fönster åt två håll, både ut mot Karl Johansgatan och in mot Kusttorget. Här finns ett tidningsställ, en tamburmajor att hänga sin jacka på, en stol vid ett bord och en soffgrupp. Här finns en palm i en kruka bredvid en stor spegel med guldram. Det är som att 1800-talet möter 80-talet, lite som en blandning av min farmors hem och väntrummet på en vårdcentral. Rent form- och stilmässigt är det splittrat men mitt fokus är ju på färg och med färgen i fokus målas det upp en helt annan bild!

Färganalys
Hur ter sig färgerna i rummet och framför allt hur upplevs Kusttorget inifrån? Direkt slår det mig att den tegelröda kulören från fasaderna på andra sidan torget återkommer i inredningen, så gör även det gröna från byggnadernas fönsterkarmar, här inne i en grön matta. Grönt, rödrosa, brunt, och blått är de dominerande färgerna i Gillis Edmans entré.

Gillis Edman 1
Mix 1
Fotografi och färgschema över skyltfönster med hängande plansch och Kusttorget utanför fönstret. Färgschemats övre rad är från Kusttorget och färgerna i den undre raden är inne i fönstret.

Gillis Edman 2
Mix 2
Fotografi och färgschema över inredning med soffa och matta på parkettgolvet. I färgschemats övre rad finns färgerna från Kusttorget med, i den undre raden återges färgerna inne i rummet..

De dominerande färgerna i rummet är olika gröna nyanser, kallare i mattan och varmare i krukväxterna, det är också den sk gammelrosa färg som vi ser på soffdynan och i planschen. Dessa färger återkommer utanför fönstret och det blir en väl sammanhållen helhet. Det röda och gröna utgör komplementkontrast då de befinner sig på var sin sida i färgcirkeln, färgerna lyfter och kompletterar varandra.

Två exempel på lyckad färgkombination

IMG_6451
På bilden ser vi att det gula från affischen återkommer i det gula ljuset i lamporna och även i lampfotens detaljer. Färgen binder samman. 

IMG_6463
Palmens gula nerv vid guldspegeln är ytterligare ett exempel på en lyckad och sammanbindande färgkombination.

Reflektion
Jag slås av att det som harmonierar väl kan bli väl milt om vi talar i termer av marknadsföring och att med sitt budskap och sina tjänster fånga någons intresse, t ex en förbipasserande. Om färgerna istället inte alls harmonierar så kan det bli fult. Här borde finnas en kombination värd att fördjupa sig i. Antagligen genom att använda sig av någon av färgkontrasterna; komplementkontrast, kulörkontrast, ljushetskontrast osv.

Jag trycker det är intressant ur kulörsynpunkt att se på en verksamhet på detta sätt. Jag tycker också att Gillis Edman har lyckats väl i sina färgkombinationer och jag blir glad över att de harmonierar så väl med omgivningen.

//Emma-Kara

 

Platser i Göteborg

Kusttorget

Kusttorget färgschema 2016Troligt färgschema över Kusttorget kring sekelskiftet. Akvarell. Nina Nilsson.

Om vi googlar på Kusttorget, Göteborg, kommer sidan Majorna.nu upp med underrubriken Förr & nu Kusttorget del 1. Artikeln innehåller två tydliga bilder över hur torget såg ut kring sekelskiftet respektive idag och visar att grundplanen är så gott som oförändrad, men innehållet har ändrat karaktär. Författaren till artikeln (Johan Lundin) skriver

”Det är med ett visst vemod man betraktar hur Kusttorget såg ut runt sekelskiftet 1900. Idag framstår torget som en anonym och tämligen livlös plats, vars främsta syfte verkar vara att fungera som parkeringsplats. Ett sorgligt men inte ovanligt exempel på en stadsplanering som inte fungerat i Göteborg.”

Med tanke på vilka färger husen har idag på t.ex. Allmänna vägen och Såggatan, är det inte osannolikt att fasadfärgerna under sekelskiftet gick i olika valörer av beige, ockra och grått, fönsterbågar och dörrar i engelskt rött och kromozxidgrönt eller verona grönjord (se färgschema).

På senare tid har där öppnats en kombination av café och bar: Crippas café på Kusttorget. Utanför ingången står en bänk med ett fårskinn, ett par stolar och ett bord. Stället bidrar avsevärt till att höja atmosfären och ger en aning om vad som behövs för att ge platsen ett mer färgrikt innehåll (se nr 2 på planen).

Kusttorget_plan_kulörkl
Plan över Kusttorget. E-K Nilsson.

Kusttorget Cripas
Crippas Café. Foto N. Nilsson.

Kusttorget Crippas 2
Den gröna stjärnan utanför Cripas Café.

Mina rosa brorsdöttrar

Flickor älskar rosa
Av Emma-Kara

Båda mina brorsdöttrar fullständigt älskar rosa.

Judith
Judith i en av sina favoritklänningar. Privat foto.

Vi skrev häromveckan ett inlägg om rosa utifrån ett manligt perspektiv. Nu kommer ett kvinnligt. För hur gärna vissa av oss än vill att vi i t ex färgval skall vara könsneutrala så är vi ytterst sällan det. I Rosa – den farliga färgen av Jenny Ambjörnsson (socialantropolog och genusforskare vid Stockholms universitet) fördjupar jag mig i rosa.

Ambjörnsson skriver att mammor och pappor verkar ha stor medvetenhet om rosa och de flesta strävar efter att inte klä sina fickor i rosa eller bejaka en rosa tjejtrend. Däremot så tycks alternativet, att klä killarna i rosa vara helt uteslutet, tanken har inte ens slagit dem.

Jag läser vidare: “När föräldrarna säger sig försöka undvika rosa på flickor för att färgen förpassar flickor till en gammaldags och förtryckande passivitet, undviks rosa på pojkar för att de inte skall framstå som flickor”. (sid 22) Det verkar trots allt viktigt för de föräldrar som Ambjörnsson intervjuat att med hjälp av kläder och attribut visa omgivningen om deras barn är en pojke eller flicka. (s 27)

Rosa – den farliga färgen
Ambjörnsson beskriver i sin bok sitt eget förhållningssätt till färg “Jag betraktar färg som ett kulturellt fenomen det vill säga något som huvudsakligen får sin mening i samspelet mellan människor. Mer specifikt betyder det att att jag tänker mig att människor aktivt använder sig av färger och låter dem symbolisera olika saker” Ambjörnsson fortsätter med att färg bär på ett budskap och skapar mening och sammanhang. (sid 9)

I Kulörklubben är vårt fokus att se på färgen ur ett konstnärligt och estetiskt perspektiv snarare än ur ett symboliskt och kulturellt perspektiv. Jag upplever att när det gäller rosa är det svårt att komma ifrån dess symbolvärde. Det finns de som tycker att kvinnorörelsen har tagit över den rosa färgen. Det går inte att använda rosa utan att förknippas med t ex Feministiskt initiativ eller Rosa bandet.

 

Majken
Majken dansar och sjunger. Foto privat.

På Majkens förskola säger personalen att alla flickor älskar rosa och att rosa är den färg flickorna väljer först om de får välja färg, oavsett i vilket sammanhang.

Olika rosa
Rosa kan vara en mild färg, rosa kan också vara en mycket stark färg. På ett litet barn kan den rosa färgen upplevas som extra stark, det är som att färgen tar över, man ser klänningen mer än flickan som är i den.

färgschema klänningarRosaklänningar med färgschema. Av Emma-Kara

En sökning på google: ”rosa klänning barn” gav mängder med olika rosa klänningar. Här ovan har jag valt ut fyra klänningar med lite olika karaktär och gjort färgscheman av dem. Det blir i färgschemat tydligt vad som tar fokus. Ju mer mönster desto mer iögonfallande. Det blir mönstret som får fokus. Barnet kommer att konkurrera med färgerna och mönstret i klänningarna. Något att ta med sig i val av klänning. Vad är det vi vill skall få fokus?

//Emma-Kara