Kategoriarkiv: Egna arbeten

Blått gör rött rödare…

Vattenspegling
Nina Nilsson

En röd bil och en röd flagga speglar sig i vattnet. Bilens kulör är något mörkare, innehåller kanske mer blått. Flaggan har en klarare röd färg. Det kan ha med kulörtonen i materialet att göra: det röda innehåller varken blått eller gult. Solen verkar skina mot flaggan vilket ger det röda en extra skjuts. Takteglets brunröda ton är den färg/form som direkt ansluter till det blå i vattnet.

Bilden i övrigt innehåller raffinerade komplementpar: rosa – chromoxid och varm rosa – varm grön.


Vallgraven i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

Brunt

Tre brunaktiga bilder
Nina Nilsson

I. Bruna kulörer med blågrått, svart och vitt.
II. Rödbrunt med ockra och grått.
III. Brunt med svart och vitt.

I. Bergfink. Foto: N.Nilsson.

II. Medeltida port i Riga. Foto N. Nilsson.


III. ”Tirami su” bath, woman. Installation av  Lisa Holmgren. Foto: N. Nilsson.

 

Lilla Götafors – en ljussättning

Jag skrev i mitt förra inlägg om lokalen som skulle fungera som scenografi. Jag valde att göra en färganalys av rummet för att ha med mig detta i min ljussättning. Inom ljussättning använder vi olika filter (plastfilm) som vi filtrerar lamporna med för att få rätt kulör på ljuset.

Fraukebutoh
Caroline Lundblad som Frauke i verket UMI – three bodies.

Ett försök att med ljuset få bort så många kulörer som möjligt men samtidigt få lyster i de olika ytor som finns, vitsminkad hud, siden, betong…

Butoh
Butohdans är en förhållandevis ny japansk dansform där dansaren är vit- eller gråsminkad på hela kroppen och dansar med långssamma hyperkontrollerade rörelser. I just denna föreställning var dansaren vitsminkad och även kläderna vita, tillverkade i organza, ett matt siden med fantastisk lyster. Jag valde att använda traditionella glödljusljuskällor för att de ger vackrast skuggor och är mjuka i sitt ljus.

Val av filter
Jag ville lyfta rummets egna kulörer utan att göra avkall på min önskan att Frauke (dansaren) skulle framstå i olika nyanser av vitt.

Filterkarta
Ett urval filter i Roscos supergel-karta.

Dessa filter är bleka och har namn som: Nilblå (den mest intensiva kulren här) Pale Lavender, Lavender Mist, Pale Amber Gold, No Color Straw och Rose Tint.

Fresnell_1
Lampa med Nilblå. Trots den relativt intensiva kulören på filtret så är det i ljussammanhang ett blekt blått filter med dragning åt grönt. Foto: Otto Vilhelmsson

Fresnell_2Pale Amber Gold i en lampa som ligger svagt och bara glöder. Den vinröda dörren (tyvärr inte med i bild) får en fantastisk lyster och upplevs snarare som roströd.

Fönster
Här är ytterligare en bild som tydligt visar skillnaden mellan det varmt glödande ljuset inne och det betydligt mer blåaktiga ljuset utomhus. Kontrasten är vacker och togs med som en del i föreställningen. När publiken gjorde entré var det dessa fönser de möttes av men under föreställningen sgång hann solen gå ner och ljuset utanför försvinna.

Varmt och kallt
Dörrens kulör är olika. Skuggan från stakewtet på fondväggen är lika.

Balkongen-kallFrauke på balkongen i kallt ljus. Den gröna dörren till vänster ser turkos ut och kulören är snarlik skuggan på fondväggen (den från staketet framför henne). Foto: Otto Vilhelmsson

Balkongen-varmFrauke framför dörren, som nu är betydligt grönare. Skuggan från staketet har fortfarande samma svalt turkosa kulör som i föregående bild. Dörren och skuggan är här olika i kulör. Foto: Otto Vilhelmsson

Färgschema
För att tydliggöra detta har jag gjort ett färgschema.

Färgschema ljusHär har jag ljusat upp bilderna något för att kunna gära ett färgschema över skuggan och dörren i olika ljus. Det bekräftar och tydliggör att ljusets färgton tydligt påverkar upplevelsen av en kulör.

Avslutningsvis
Att försöka förklara en ljussättares val av färg är inte helöt enkelt. Om ni vill veta mer eller att jag skall utveckla något får ni gärna höra av er så kan jag utveckla i kommentarerna.

 

 

 

Grönt i april

Färgschema i april

Nina Nilsson

I höstrusket bläddrar jag i en katalog jag gjorde för ett par år sedan (Nilsson, 2015. Färgscheman och växtportätt från Göteborgs botaniska trädgård). Innehållet speglar en färgundersökning i den stora perennrabatten i Göteborgs botaniska trädgård.

En dag i april var det omedelbara intrycket grönt. Där växte örtartade perenner i gult och blåaktigt grönt (primula, sockblomma, iris, adonis) men också i avvikande färger t.ex. orange och purpur. Ett par större bestånd med kejsarkronor (Fritillaria imperialis ’Rubra’) i lysande orange och brunorange dominerade hela planteringen. Sockblommornas blad (Epimedium x versicolor ’Sulphureum’) var ljust röd-grön-gula och skogsvallmon (Hylomecon japonica) blommade i gult. Där stod också en iris (Iris pumila ’Evening Gold’) vars blågröna blad slog över i gulgrönt när de genomlystes av solen. Särskilt raffinerat blev det, när jag betraktade helheten och upptäckte de mörka purpurfärgerna hos berberis (Berberis thunbergii ’Rose Glow’) förstärkt med blå pärlhyacint. Även kejsarkronan har en purpurton vid kronbladens bas och skaft – raffinerat i färgkombination.

Komposition i grönt. Akvarell 20×29 cm. N. Nilsson.

Färgschemat innehåller grönt färger, både kallt och varmt i olika valörer, purpur, ljust blått och en varm röd. Den röda har stor betydelse för helheten, tillför en extra (komplement) kontrast utöver ljushetskontrasten.

 

 

 

Gult i naturen

Strandiris
Nina Nilsson

I Göteborgs hamninlopp, ut mot väster, ligger Galterö, en relativt stor ö, rik på olika naturtyper. Där finns berg, hedliknande områden och snäckskalsstränder. Väl skyddad från havet ligger en nedsänkt fuktäng med ett bestånd av strandiris. Kalkbladens gula färg är kall, ljus och strålande.

bild10Svärdslilja (Iris pseudacorus). Galterö, Göteborgs hamninlopp i juni, 2013. Foto: N. Nilsson.

Närmre inpå framträder variationerna. Färgen är mättad och tät, samtidigt klar och frisk. En färganalys visar att blomman innehåller olika gula kulörer, både varma och kalla, ibland gulorange och grå, ibland en purpurton.

bild11Färganalys. N. Nilsson.

Backsippan innehåller de kontrasterande färgerna gult och violett. Här är det naturen som visar oss vägen i komplementfärgparets proportioner. Vi kan bearbeta ”bilden” av en blomma genom att ställa upp ett stilleben med hjälp av några vaser. Och se, det behövs inte mycket gult i en komposition för att det gula skall framträda eller förstärka det violetta.

bild12Backsippa (Pulsatilla patens). Foto: Jonas Bengtsson.

 

Rött ljus

Vi fortsätter det röda med att titta igenom äldre inlägg. Här är ett inlägg från 2013 som vi återpublicerar.

ToughAlliance2_Eric
The Tough Alliance – Popaganda maj 2005, Stockholm. Ljus E-K Nilsson. (Foto, vi vet inte fotografens namn men om känner du igen din bild hör gärna av dig!)

Ninas kommentar till bilden
Bilden är magisk! Det har både med dess färg och form att göra. Formen; armarna och mikrofonens riktning bildar tillsamman med benen en snett utåt uppåt rörelse som fortsätter – alternativt landar – i det gröna ljusets strålar. Det ger en öppenhet för olika slags tolkningar: ikonografisk (stjärnform), psykologisk (expressiv), litterär (inferno) med flera. Den gröna färgen är kall, snarast blåaktigt grön och skall troligen föreställa rök. I bilden blir den röda figuren blodaktig, som om den rest sig upp ur en rödfärgad vätska som liksom ”brinner” i sin intensitet.

Den röda vågrätalinjen är förstås viktig i sammanhanget, liksom att den bryts av, av både grönt och rött ljus.

/N.N.

Emma-Karas kommentar
Ljus träffar en yta reflekteras strålarna och vi kan uppfatta ljuset och färgen. När man arbetar med ljus på scen som i bilden ovan måste ljuset träffa något för att vi skall se det. Röken reflekterar det turkosa ljuset, om vi inte hade haft rök på scen hade det turkos ljuset landat på scengolvet och ingen hade sett det.

På sångaren ligger rött ljus, för att han skall synas men också för att förstärka det turkosa i bakgrunden (med vitt ljus på sångaren hade bakgrunden blivit fadd och uttryckslös, med blått hade allt flutit samman). Det röda ljuset träffar sångaren, här finns ingen rök som fångar upp och reflekterar vilt om kring sig vilket bidrar till renhet och tydlighet.

De två ljusens kulörer, riktning och karaktär står i kontrast till varandra och förstärker upplevelsen: en ljus turkos ganska mjuk bild i bakgrunden och en skarp, ren och karaktärsfast röd i förgrunden vilket speglar musiken där sången är rå, ren och intensiv och musiken briljant, melodiös och poppig i bakgrunden. Snyggt!

/Emma-Kara

Blomstergård i André Mollets fotspår

6. Utställningen ”Gothenburg Green World” är avslutad. Planteringarna går nu in i ett förfall, växter vissnar, färger ändrar sig. Under juli månad var planteringen på topp!

I förarbetet med modell undersökte jag färger och höjder för att undvika alltför stora överraskningar. Färgtemat är ljushetskontrast med purpur och gult som de intensivaste kulörerna. Valörer i olika kalla rosa, ljust blå och gulvitt ger måleriska effekter tillsammans med grågrön malört (Artemisia absintum).

gunnebo-plantering-1Modell i skala 1:20. Del av tänkt plantering i Blomstergård…”. Nina Nilsson.

blomstergard-2
Mittpartiet i grågrönt, blågrönt och vitt. Foto: N. Nilsson.

gult-o-gratvitt
Tagetes patula ‘Bonanza Yellow’ och Allium senescens i ljushetskontrast. Foto: N. NIlsson.

komplementkontrast
Samma som ovan, men löken har gått i blom och i stället för ljushetskontrast uppstår komplementkontrast. Foto: N. Nilsson.

helhet
Vy över planteringens norra del. Foto: N. Nilsson.

Ljustest i färg

I arbetet med en dansföreställning som jag skall ljussätta i höst diskuterade vi om kostymen skulle vara grå eller brun och hur den skulle uppföra sig i olika ljus. För att få en fingervisning om hur grått respektive brunt ter sig i olika färgat ljus gjorde jag ett enkelt ljustest. Jag la ut ett antal färgprover i papper (textil hade varit önskvärt) på en ljus linneduk. Jag valde fyra grå, fyra bruna och som jämförelsematerial ytterligare kulörer: en blå, en röd och två gröna. Jag lös på dem med neutralt, vitt ljus och fotade av detta. Från fotografiet gjorde jag sen ett färgschema.

Färgschema dans1Förklaring till mina färgscheman
A: bild över mina färgprover i neutralt ljus. B: Färgschema där jag ”plockat” kulörerna från fotografiet. C: Närbild på färgproverna. D: Kulören på den ljusa duken, vilket ger en fingervisning om vilken kulör ljuset har.

För att undersöka hur färgproverna förändrades i olika ljus satte jag ett färgfilter (en färgad plastfilm som används vid ljussättning) framför lampan och förändrade på så sätt kulören på ljuset.

Färgschema dans2
Vänster: Neutralt ljus.
Höger: Intensivt rosa ljus. Den rosa slår ut alla kulörer utom blått. Allt utom den blå blir rosa.

Färgschema dans3Vänster: Kallt rött ljus. De grå och bruna färgproverna uppför sig ungefär likadant vi ser inte skillnad på vilka som är blå eller bruna. Den blå blir nästan svart och den röda upplevs aningen ljusare än i vitt ljus.
Höger: Ljusblått ljus. Färgerna behåller mycket av sin ursprungliga kulör även om alla kulörer blir betydligt kallare.

Färgschema dans4Vänster: Ljust turkos ljus. De bruna färgproverna är inte längre bruna, de förlorar all värme och karaktär. De grå proverna reflekterar det turkosa. Det övre gröna blir ljusare (så som vi upplevde att det röda blev ljusare i rött ljus) och det undre mörkare gröna blir mer intensivt grönt, kulören förstärks av ljuset.
Höger: Svagt orange ljus. De bruna förstärks. De grå proverna blir bruna och den blå förlorar sin blåhet. Det röda förstärks även här medan de gröna tappar sin kulör. Röd är ju dess komplementfärg och de tar ut varandra vilket känns rimligt.

Färgschema dans5Vänster: Neutralt blått ljus.
Höger: Blått ljus med dragning åt grönt.
En brun blir betydligt rödare i båda belysningarna, den bruna markerad med ett X beter sig oberäkneligt.

Här uppstår ett fenomen som jag egentligen inte kan förklara. Färgprovet i undre raden, tredje från vänster, är en ordinär brun. När jag belyser färgprovet med blått, som i det vänstra exemplet, får det en färg men när jag belyser det med en annan blå, som drar mer åt grönt, som i det högra exemplet, då blir den bruna helt plötsligt mycket rödare och vinner i lyster. Detta är märkligt och märkliga saker sker ofta när man belyser just brunt, men även svart med färgat ljus! Det märkliga är att man snarare skulle kunna tänka sig att den turkos skulle neutralisera värmen i den bruna eftersom det är en komplementfärg, här blir det på sätt och vis tvärtom.

Färgschema dans6
Två olika rosa ljus, en svag nyansskillnad i ljuset får stor påverkan på färgproverna. De grå och bruna går ihop. I det vänstra färgtestet slås de gröna helt ut och blir grå medan de i det högra snarare blir bruna.

Färgschema dans7Här är det endast de grå (vänstra kolumnen) och de bruna (mittersta kolumnen) som jag har valt att visa i de olika färgsättningarna. Längst till höger ser vi linnedukens färg som i princip motsvarar färgen på ljuset.

Kommentar
Detta är ett mycket förenklat test och inte helt rättvisande då kameran inte tar upp färg på det sätt som ögat gör. Men detta ger en fingervisning. Syftet med testet var att se hur brunt betedde sig i olika färgat ljus, om det skulle vara möjligt att skapa olika ljuskänslor även om all kostym var i olika bruna nyanser. Alternativet skulle vara tt ha grå kostym. Det fungerar relativt bra med brunt tycker jag men man kan konstatera att de bruna färgproverna blir mindre nyanserade i blått ljus.

//Emma-Kara