Kategoriarkiv: Färgforum

Färgforum 2018 – dag 2

Dag två bjöd på nya föredrag och härliga diskussioner.

Färgdokumentation
Stor del av dag två ägnades åt dokumentation av kulörer och bilder, ex Storkyrkan (Max Laserna, byggnadsantikvarie) och Hälsingemåleri (Ingalill Nyström & Liv Friis, Göteborgs universitet). Hur är objekten målade och hur har de varit målade tidigare? Vilken färg har används och vilken kulör? Lager för lager analyseras för att få fram objektets historiska färgsättning. I fallet med Storkyrkan är syftet med undersökningen att ge en historisk bild av dess färgsättning men också vara en hjälp i beslutet av ny kulör, det är ju många som kan ha intresse i färgrfrågan.

Kulörklubben hade tyckt det var intressant med problematisering kring detta med hur man skall välja att färgsätta utifrån kända fakta av tidigare och nuvarande färgsättning.

Färgvisualisering
Två föreläsningar berör ämnet, Digitala dioramor med Gunnar Almevik och Jonathan Westin, Göteborgs universitet och 3Dvisualiseringar i Lunds Stift med Hanna Eriksson & Ingrid Wedberg, Skånes målerikonservatorer. Visionen är att kunna gå med sin Ipad eller mobil i rummet och se målningar som nu är ävermålade eller av annan anledning inte finns. Tekniken är fantastisk och för många ett bra sätt att bilda sig en uppfattning a hur det såg ut.

Steget från dessa visualiseringar till kompletta dataspel är inte långt.

Schablonladan
Ett av färgforums höjdpunkter var The battle for Hälsingemåleriet – schablonlador, allmogemåleri och odödlighet. Helena Bratt  berättar om sina projekt med bl a
Schablonladan med syfte att uppmäsrksamma en gammal kulturskatt, Hälsingemåleriet och visa upp det för en ny publik. Måleriet som traditionellt finns inomhus har i Helenas version varit inspirationen till schablonladans mönster som förstorats och målats upp på två lador väl synliga från bilvägen.

Schablonladan
Schablonladan (bild från Helena Bratts hemsida).

Att ta med oss
Vi avslutade Färgforum 2018 med reflektion från året och önskningar om nästa års färgforum. Två punkter tar jag med mig och trycker lite extra på:

  • Vad är färgsättningens konstnärliga värde och dess mervärde – förklara och problematisera. Färgvalen var viktiga och då särskilt färgvalen på utsmyckningar av olika slag. Det bör finnas konstnärlaiga ingångar/aspekter i det gamla måleriet som skulle kunna lyftas fram.
  • Låt målarmästarna berätta om arbetet med färg – på konferensen är det många som berättat om analyser av hur något varit målat, vilket pigment man valt och vilka ämnen pigmenten varit blandade med för att få till den färg som sedan målats på den aktuella ytan. Jag önskar höra målare berätta om arbetet med restaureringar. För även om vi vet hur något är målat in i minsta detalj så betyder inte det nödvändigtvis att vi kan göra det.

Spännande dagar och tack Riksantikvarieämbetet för initiativet till och genomförandet av denna härliga konferens. Jag ser redan fram emot nästa år!

/Emma-Kara

Färgforum 2018 – dag 1

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara