Kulörklubben for till Helsingfors för att besöka ljusfestivalen LUX Helsinki, en inspirationsresa med fokus på färgat ljus. Jag gör här tre nedslag av totalt 15 objekt.

LUX Arkitektur
Ljud och ljus i en sammanflätad helhet med ljus av porlande vatten och ljus som pulserar likt glittret i vatten i vågor, tankarna går också till krackelerande is eller blixtar.

Varje år lyfts ett större arkitektoniskt byggnadsverk, i år är det Finlandiahuset som är ritat av Alvar Aalto.

I programmet grå följande att läsa att man ”med verket vill man fästa uppmärksamhet vid att vatten är en sinande naturresurs och att rent vatten inte är en självklarhet”. Ramboll Valostudio är konstnär för verket.

Kulörerna varierar från blekt gråblått till intensivt blått.

Färgscheman utifrån ljussättningen av Finlandiahuset. Överst till vänster har jag plockat kulörerna från själva byggnaden, i de tre andra har jag gjort ett schema för varje fotografi och även tagit med himmelns och markens färger.

Väl medveten om kamerans färgförvrängningar är detta ändå ett använbart verktyg för att minnas och inspireras och ta med sig färger och kombinationer hem att arbeta vidare med.

Det var en fin ljussättning. De hade arbetat väl med fasaden och byggnadens arkitektur, dessutom tagit upp närheten till vatten, vilket egentligen gäller hela Helsingfors men väldigt tydlig vid Finlandiahuset på stranden till Tölöviken. En på flera nivårer platsspecifik ljussättning vilket jag uppskattar.

Reflection studies
En interaktiv projektion snarare än ljussättning. Pedagogen i mig gillar det interaktiva, att besökare själva aktivt och mycket enkelt påverkade projektionen som med sin stora yta blev riktigt maffig. En ljussättning skulle inte jag kalla det egentligen, den släta fasaden blev mer som en projektionsyta.

Först möttes vi av en grafisk glad gubbe. Jag visste inte vad detta handlade om riktigt men tyckte att storleken och närheten till projektionen var imponerande. Det strålade och ändrade färg och rörde sig runt de svarta elementen.

Så småningom såg jag händer som flyttade runt saker som förändrade ljusbilden. Jag vände mig om och såg ett bord med objekten, vi fick gärna komma bakom och utforska ljusets förändring tillsammans.

Ljusbordet som styrde vad som projicerades på väggen.

En video av projektionen…

Färgerna är som ni ser oändligt många och skarpa, vilket fungerar väl i denna typ av aktivitet som mer får besökaren att få upp ögonen för vad man kan göra med ljus än att berika platsen nämnvärt. Jag tyckte det var häftigt men den lokala anknytningen minimal.

Zack Lieberman är konstnären bakom verket, verksam i New York.

Shelter Seekers
Starka färger och en rätt enkel historia på Nationalmuseets fasad. Musiken som ljöd ur högtalarna fick mig att associera till när de låter oss höra vilket grymt ljudsystem de skaffat sig på den lokala biografen.

Enligt hemsidan berättar verket ”om nutidens största utmaningar: migration, ojämlikhet, klimatförändringen och förlusten av naturens mångfald”. Ett viktigt ämne speglat i de utrotningshotade Monarkfjärilarnas migration över gränsen mellan Mexico och Nordamerika, där även ”de får kämpa för sin existens och möta den föränderliga världens stora utmaningar. Fasaden av Nationalmuseet presenteras som en plats där fjärilar kan hitta skydd”. Konstnären bakom verket är Ghiju Días de Léon från Mexico.

En larv på väg över den grönfärgade fasaden. Foto: Otto Vilhelmsson

Färgschema över bilden ovan med larven.

Enstaka fjärilar kommer flygandes över fasaden.

Fasaden täcks här av Monarkfjärilar, tanken är att fasaden skall ge dem skydd.

Ett bra tema, inte helt genomfört, jag saknar både ägg och puppor i denna projektion men kanske det mest slående är den för mig tveksamma koppling till Nationalmuseum och byggnadens arkitektur. Det känns mer som att konstnären har velat nå ut med sin idé och använt byggnaden som en förhållandevis neutral canvas.

Färgschema över bilderna ovan med fjärilarna. Den vänstra, tagen efter projektionsbilden med fåtal fjärilar är väl sammanhållen med dova gröna och bruna med kontrasterande dämpade röda. Den högra är ännu mildare med ljust grågröna och gråbruna kulörer. Rent färgmässigt är det fint.

Kommentar till LUX Helsinki
Superfint arrangemang med vackert ljus av olika karaktär men jag saknar bitvis det platsspecifika. På sätt och vis tycker jag att en del av poängen med denna typ av ljusfestival går förlorad om de specifika ljusinstallationerna lika gärna kunde gjorts på en annan plats eller till och med inomhus.

Rent kulörmässigt är det magiskt att se alla färgspel och skiftningar i kulörer nära varandra eller långt ifrån varandra som i kulörkontrast, kalla, varma och hårda eller mjuka analoga färgskalor. Mitt behov av färgupplevelse har fått sig en rejäl påfyllning! Tack!

/Emma-Kara