Etikettarkiv: färgsättning

Färg på Nationalmuseum

Färgackordik på Nationalmuseum
N. Nilsson

Jag gick direkt upp till andra våningen och klev in i första salen, därefter den andra, den tredje, den fjärde . . . Samtliga salar hade olika färgsättningar på väggarna. Tavlor, möbler, och skulptur exponerades mot dessa ibland mättade färger ibland en aning blekare ibland kalla, ibland varma. Tavlornas guldramar skiftade kulör allteftersom bakgrundsfärgen ändrades. Ansamlingar av föremål gav en alldeles särskild färgackordik beroende på var man befann sig i rummet och hur ljuset föll in från fönstren.  Jag upptäckte att jag blev mer intresserad av färgsammansättningarna/kombinationerna än av de enskilda verken. Vissa kombinationer var vackra andra milda, några brutala. Konstglaset i montrarna gjorde ett starkt intryck.  Exempel på glas är de kulörlika gröna föremålen i opakt eller transparent gods.


Exempel på komplementkontrast.


Parisblått och guld i dramatiskt ljus. Violetta toner, guld och mörkt grönt.


Sigrid Hjerténs klara färger mot engelskt rött.  Konstglas, raffinerat i grönt o blått.


Komplementkontrast mellan två väggar; guldockra (ovan) och ljust violett (nedan).

 

Kammaren

Jag renoverar ett hus. På sätt och vis blir det en enda stor kulörundersökning och tillika experimentverkstad. Vad har huset för kulörer och hur kan jag förhålla mig till de kulörerna i min renoverering? Byggt nån gång runt 1865-1870 enligt vad jag hört, jag har inte lyckats få fram något exakt byggår ännu. Huset är i huvudsak målat en gång utvändigt och en gång invändigt. Det som har fått flera lager färg är fönster, fönsterfoder och salen som tapetserats fyra gånger. Linoljefärg har använts överallt.

Mitt övergripande mål är inte att återställa interiören till orginal. Men mitt förhållningssätt till de kulörer som jag finner är att jag vill förvalta dem väl och återanvända dem, på ett annat sätt, i en annan kombination eller i ett annat sammanhang.

Kammarens fönster
Det var dags att renovera fönstren i kammaren. Inget kitt fanns kvar oh ingen färg på utsidan men en hel del färg fanns kvar invändigt.

Fönster-1
Fönster i kammaren målat i olika lager med olika grå kulörer. (Fotot sticker i blått, i verkligheten är kulörerna betydligt gråare och varmare).

Längst till vänster ser det nästan ut som rester efter pappersremsor trots att det är ytterbågen och inte innanfönstret. Det röktes också en hel del i den här kammaren där två bröder bodde tillsammans i över åttio år.

Skulle dessa kulörer kunna ligga till grund för inredningen av kammaren? Målning av tak, väggar (pärlspont) och foder. I övrig inredning som möbler, filtar, överkast, lampor osv? Idén är värd att pröva. Jag mätte in kulörerna.

S-4005-B80GHär exempel på inmätning med NCS Kulturkulör.

Det blir sällan helt exakt, jag börjar med Kulturkulör, ibland använder jag alla färgprover som NCS har att tillgå och ibland mäter jag in digitalt.

Det är svårt att med kamera->dator få en rättvisande färgåtergivning. Jag har försökt tydliggöra här hur kulörerna egentligen ser ut:

Färgschema-NCS-2Här har jag fotat av färgproverna mot en grå stenläggning. Kameran och den digitala överföringen förvanskar bilderna. Sen använder jag NCS digitala verktyg för att få kulörerna här på skärmen mer enligt inmätning. Prickarna är mer rättvisande.

Ett förenklat färgschema ser ut såhär:

FärgschemaFärgschema med fyra av huvudkulörerna på fönstret. Enligt NCS är de inmätta färgkoderna: S 4005-B80G, S 2005-G, S 1505-G90Y samt S 2010-G80Y .

Färgsättningen
Än så länge har väggarna och fodren fått färg. Grå väggar med ljust grå foder. Jag vill fortsätta med beige och grått med dragning åt grönt i olika varianter. Kommer det bli vackert eller blir det jolmigt? Taket är vitt.

Mot murstocken ser väggfärgen ut såhär:

Murstocken

Det är ett gästrum men också ett rum att sitta i och läsa en bok och koppla av.

Dörren_öppenDörren in, målad i en av de kulörer som återfanns i huset.

Dörren

 

Fönstret2Fönsterfodret har ännu inte fått färg.

Fönstret1

Bädden2Bädden i rummets kulörer.

Bädden1

Här har jag bytt ut en kudde i avvikande kulörer, för att ge kontrast till det milda. Bra eller dåligt? Jag gillar den! Ibland är det gott nog.

Kommentar
Den lilla kammaren förändras mycket beroende på vilket ljus den har. I lampsken, solljus, ljus in genom fönstret som vätter åt norr eller i stearinljus. Den lite mörkare kulören är fin i detta lilla rum, det blir intimt samtidigt som det ger rummet karaktär.

Färgsättning privatbostad

Ibland färgsätter jag åt kunder. Denna kund önskade fondtapet på temat blomdoft, gärna med mycket färg. Alltid härligt med mycket färg och jag gick igång direkt. Känns kul att dela med mig av det färgsprakande resultatet här på Kulörklubben. Kunden är supernöjd!

Master bedroom
Valet föll på tapeten Mariedal av Designers Guild som fondtapet. Önskemålet var mycklet färg och vi fångade upp en dämpad turkos som målades upp på de tre övriga väggarna.

Mariedal bedroomMariedal corner

Gästrum
Även här var det blommigt och mycket färg som efterfrågades av kunden. För att på något sätt hålla ihop detta arbetade vi vidare med Designers Guilds blommiga tapeter. Här föll valet på Alexandria. Vi fångade upp en mörkare och lite dämpad lavendel som målades på de övriga väggarn.

AlexandriaLavender

Kommentar
Som kontrast till allt det vita och nu försiktigt grå som har dominerat inredningstrenderna de senaste åren så är det härligt när en kund bejakar färg och mönster. Modigt och vackert!

Färgforum 2018 – dag 2

Dag två bjöd på nya föredrag och härliga diskussioner.

Färgdokumentation
Stor del av dag två ägnades åt dokumentation av kulörer och bilder, ex Storkyrkan (Max Laserna, byggnadsantikvarie) och Hälsingemåleri (Ingalill Nyström & Liv Friis, Göteborgs universitet). Hur är objekten målade och hur har de varit målade tidigare? Vilken färg har används och vilken kulör? Lager för lager analyseras för att få fram objektets historiska färgsättning. I fallet med Storkyrkan är syftet med undersökningen att ge en historisk bild av dess färgsättning men också vara en hjälp i beslutet av ny kulör, det är ju många som kan ha intresse i färgrfrågan.

Kulörklubben hade tyckt det var intressant med problematisering kring detta med hur man skall välja att färgsätta utifrån kända fakta av tidigare och nuvarande färgsättning.

Färgvisualisering
Två föreläsningar berör ämnet, Digitala dioramor med Gunnar Almevik och Jonathan Westin, Göteborgs universitet och 3Dvisualiseringar i Lunds Stift med Hanna Eriksson & Ingrid Wedberg, Skånes målerikonservatorer. Visionen är att kunna gå med sin Ipad eller mobil i rummet och se målningar som nu är ävermålade eller av annan anledning inte finns. Tekniken är fantastisk och för många ett bra sätt att bilda sig en uppfattning a hur det såg ut.

Steget från dessa visualiseringar till kompletta dataspel är inte långt.

Schablonladan
Ett av färgforums höjdpunkter var The battle for Hälsingemåleriet – schablonlador, allmogemåleri och odödlighet. Helena Bratt  berättar om sina projekt med bl a
Schablonladan med syfte att uppmäsrksamma en gammal kulturskatt, Hälsingemåleriet och visa upp det för en ny publik. Måleriet som traditionellt finns inomhus har i Helenas version varit inspirationen till schablonladans mönster som förstorats och målats upp på två lador väl synliga från bilvägen.

Schablonladan
Schablonladan (bild från Helena Bratts hemsida).

Att ta med oss
Vi avslutade Färgforum 2018 med reflektion från året och önskningar om nästa års färgforum. Två punkter tar jag med mig och trycker lite extra på:

  • Vad är färgsättningens konstnärliga värde och dess mervärde – förklara och problematisera. Färgvalen var viktiga och då särskilt färgvalen på utsmyckningar av olika slag. Det bör finnas konstnärlaiga ingångar/aspekter i det gamla måleriet som skulle kunna lyftas fram.
  • Låt målarmästarna berätta om arbetet med färg – på konferensen är det många som berättat om analyser av hur något varit målat, vilket pigment man valt och vilka ämnen pigmenten varit blandade med för att få till den färg som sedan målats på den aktuella ytan. Jag önskar höra målare berätta om arbetet med restaureringar. För även om vi vet hur något är målat in i minsta detalj så betyder inte det nödvändigtvis att vi kan göra det.

Spännande dagar och tack Riksantikvarieämbetet för initiativet till och genomförandet av denna härliga konferens. Jag ser redan fram emot nästa år!

/Emma-Kara

Färgforum 2018 – dag 1

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara

 

 

Stora Badhusgatan

Vi har en gata med gröna hus i Göteborg; Stora Badhusgatan.

BadhusgatanStora Badhusgatan 12-20, i Göteborg.,

Sex byggnader med grönmålad puts. Ovanför uppe till höger ligger Göteborgs första skyskrapa, Otterhall, som fortfarande är en av Göteborgs högsta byggnader, byggt i slutet av 20 talet, idag helt klädd i kopparplåt.

badhus-otterhälll_ottoDet höga Otterhall syns från Stora Badhusgatan. Från början ett putsat hus men på 30-talet kläddes vissa partier i kopparplåt och under mitten av 60-talet fick huset sitt nuvarande utseende.

Jag har varit på Stora Badhusgatan och mätt in de olika gröna kulörerna. Vissa hus har kopparelement mellan fönstren, några har målade fönster och några är i brun aluminium. Ett hus har mörkt röda fönster.

När jag ser husen känns det tydligt gröna. Men när jag går närmare och mäter in färgerna är de snarare grågröna. Ett färgschema på de inmätta färgerna ser ut såhär.

Badhusgatan färgschemaHusens kulärer och fönstrens kulör i fyrkanten i mitten. Flera av husen husen har samma kulör. Huset med de röda fönstren ligger en bit öster om de andra och hänger inte direkt ihop med dem.

Jag tycker det är vackert med gröna putsade fasader. Jag tycker inte alltid det är vackert med gröna träfasader. Detta väcker min nyfikenhet och kommer ligga till grund för fortsatta studier i ämnet.

//Emma-Kara

Gröna rum

Gröna rum i min bokhylla
av Emma-Kara

Häromdagen damp det ner ett inredningsmagasin i min brevlåda. På framsidan var bilden av ett grönt rum med gröna väggar och gröna snickerier. Ovanligt, intensivt och mäktigt.

Interiors
The world of Interiors, Nov 2017. Ett reportage från Howard Hodgkins hem och ateljé. Reportaget är ursprungligen från 1989.

Enligt artikeln ville Hodgkin skapa ett helt opersonligt hem. Han valde ”Georgian Green” till snickerierna, en kulör som han upplevde var en helt vanlig standardkulör. Till väggarna valde han något som han definerar som ”hospital comforting green” utan att vidare utveckla detta i artikeln. Det må vara vanliga kulörer men i en ovanlig kombination i ett hem. Hemmet är uppseendeväckande i sin grönhet. Endast hallen har brutit mot det gröna, där är väggarna svagt rosa…

Gröna rum
Denna framsida på Interiors inspirerade mig till detta inlägg. Vad skriver designers och inredare om gröna rum? Först ut är Hans Blomquist med sin bok In the Mood for Colour och färgföretaget Farrow & Ball med How to Decorate.

Hans Blomqvist
I sin bok In the Mood for Colour beskriver Hans Blomquist flera olika kulörteman för inredning, teman som han ordnat i grupper som t ex mörka färger, ljusa färger, mjuka eller kraftfulla färger osv… Han håller sig ofta till tre kulörer per kulörtema. (Jag har tidigare recenserat Blomquists bok, klicka här för länk).

Fyra kulörteman i boken är särskilt gröna, jag väljer att nämna något om varje.

Forest, Moss and Pine
Skog, mossa och tall –
Blomquist tror att hans kärlek till gröna kulörer har sitt ursprung i hans uppväxt nära en stor och mörk tallskog där det växte mossa mellan träden.

The dense colours, the silence and all the different shades of green that nature has to offer are very soothing to the eye. When I visit spaces decorated in a dark green palette, it immediately conjures in that sense of silence and tranquility.

(sid 52 i In the Modd for Colour)

mossa
Denna bild har jag valt ut att illustrera mossan i skogen. Foto Otto Vilhelmsson.

Olive, cactus and sage
Olive, kaktus och salvia – färger som är svåra att beskriva då deras kulör varierar med ljuset. Grågröna toner som jag förknipar med medelhavet, värme och torka. Olivbladen med sin ljust grå undersida och kaktusarnas mer jämna färg. Även salvians blad har olika färg på ovan och undrsidan. Variationen berikar och ger oss bredd när vi skall färgsätta.

”These colours are hard to describe, as they can be so changeable due to the light or shade, looking quite green in some lights and distinctly grey with only a hint if green in others. This caracteristics makes it an interesting colour to work with, as the effect will vary dramatically depending on the quality of light.

(sid 110 i In the Modd for Colour)

Spring, fig and apple
Vår, fikon och äpple – i färgschemat nedan finns dt två gulaktigt gröna kulörer och två gröna som drar lite mer åt blått, en ljus och en mörk av varje. Blomquist använder kulörerna mot grå bakgrund eller obehandlat trä som fått mörkna med åren. Det gröna blir detaljerna i hemmet. Att plocka in den gröna våren och få den att blomstra och komma til sin rätt inomhus. Kapslar med vallmofrön, en ärgad kommarkittel, glasburkar med grönt pigment, bilderna är inspirerande och det gröna känns fullt med liv. Här nedan ett färgschema efter kulörerna i boken.

Blomquist grönaSpring, fig & apple ur Blomquists bok. Två ljusare och klarare och två mörkare och mer dämpade. Färgshema av mig efter förlaga hos Blomqvist.

Bottlegreen and Verdigris
Flaskgrön och verdigris, (verdigris kallas också spanskgrönt eller koppargrönt, ett av de första syntetiska kopparpigmenten som tillverkades och hade en mycket intensiv nästan pulserande grön kulör (mer om verdigris kan vi läsa på wikipedia)).

Blomquist gröna2
Bottlegris & vertdegris ur Blomquists bok. Två varianter av flaskgrön och två varianter av verdegris. Färgshema av mig efter förlaga hos Blomqvist.

grönt i hemmet ”is such a wonderful colour to live with, similar to being in a tranquil, leaf-covered forest. Just imagine how amazing it would be to live high up in a treehouse, surrounded of trees and their canopy af leaves. Bold gren hues range from the lighter greens of new shoots to the darker greens of lush moss; some shades flirt a little with blue, while others have a pure green tone, but they all create a very calming atmosphere when used in the home.”

(sid 182 i In the Modd for Colour)

bottlegreen_verdegris
Bild tagen ur Blomquists bok, In the Mood for Colour. Här ser vi en samling möbler och föremål i olika gröna nyanser som samsas i ett i övrigt vitt rum. (s 184)

Mörk bakgrund ljusare detaljer
Blomquist rekommenderar oss att använda de mörkare gröna tonerna till bakgrund och ljusare toner till detaljer och accenter, då de ljusare gröna kan bli väl starka om de fyller ett helt rum.

”…brighter shades if green work very well as accent colours and will add an uplifting pop of any interior, whether the foundation of the scheme is light or dark” (s 119)

I ett försök att illustrera Blomquist rekommendation att hellre låta ljusare detaljer stå mot en mörkare bakgrund än tvärtom, har jag här gjort två illustrerande färgscheman.

Grön bakgrund_mörk
Några ljusare gröna mot en mörkare grön bakgrund. Det blir tydligt att de fyra ljusare gröna framstår med klarhet mot den mörka bakgrunden. 

Grön bakgrund_ljus
Några mörkare gröna mot en ljusare grön bakgrund. I detta andra exempel bär bakgrunden inte fram de mörka detaljerna, snarare tvärtom, bakgrunden tar överhanden på bekostnad av de mörka detaljerna.

Blomquist skriver också att gröna kulörer är förhållandevis lätta att mixa, det är bara att titta på naturen för inspiration. Jag kan tänka mig att det är olika gröna kulöer i naturen i olika biotoper, vissa landskap är väldigt frodiga och varmgröna medans andra är mer karga och där också den gröna kulören är svalare, mer blåaktig eller grågrön. Strandkål t ex som växer bland stenar utan så många andra grannar än det grå.

”Combining the more muted range of green shades with either bright or soft pastels will look very natural and will give you a subtle, tonal display.” (s 123)

 

Farrow & Ball
Här är det ett företag, Farrow & Ball, som har gett ut en bok om färgsättning som jag refererar till: Farrow & Ball How to decorate av Joa Studholme och Charlotte Cosby. De har lagt upp sin bok mer efter olika saker att tänka på inom färgsättning; ljusinsläpp, belysning, listverk, barnrum, tak, accentkulörer, golv, tapeter osv… som får var sina kapitel.

Ett kapitel heter colours, här finner jag ett avsnitt om grönt. De inleder sitt avsnitt med att konstatera att grönt är en frodig och upplyftande kulör som ofta är förknippad med hälsa och tur. Författarna går sedan igenom var man kan använda vilken grön, hela tiden med referenser till sina egna kulörer.

If you have the taste for the comfortable style of the English country house, then look no further than ‘Lichen’ and ‘Vert de Terre’. These tranquil and muted greens create rooms that are flexible and restful, as well as being the perfect backdrop to shabby chic furniture and well-loved fabrics.

sid 66 i Farrow & Ball How to Decorate

De refererar till två kulörer som finns i deras färgsortiment:

F&B_grönt
Färgexemplen är tagna direkt från kulörlistan på Farrow & Balls hemsida.

För att hänga med i resonemnagen om olika kulörer i boken bör man ha deras hemsida uppe eller direkt tillgång till deras kulörkarta. Då kan man själv förstå bättre hur de resonerar. På hemsidan beskriverde två aktuella kulörerna såhär:

Vert de Terre: A delicate aged green – This fresh and incredibly soft green is reminiscent of the pigment green earth. With its blue undertone it creates the softest of atmospheres…

Lichen: A mid aged green – This calm and muted green is named after the ever changing, subtle colour of creeping algae which ages stone so beautifully. It has a quiet and subtle feel to it, due to its underlying blue tone, and is perfect for use in the garden where it feels totally at one with nature.

Det är två bleka och lite gråaktiga gröna. När de kommer upp på väggarna i ett helt rum blir det dock betydligt mer klara och tydliga. Vi kommer inte uppleva rummet som grått.

Själv har jag färgsatt ett sovrum i ett gammalt hus (från senare delen av 1800-talet) med en av deras kulörer, Green Smoke.

F&B_grön
Färgexemplet är tagna direkt från kulörlistan på Farrow & Balls hemsida.

Green Smoke: A dark and smoky green – A smoky green blue, this colour was popular in interiors during the late 19th century. It has an irresistibly inviting deepness and weathered familiarity when used in exterior situations, while evoking calm and serenity when used inside.

Tillsammans med varmgrå foder kring fönstret blev rummet lugnt och mörkt, ett rum att slappna av och komma till ro i, ett rum att sova i.

Reflektion
Grönt är en kulör som finns i många olika toner, nyanser och varianter. Dessa gröna kan mixas med varandra utan större konstigheter, se på naturen och lär. Grönt inger ro och vila och samtidigt liv och värme. Vi skall inte vara rädda för grönt. Men om vi skall tänka på något är det att mörkare grönt bör vara bakom ljusare gröna föremål. Är däremot bakgrunden en annan, grå eller vit t ex, så kan vi blanda det gröna mer vågat.

Litteraturkällor
Blomquist, Hans (2016) In the Mood for Colour: perfect palettes for creative interiors. London: Ryland, Peters & Small

Studholme, Joa and Cosby, Charlotte. (2016) Farrow & Ball How to Decorate: Transform your home with paint and paper. London: Mitchell Beazley, Octopus Publishing Group Ltd.