Etikettarkiv: gröna rum

Gröna rum

Gröna rum i min bokhylla
av Emma-Kara

Häromdagen damp det ner ett inredningsmagasin i min brevlåda. På framsidan var bilden av ett grönt rum med gröna väggar och gröna snickerier. Ovanligt, intensivt och mäktigt.

Interiors
The world of Interiors, Nov 2017. Ett reportage från Howard Hodgkins hem och ateljé. Reportaget är ursprungligen från 1989.

Enligt artikeln ville Hodgkin skapa ett helt opersonligt hem. Han valde ”Georgian Green” till snickerierna, en kulör som han upplevde var en helt vanlig standardkulör. Till väggarna valde han något som han definerar som ”hospital comforting green” utan att vidare utveckla detta i artikeln. Det må vara vanliga kulörer men i en ovanlig kombination i ett hem. Hemmet är uppseendeväckande i sin grönhet. Endast hallen har brutit mot det gröna, där är väggarna svagt rosa…

Gröna rum
Denna framsida på Interiors inspirerade mig till detta inlägg. Vad skriver designers och inredare om gröna rum? Först ut är Hans Blomquist med sin bok In the Mood for Colour och färgföretaget Farrow & Ball med How to Decorate.

Hans Blomqvist
I sin bok In the Mood for Colour beskriver Hans Blomquist flera olika kulörteman för inredning, teman som han ordnat i grupper som t ex mörka färger, ljusa färger, mjuka eller kraftfulla färger osv… Han håller sig ofta till tre kulörer per kulörtema. (Jag har tidigare recenserat Blomquists bok, klicka här för länk).

Fyra kulörteman i boken är särskilt gröna, jag väljer att nämna något om varje.

Forest, Moss and Pine
Skog, mossa och tall –
Blomquist tror att hans kärlek till gröna kulörer har sitt ursprung i hans uppväxt nära en stor och mörk tallskog där det växte mossa mellan träden.

The dense colours, the silence and all the different shades of green that nature has to offer are very soothing to the eye. When I visit spaces decorated in a dark green palette, it immediately conjures in that sense of silence and tranquility.

(sid 52 i In the Modd for Colour)

mossa
Denna bild har jag valt ut att illustrera mossan i skogen. Foto Otto Vilhelmsson.

Olive, cactus and sage
Olive, kaktus och salvia – färger som är svåra att beskriva då deras kulör varierar med ljuset. Grågröna toner som jag förknipar med medelhavet, värme och torka. Olivbladen med sin ljust grå undersida och kaktusarnas mer jämna färg. Även salvians blad har olika färg på ovan och undrsidan. Variationen berikar och ger oss bredd när vi skall färgsätta.

”These colours are hard to describe, as they can be so changeable due to the light or shade, looking quite green in some lights and distinctly grey with only a hint if green in others. This caracteristics makes it an interesting colour to work with, as the effect will vary dramatically depending on the quality of light.

(sid 110 i In the Modd for Colour)

Spring, fig and apple
Vår, fikon och äpple – i färgschemat nedan finns dt två gulaktigt gröna kulörer och två gröna som drar lite mer åt blått, en ljus och en mörk av varje. Blomquist använder kulörerna mot grå bakgrund eller obehandlat trä som fått mörkna med åren. Det gröna blir detaljerna i hemmet. Att plocka in den gröna våren och få den att blomstra och komma til sin rätt inomhus. Kapslar med vallmofrön, en ärgad kommarkittel, glasburkar med grönt pigment, bilderna är inspirerande och det gröna känns fullt med liv. Här nedan ett färgschema efter kulörerna i boken.

Blomquist grönaSpring, fig & apple ur Blomquists bok. Två ljusare och klarare och två mörkare och mer dämpade. Färgshema av mig efter förlaga hos Blomqvist.

Bottlegreen and Verdigris
Flaskgrön och verdigris, (verdigris kallas också spanskgrönt eller koppargrönt, ett av de första syntetiska kopparpigmenten som tillverkades och hade en mycket intensiv nästan pulserande grön kulör (mer om verdigris kan vi läsa på wikipedia)).

Blomquist gröna2
Bottlegris & vertdegris ur Blomquists bok. Två varianter av flaskgrön och två varianter av verdegris. Färgshema av mig efter förlaga hos Blomqvist.

grönt i hemmet ”is such a wonderful colour to live with, similar to being in a tranquil, leaf-covered forest. Just imagine how amazing it would be to live high up in a treehouse, surrounded of trees and their canopy af leaves. Bold gren hues range from the lighter greens of new shoots to the darker greens of lush moss; some shades flirt a little with blue, while others have a pure green tone, but they all create a very calming atmosphere when used in the home.”

(sid 182 i In the Modd for Colour)

bottlegreen_verdegris
Bild tagen ur Blomquists bok, In the Mood for Colour. Här ser vi en samling möbler och föremål i olika gröna nyanser som samsas i ett i övrigt vitt rum. (s 184)

Mörk bakgrund ljusare detaljer
Blomquist rekommenderar oss att använda de mörkare gröna tonerna till bakgrund och ljusare toner till detaljer och accenter, då de ljusare gröna kan bli väl starka om de fyller ett helt rum.

”…brighter shades if green work very well as accent colours and will add an uplifting pop of any interior, whether the foundation of the scheme is light or dark” (s 119)

I ett försök att illustrera Blomquist rekommendation att hellre låta ljusare detaljer stå mot en mörkare bakgrund än tvärtom, har jag här gjort två illustrerande färgscheman.

Grön bakgrund_mörk
Några ljusare gröna mot en mörkare grön bakgrund. Det blir tydligt att de fyra ljusare gröna framstår med klarhet mot den mörka bakgrunden. 

Grön bakgrund_ljus
Några ljusare gröna mot en mörkare grön bakgrund. I detta andra exempel bär bakgrunden inte fram de mörka detaljerna, snarare tvärtom, bakgrunden tar överhanden på bekostnad av de mörka detaljerna.

Blomquist skriver också att gröna kulörer är förhållandevis lätta att mixa, det är bara att titta på naturen för inspiration. Jag kan tänka mig att det är olika gröna kulöer i naturen i olika biotoper, vissa landskap är väldigt frodiga och varmgröna medans andra är mer karga och där också den gröna kulören är svalare, mer blåaktig eller grågrön. Strandkål t ex som växer bland stenar utan så många andra grannar än det grå.

”Combining the more muted range of green shades with either bright or soft pastels will look very natural and will give you a subtle, tonal display.” (s 123)

 

Farrow & Ball
Här är det ett företag, Farrow & Ball, som har gett ut en bok om färgsättning som jag refererar till: Farrow & Ball How to decorate av Joa Studholme och Charlotte Cosby. De har lagt upp sin bok mer efter olika saker att tänka på inom färgsättning; ljusinsläpp, belysning, listverk, barnrum, tak, accentkulörer, golv, tapeter osv… som får var sina kapitel.

Ett kapitel heter colours, här finner jag ett avsnitt om grönt. De inleder sitt avsnitt med att konstatera att grönt är en frodig och upplyftande kulör som ofta är förknippad med hälsa och tur. Författarna går sedan igenom var man kan använda vilken grön, hela tiden med referenser till sina egna kulörer.

If you have the taste for the comfortable style of the English country house, then look no further than ‘Lichen’ and ‘Vert de Terre’. These tranquil and muted greens create rooms that are flexible and restful, as well as being the perfect backdrop to shabby chic furniture and well-loved fabrics.

sid 66 i Farrow & Ball How to Decorate

De refererar till två kulörer som finns i deras färgsortiment:

F&B_grönt
Färgexemplen är tagna direkt från kulörlistan på Farrow & Balls hemsida.

För att hänga med i resonemnagen om olika kulörer i boken bör man ha deras hemsida uppe eller direkt tillgång till deras kulörkarta. Då kan man själv förstå bättre hur de resonerar. På hemsidan beskriverde två aktuella kulörerna såhär:

Vert de Terre: A delicate aged green – This fresh and incredibly soft green is reminiscent of the pigment green earth. With its blue undertone it creates the softest of atmospheres…

Lichen: A mid aged green – This calm and muted green is named after the ever changing, subtle colour of creeping algae which ages stone so beautifully. It has a quiet and subtle feel to it, due to its underlying blue tone, and is perfect for use in the garden where it feels totally at one with nature.

Det är två bleka och lite gråaktiga gröna. När de kommer upp på väggarna i ett helt rum blir det dock betydligt mer klara och tydliga. Vi kommer inte uppleva rummet som grått.

Själv har jag färgsatt ett sovrum i ett gammalt hus (från senare delen av 1800-talet) med en av deras kulörer, Green Smoke.

F&B_grön
Färgexemplet är tagna direkt från kulörlistan på Farrow & Balls hemsida.

Green Smoke: A dark and smoky green – A smoky green blue, this colour was popular in interiors during the late 19th century. It has an irresistibly inviting deepness and weathered familiarity when used in exterior situations, while evoking calm and serenity when used inside.

Tillsammans med varmgrå foder kring fönstret blev rummet lugnt och mörkt, ett rum att slappna av och komma till ro i, ett rum att sova i.

Reflektion
Grönt är en kulör som finns i många olika toner, nyanser och varianter. Dessa gröna kan mixas med varandra utan större konstigheter, se på naturen och lär. Grönt inger ro och vila och samtidigt liv och värme. Vi skall inte vara rädda för grönt. Men om vi skall tänka på något är det att mörkare grönt bör vara bakom ljusare gröna föremål. Är däremot bakgrunden en annan, grå eller vit t ex, så kan vi blanda det gröna mer vågat.

Litteraturkällor
Blomquist, Hans (2016) In the Mood for Colour: perfect palettes for creative interiors. London: Ryland, Peters & Small

Studholme, Joa and Cosby, Charlotte. (2016) Farrow & Ball How to Decorate: Transform your home with paint and paper. London: Mitchell Beazley, Octopus Publishing Group Ltd.

Kallt ljus åt norr

Ett rums färg upplevs olika i rum med norr- eller södergående fönster. I antologin ”Färg, ljus, rum” (Red Karin Fridell Anter, 2006, Formas) har Maud Hårleman med en artikel om detta, artikeln heter: Varmt och kallt i norr och söder.

Hårleman inleder: ”Soliga söderrum och skuggiga norrum upplevs inte likadant . . . Ofta används motsatsparet varmt kallt för att beskriva dessa skillnader”.

Vi måste först skilja på två begrepp:
Egenfärg – den kulör som vi målar med, t ex en NCS-kod.
Identitetsfärg – den kulör som vi upplever, så som människan ser den.

”Skillnaden mellan egenfärg och identitetsfärg är den färgförskjutning som orsakas av den rumsliga situationen”. Hårlemans ambition är att undersöka hur denna förskjutning ter sig beroende av den rumsliga situationen.

Två likadana rum med norr- respektive södervettande fönster målades i samma färg. Försökspersoner befann sig sedan i dessa rum som beskrev sin upplevelse av färgen.

FRÅN FÄRGPROV TILL IDENTITETSFÄRG
I rum med enfärgade väggar blev identitetsfärgen, med ett undantag, alltid mera kulört och mindre vitaktig än egenfärgen. Färgen i rummen blev alltså intensivare och mörkare än färgen på det motsvarande färgprovet i alla rum utom de norrgående gula rummen, där rummets färg blev mörkare än egenfärgen men inte ökade i kulörthet.

FärgschemaSkiss efter att läst konsekvenser av norr resp södergående fönster. (Svårt att få till färgerna i överföringen till datorn, ni får fantisera lite) /E-K

Den största skillnad som försökspersonerna beskrev uttrycktes i begreppen varmt och kallt. Det är alltså begrepp som vi i allmänhet är vana att använda. Norrgående rum upplevdes generellt som kallare och södergående som varmare, det fanns också en koppling mellan varmt och i övrigt positiva ord och kallt och i övrigt negativa ord. Folk verkade trivas bättre i varma rum.

MIN TOLKNING
Solljus innehåller alla färger, vi upplever det som vitt eller snarare neutralt. Jag som ljussättare skulle vilja säga att soljus i sig är varmt. Om man på en scen skall få till solljus måste man använda vitt ljus som drar åt det varma, ofta lägger vi i ett tunt gult filter i ljuset. Men även på scen handlar det om att få till ett varmt ljus i relation till det ljus som varit strax innan och övrigt ljus på scenen. Färgens relativitet är ständigt närvarande för en ljussättare/ljusdesigner.

Ljus består av ljusvågor som är olika långa, de blåaktiga har kortast våglängd (ultraviolett ljus ännu kortare) och rött ljus har längst våglängd (infrarött är ännu längre och vi upplever det mer som värme). När ljuset träffar atmosfären runt jorden studsar ljuset mot de partiklar som finns i atmosfären, de blå, korta ljusvågorna, har en tendens att lättare studsa och mycket av detta ”fastnar” i atmosfären, vi ser då himlen som blå.

Konsekvens
När då solljuset lyser in i ett rum får det med sig det mesta av alla ljusvågor, när solljuset däremot inte lyser direkt in i rummet, som i ett norrgående fönster, är det det från utsidan reflekterade ljuset som strålar in, och som jag precis beskrev så är det de blå ljusvågorna som lättast studsar och alltså lättast kommer in som ljus, ljuset i detta rum är alltså kallare till sin sammansättning. För att bekräfta detta skulle vi behöva måla två rum vita och mäta våglängden på det soljus som kommer in, solljus respektive norrljus. Detta har jag inte gjort. Alltså är det jag säger endast en teori.

Då förklarar det varför färgerna uppför sig som de gör i de olika rummen, man kan säga att det blå pigmentet i färgerna reflekterar mer ljus än det röda, vi upplever färgerna som något kallare, eller något mer dragna åt blått i de norrgående rummen. I de södergående rummen är det mer värme i ljuset och varma pigment reflekterar och förstärker ljuset, vi kan se att rummet får en ökad ”värme”.

Om då ett blått rum blir mer grönaktigt i norrljus tolkar jag det som att ljus innehåller många färger varav blått är en, eftersom blått är den kallaste färgen och det inte kan bli mycket blåare, blandar du då in en annan färg drar det åt grönt, blandar du däremot in mycket värme drar det åt rött och blir lilaaktigt blått. Nu har Hårleman använt sig av NCS-systemets färgcirkel där blått och gult står mitt emot varandra, själv föredrar jag Ittens tolvdelade färgcirkel där blått står mittemot orange, jag tycker att resonemanget blir tydligare då.  Men det känns som ett eget inlägg, så jag sparar den.

Beate
På denna bild kan vi tydligt se att ljuset påverkar färgen. Vi ser en turkos vägg med ett förhållandevis kallt ljus in från fönstret på höger sida i bilden. Vi ser också ett varmare blänk från en förmodad taklampa som träffar vid och strax ovanför den rosa klockan. Båda ljuskällorna påverkar vår upplevelse av väggens kulör. Foto: Beate Persdotter Løken.

Väggens färger påverkas tydligt och i ett färgschema blir det som följer:

Grönskala
Vi ser tydligt många olika färger på samma vägg som beror på ljuset. Här uppfångade i ett färgschema. /E-K 

ATT TA MED SIG
Fundera över åt vilket håll fönstren vetter i det rum du skall måla. Beroende på ljus får färgen olika karaktär.

Kompensation: Ni kan kompensera för den förändring som sker beroende på ljuset och t ex måla ett grönt rum i en lite gulare grön om ni skall ha den i ett norrgående rum. Ni kan då måla en lite blåare grön om ni skall ha det i ett södergående rum.

Förstärkning: Ni kan förstärka det ljus som kommer in och i ett norrgående rum måla med en aning blåare grön och på så så sätt fånga upp den svalka som kan finnas här. På samma sätt som ni i ett södergående rum kan ha en gulare grön för att fånga upp den värme som kommer med solen.

Jag kan också tänka mig att man en riktigt varm dag mer uppskattar ett kallt rum som man kanske associerar till kyla, medans man en frusen och kall dag uppskattar ett varmare rum som mer associerar till värme, men det är bara vad jag tror, kanske det är personligt.

ETT AVSLUTANDE ORD
Det här med ljus är inte helt enkelt att förklara och kanske det behöver ett eget avsnitt i denna blogg. För mig är ljuset en ständigt närvarande parameter i allt som har med färg att göra, den kunskap jag har bygger mer på erfarenhet än akademiska studier, därför kan jag inte alltid förklara hur ljus fungerar rent teoretiskt. Men jag tycker det är spännande och utvecklar det gärna här.

/Emma-Kara