Kategoriarkiv: Blå

Om blått

Blått och brunt

Brunt och bått i kombination
av Emma-Kara

Farfars hus
Min farmor och farfar hade ett hus som var brunt med blå fönsterfoder och blå vindskivor. Farfar byggde huset själv någon gång under femtiotalet och jag tillbringade många sommardagar där när jag växte upp. Jag minns att det bruna blev väldigt varmt när solen låg på, det gick inte att ta i stolparna som höll uppe balkongen utan att bränna sig. Jag har inga bilder från farfars ställe utan har fått rita upp det ur minnet.

Huset
Farmor och farfars hus.

Det löpte en balkong längs hela framsidan och alla rum hade dörr ut till den. Första våningen hade vit spritputs och den bruna panelen var liggande,  i bakkant av huset fanns ett pumprum med en rolig dörr…

Dörren
Farfars pumphus med den roliga dörren.

Jag vet inte hur det kom sig att dörren hade denna utformning, antagligen kläddes den med masonit som målades blå och utanpå det la han liggande panel där han sågade ut runda hål så att det blå syntes igenom. Det är såhär jag minns det. Brunt och blått i kombination.

När jag tittar i mina färgkartor så minns jag färgkombinationen såhär:

FärgproverEn mörk brun och en mörk blå.

Kanske att den blå var lite mer dämpad och aningen mer grön.

Det blå lyser bredvid det bruna, det räcker med lite blått för att kulören skall komma fram mot den bruna, hade det varit tvärtom, ett blått hus med bruna fönster och knutar hade den bruna inte lyst och fått plats på samma sätt. Blått som detalj till brunt känns väl genomtänkt även om vi idag kan tycka att det blir väl mörkt med bruna hus, samtidigt som blir det modernt med svarta hus… här finns plats för funderingar.

Ytterdörr till ett nytt projekt
Ett beige hus med bruna foder och knutar skall få en ytterdörr i en avvikande kulör. Skulle den kunna bli blå?

beige brunHär är fasadfärg och foderfärg. Beige och brun. Dessa kulörer är orginal för huset och förslaget skall bygga på dem.

Hur skulle det bli med en blå dörr?
Jag har gjort ett färgschema med flera olika blå förslag.
Vilken blå skall man välja?

Blåbrun schemaFärgschema över begie hus med bruna foder och blå dörr i olika kulörer.

Jag har tagit olika blå för att se hur det skulle bli, helt utan att egentligen tänka så mycket. Några blå drar lite åt grönt, andra mer åt lila, en del är klarare i kulören och en del är mer dämpade med inblandning av grått. I de två förslagen längst ner till höger har jag dock tänkt till, vi tittar på dem separat:

Blåbrun dörrförslag Färgförslag grundat på befintliga kulörer.

I det högra förslaget har den blå dörren samma nyans som den bruna karmen, inte samma kulör men samma nyans; lika mycket kulörthet och lika mycket svärta (för att prata NCS). De är lika gråaktiga, lika mörka, endast annan kulör.

I förslaget till vänster har jag istället utgått från den beige fasaden med lika mycket kulörthet och lika mycket svärta som den. Dörren blir ljusare och aningen mindre kulört.

Detta kan vara ett sätt att knyta ihop dörren med huset, den blå dörren poppar inte ut utan smälter in med de andra färgerna och bildar en genomtänkt helhet. Detta skulle kunna vara en väg att gå.

Mina robotar
För er som hängt med på bloggen så skriver jag just nu om blått som del i ett skolprojekt för högskolan i Umeå. Mina robotar föjer då med som en röd tråd genom detta projekt.
Om jag då gör blå robotar mot en brun bakgrund hur skulle då det kunna se ut?

Robotvarianter5Tre blå robotar mot tre bruna bakgrunder.

Alla tre förslagen är kulörstarka. Jag strävar efter att den blå kulören inte skall ta över från den bruna och vice versa. En mer lila robot, som den i mitten, fungerar väl mot en aningen blekare brun. En lite grönare robot står mot en mörkare bakgrund, som den till höger. Den vänstra och mest klarblå roboten står mt en rödaktig bakgrund.

Alla tre förslagen är resultat av att jag pövat i datorn fram och tillbaka tills jag funnit kombinationer som jag tycker fungerar väl tillsammans. I nästa avsnitt skall jag försöka beskriva hur ett sådant prövande går till, i avsnittet om blått och rött.

//Emma-Kara

Blått och lila – en ovanlig kombination

Det är ovanligt att se blått och lila i en vald kombination. Jag har haft svårt att hitta produkter som är designade i blått och lila, jag känner inte heller till några loggor i denna färgkombination. Här letar jag vidare efter blått och lila i kombination.

Av Emma-Kara

Blått och lila är en analog färgkombination, de ligger nära varandra i färgcirkeln och de har en tendens att inte riktigt synas i kombination.

FärgcirkelnblålilaDetalj ur Ittens färgcirkel. Blålila, en analog färgskala.

När jag slängde ur mig en fråga på Facebook om denna färgkombination fick jag in några förslag på blått och lila i kombination från naturen: regnbågen, blå brännmanet, norrsken, klematis, blågylta, blå pilgiftsgroda, blåringad bläckfisk, violsnäcka, blåtiror osv… exemplen från naturen är många men varför väljer vi människor sällan denna kombination av blått och lila?

Grafiskt blad
På en resa till Tjecken köpte jag ett grafiskt blad i en lokal butik.

grafiskt-blad

I grafiksammanhang är det tacksamt att jobba med färger på detta sätt. Först trycks det blå, sen trycks det rosa och när det rosa trycks uppepå det blå blir kulören i stället lial, sist trycks det svarta. Så med tre färgtryck blir det fyra kulörer.

Logotype
Jag känner inte till någon svensk logotype i blått och lila, hittar inte heller någon är jag söker på nätet. Däremot när jag söker på ”blue purple logo” får jag fram en del.

blålila-logo
Logos: NN – National Network of Public Health Institute, YMCA – Youth Development, Healthy Living, Social Responsibility mfl och ACENCIA – Diabetes Care

Detta är de tre första jag får fram. Alla tre har en nära koppling till hälsa. Aaris Sherin skriver i sin bok Design Elements: Color Fundamentals, att kalla färger, de som har mycket blått i sig, ”comunicate trust and conservativeness”. Detta bekräftas av det jag frått fram ovan.

Ingen av logotyperna har blått och lila direkt mot varandra, alla tre har vitt emellan de två kulörerna. Lila och blått tycks svårt.

Lila väggar
Att välja lila väggar är inte vanligt. Hans Blomquist har i sin bok, In the Mood for Colour, trots ovanligheten gett exempel på detta. Using contrasting colours that share the same undertones will give any space more depth and interest, as the different colours will enhance each other while also working together harmoniously. (s 140)

blomquist_schemaDetalj ur boken In the Mood for Colour av Hans Blomquist, färgschema tillagt av mig.

I färgschemat ser väggarna rosa ut men i bilden upplever jag dem som syrenlila, nånstans mellan rosa och lila med en del grått i sig. Blomquist kallar avsnittet ”Dusky shades”.

 

Björn Borg
Björn Borgs underklädeskollektion räds inga färger. Här finner jag blått och lila i kombination.

underkläder

Två minihorts från Björn Borg (tyvärr finns de inte längre i sortimenet), kombinationen blå och lila finns på båda. Det ena exemplet mörkare och den andra ljusare. I det mörka exemplet drar den ljusa blå lite åt grönt och den mörkare blå är förhållandevis neutral, det lila drar åt rött. I det ljusa exemplet drar den blå åt grönt men de lila är förhållandevis neutrala. I båda exemplen har de utnyttjat ljushetskontrasten, den blå och den lila är inte lika ljusa. möjliggen u det ggögra (ljusa) exemplet att den ljusare lila och den turkosaktiga har samma ljushet men det kompenseras upp av den mörkare lila.

Mah-jong
När jag var liten hade min mamma en dräkt (byxor och linne) från Mah-jong, ett klädmärke som var populärt och i färg och mönstersammanhang nydanande på 60- och 70-talet. Denna dräkt i silketrikå var blå med lila tigerränder, jag minns kulörerna väl och jag minns också att jag tyckte det var pinsamt när mamma hade den på sig när vi gick på skolavslutning, (de andra mammorna var präktiga med skotsrutiga kjolar och vit blus, jag var elva år och känslig för andras uppfattningar).

Tyvärr har jag ingen bild på denna trikådräkt men jag har försökt göra papperskollage av mönstret och färgerna ur mitt minne.

ljus_ljus

Robotar
När jag arbetar med mina robotar blir kobinationen såhär:

Robotvarianter2
Blå robot mot lila bakgrund.

Blått har svårt att lysa mot lila, lila tar över. Så ingen av mina varianterna har en riktigt mörk blå. Det är svårt med mörkt blått ihop med lila. Det verkar alla designers också undvika om vi tittar på exemplen ovan. Kanske det är det mörka blå som äts upp av det lila. Allt blir mörkt och ingen spänning uppstår. Spänningen bör uppstå i ljushetskontrast i stället, om man skulle ha en mörk blå på en betydligt ljusare lila är jag övertygad om att det skulle kunna uppstå en intressant kontrast.

Blått och lila behöver ljushetskontrast för att spänning skall uppstå, eller att de två kulörerna ligger långt ifrån varandra rent färgmässigt, sk kulörkontrast, att den lila drar mot rött och/eller att den blå drar mot grönt.

 

//Emma-Kara

 

 

 

 

 

 

Blått och svart

Om blått och svart i kombination
av Emma-Kara

Idag gick jag på stan för att finna svart och grått i kombination. På Houdini fann jag en blågrå mössa och en liten svart jacka för de minsta. Milda kulörer som låter barnets egna färger komma fram. En fin kombination där det ännu lite blåare märket på mössan ger den karaktär och lyfter den från att vara helt blågrå.

houdiniJacka och mössa för barn på Houdini.

Utanför Nudie sitter en man med svarta jeans och blå tröja, köpta i butiken. Färgerna går väl ihop, den indigofärgade tröjan med de lite slitna svarta jeansen.

i-vardagenJeans och tröja från Nudie.

På Miksajo exponerar de svarta varor mot blå bakgrund.

Klockor och hörlurar exponerade mot blått, på Miksajo.

Färgscheman
När vi tittar närmare på kulörerna är det stor variation i bått mot svart.

Blåsvart schemaCollage, blått mot svart.

Om vi verkligen skall se blått mot svart kan vi lägga ett blått fält mot den svarta ytan som jag gjort nedan.

Blåsvart schema 3Färgschema, blått mot svart, i ett försök att förstå.

Här är stor variation i blått mot svart. Vad är rätt och vad är fel? Känslan får avgöra. Jag kan inte finna några regler för hur detta skall göras bra. Att göra ett enkelt färgschema som jag gjort här ger en en hint om hur de två färgerna förhåller sig till varandra. Är det en lyckad kombination eller inte? Testa, titta, fundera!

Robotar
Blått är den mörkaste kulören och mörkheten är avgörande när den blå ställs mot svart. I mitt försök med blå robotar mot svart bakgrund är det trots allt så att jag valt att nyansera den svarta i olika grå toner. Att få blått att lysa även mot svart bakgrund är svårt. Ljuset i det blå blir viktig, så också den svartas uppblandning med vitt, när det blir till en gråskala lyfter den det blå.

Här kommer mina robotar i blåsvarta färgkombinationer som jag tycker fungerar. Syftet är at den blå roboten skall lyftas fram med hjälp av den svarta bakgrunden, i det mörkaste exemplet, längst till vänster, med den helsvarta bakgrunden blir det svårt.

Robotvarianter6

Alla fotografier är tagna av mig.

/Emma-Kara

 

 

Blått och gult

Om de blågula svenska färgerna
av Emma-Kara

I Sverige har vi omgetts av blått oh gult i minst femhundra år. Ursprunget till den svenska flaggans färger är oklar men vi vet att Sveriges riksvapen med de tre kronorna är äldre än vår första kända blågula flagga.

Stora_riksvapnet.svg
Stora riksvapnet

Hur säkra är vi på färgerna? Här har jag tagit fram en förenklad flaggbild och gjort 15 variationer på de svenska färgerna. Vilken flaggbild har de korrekta färgerna?

gulblå flaggfärg mångaVilken av ovanstående ”flagga” har korrekt kulör enligt svensk standard?
Svar finns längst ner i inlägget men hasta inte, ge er tid att fundera.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det blå.

gulblå flaggfärgSvenska flaggans färger med variation i blått. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den blå en aning. Överst till höger är den blå lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den blå något mer åt lila och nere till höger drar den blå något mer åt grönt.

Når vi har så här få att välja mellan ser vi direkt vilken flagga som har korrekta färger.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det gula.

gulblå flaggfärg2
Svenska flaggans färger med variation i gult. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den gula en aning. Överst till höger är den gula lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den gula något mer åt orange och nere till höger drar den gula något mer åt grönt.

Valet av kulör är avgörande för hur vi associerar och uppfattar färgen. De exempel som drar aningen åt grönt (de nere till höger) får något sjukligt över sig, färgkombinationen är inte helt lyckad. Det som kan vara vackra färger var för sig är inte nödvändigtvis det tillsammans.

Pappersarbete

I mitt arbete med detta inlägg har jag också jobbat i färgade papper. Här har jag två former med inspiration från sjön (kummel) och två former som skulle kunna vara flaggor. I det första exemplet är det en ljus gul och en ljus blå. Vi associerar inte nödvändigtvis till Sveriges nationalfärger.

Blågul papper_ljusBlått på gult, arbete i färgat papper.

I exemplet nedan är det i papper vars kulör är så nära svenska flaggans färger som jag kunde komma. Genast går associationerna till det svenska. Det skulle mycket väl kunna vara bilder från en souvenirbutik.

Blågul papper_mörkBlått på gult, arbete i färgat papper.

Roboten
När jag arbetat med mina robotar har jag också gjort tre varianter på kombinationen gult och blått. Dessa tre tycker jag själv är lyckade färgkombinationer.

RobotvarianterTre lyckade, vad jag tycker, varianter av blått mot gult. Tanken är att de skall ses var för sig och inte som här, i kombination.

Tre varianter av blått mot gult. Vad är det som gör att dessa kombinationer fungerar tillsammans?

Den längst till höger har lite grönt i både den blå och den gula, det skulle kunna vara en bidragande orsak till att kombinationen fungerar. Den mittersta roboten drar aningen åt lila, den har fått en ljusare gul bakgrund, detta för att båda kulörerna skall få plats och utrymme, det var som att det blålila inte tålde för mycket konkurrens. Den vänstra renare blå klarar en riktigt gul bakgrund, kulörerna dominerar inte över varandra. Johannes Itten skrev ju så här om gult och blått: ”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.” Itten får det att låta som att blått inte klarar konkurrensen av det gula. Här bör då för att följa hans resonemang en mörk blå inte klara en klargul bakgrund. Min blå har blivit aningen ljusare är vad som kanske är standrardblå och även det gula, kanske är det därför som denna kombination tycks fungera.

Flaggbilden…
Vilken flaggbild var korrekt? B2 kan vi kalla den, näst högst upp och näst längst till vänster…

//Emma-Kara

 

 

 

Blått temaarbete – del 2

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Blått – ett temaarbete

Av Emma-Kara

Jag har under våren fördjupat mig i blått. Deta i samband med en kurs på Umeå universitet som jag har gått under året; Skapande bild 30hp. Jag kommer att redovisa mitt arbete här på Kulörklubben.

IMG_5871Inspirationsbild 1: Min ljussättning av träd i Trollhättan.

Projektplan: Teamarbete av Emma-Kara Nilsson
En studie i blått

Beskrivning
Jag har för avsikt att göra ett konstnärligt projekt med inspiration i ett citat av Ragnar Josephson. Josephson menar att konstnärer har olika ingångar i sitt verk, ofta är det ett beställningsverk men det kan också vara fritt skapande ur konstnärens egen inspiration, ambition eller drivkraft.
Det finns olika utgångspunkter för ett verk.
Ragnar Josephson skriver i sin bok Konstvekets födelse:

I det förstnämnda fallet utgår konstnären från en text, ett litterärt motiv, en innehållsmässig ide. (…) Den andra vägen begynner med formen, det vill säga det betydelselösa ornamentet. De första skisserna visa en fördelning av en yta – ett proportionsschema, en fördelning av ljus och skugga eller en sammansättning av färgfläckar. Man kan inte klart upptäcka något innehållsmässigt motiv. Konstnären har utgått från impulsen: Jag vill måla något rött! Eller: Jag vill ge en ordning av ljust och mörkt! (Josephson, sid 111-112)

Med inspiration av Josephsons beskrivning vill jag i mitt temaarbete utgå från en färg och jag har valt blå som min färg.

Med mig in i projektet har jag tagit ett antal inspirationsbilder. Jag har lagt in dem, något slumpmässigt, i texten.

Syfte och mål med projektet
Jag ville arbeta kreativt och från början förhållandevis fritt. Syftet var att utvecklas konstnärligt genom att ge mig själv ramar och samtidigt frihet. Jag ville skapa med blått.
Jag vill dessutom undersöka hur den blå färgen påverkas av omkringliggande färger.

IMG_8278Inspirationsbild 2: Slånbär i vid Nimis, Kullaberg.

Mina mål med projektet:

  • producera ett antal grafiska blad med hjälp av screenteknik
  • studera den blå färgens relation till andra färger med utgångspunkt i Johannes Ittens påståenden om blått
  • publicera resultatet av mitt arbete på min blogg Kulörklubben, kulorklubben.com
  • om möjligt ha en utställning med mina grafiska blad

Metod och utförande
Jag utgick från Johannes Ittens påståenden om blått och gör en färganalys med hjälp av färgat papper; blått på gult, blått på svart, blått på brunt, blått på orangerött, blått på lila och blått på grönt.  Det blir ett undersökande arbete för att på så sätt närma mig den blå färgen.
Denna analys kommer jag sen ha med mig in i mitt konstnärliga skapande. Denna färganalys kommer också att vara den fördjupning som berör mitt temaarbete och som jag skall föreläsa om inom ramen för uppgiften.

IMG_0562
Inspirationsbild 3: Två knän möts, båda i blå byxor
.

Frågeställning
Hur illustrerar jag den blå kulören? Hur får jag den blå färgen att lyftas fram? Finns det kulörer som den blått går mer väl tillsammans med än andra?
Johannes Itten skriver i sin bok Färg och färgupplevelse, följande om blått:

Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.

Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft. Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft. Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft. På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.

På rödorange behåller blått si mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt.

Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad. (Itten, sid 88)

Jag ville studera den blå färgens relativitet i mitt arbete och jag
har utgått från Ittens påståenden.

IMG_5194Glashink av Sara Lo af Ekenstam. Ljussättning av mig.

Temafördjupning
Under arbetets gång ingick att göra en temafördjupning om blått. Jag har alltså dels i uppgift att producera ovan nämnda grafiska blad, delas att göra en fördjupning kring temat. I fördjupningen skall jag pröva Ittens påståenden i digitala bilder och i grafiska blad.

IMG_7580Inspirationsbild 5: Lampor vid målgång, Midnattsloppet

Nästa inlägg kommer att handla om min fördjupning i det blå!

/Emma-Kara

IMG_6966Inspirationsbild 6: Mosaik i Helsingborgs hamn.

Litteratur jag nämnt i inlägget:

Itten, J. (1971). Färg och färgupplevelse: subjektiva upplevelser och
objektiva kunskaper som vägledning till konsten. Stockholm: Norstedt.

Josephson, R. (1991[1955]). Konstverkets födelse. (6. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.

 

 

Recension – Rawbotic

Fyra studenter ur avgångsklassen på Stockholms Dramatiska Högskola har satt upp en dansföreställning. Tre studenter har under tre år studerat teaterteknik, en har studerat mask och peruk. Tillsammans gör de Rawbotic, en förställning där tekniken och ljuset står i fokus.

IMG_0740Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

I början, en ensam dansare inuti en kokong, rök fyller kokongen genom en slang som likt en navelsträng tycks ge både trygghet och energi. Han sliter sig lös och tar sig vilsen och sökande ut i rummet. En lampa tänds och söker kontakt.

Lampa och dansare, två karaktärer som i denna föreställning tidvis får lika mycket utrymme. De spelar mot varandra, dansare och lampa, Jonathan Morell i sin dans och Nikita Johansson som styr lampan. En lek och ett allvar på samma gång.

IMG_0738Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Hur kommunicerar en maskin med en människa? Kan maskiner ha ett medvetande? I Rawbotic är det maskinerna som styr, lockar och söker kontakt. Jonathan Morell är känslig i sin dans, modig i sitt möte med lamporna som tycks ha tagit över världen. Hur skall han förhålla sig? Hur skall han kommunicera? Vacker dans, stark i sitt uttryck, robotaktig och smidig på samma gång och mitt i detta tekniska kaos karaktärernas försiktiga sökande efter kontakt.

IMG_0739Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Är det moderskeppet som likt en manet kommer ner? Tentakler som enorma stela spindelarmar i rummet får mig att känna mig liten.

Suggestiv musik och avancerad teknik bidrar till att göra denna föreställning till en helhet.

Blått ljus
Föreställningen har genomgående blått ljus. Det finns undantag som väcker uppmärksamhet och är välkomna avbrott i det blå inte minst för att göra det blå ännu mera blå. Jag har ofta eftersökt variation i det blå ljuset. Nikita Johansson har här lyckats fånga det blå ljusets olika variationer och nyanser, från lavender till turkos, fylligt djupt blått varvat med lätta ljusa blå rörelser som strålar ner i rummet.

Vi ser det i de två första bilderna i detta inlägg, variationen. I bilden ovan, ett kluster med lampor som glöder och ger värme till en vilsen karaktär i tekniklandet, till och med lamporna är ljussatta, vi ser ett djupt blått ljusa som ger de svarta armaturerna form.

Jag vill ge en eloge till hela teamet bakom föreställningen för att ni vågade göra det ingen tidigare gjort vad jag vet. En föreställning med utgångspunkt i tekniken och här är det viktigt att tillägga, utan att ta fokus från den enda mänskliga gestalten på scen. En magisk, blå och helt unik föreställning. Jag rekommenderar alla att se den!

IMG_0737Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Kostym och mask stöttar och berikar denna föreställning. Kontrasten mellan försiktighet och taggighet ger spänning åt karaktären. Linda Gonçalves har gått sin egen väg likt hela föreställningen gör. Bra!

Teamet bakom Rawbotic:
Koreografi och medverkan: Jonathan Morell
Kostym- och maskdesign: Linda Gonçalves
Ljusdesign och teknik: Nikita Johansson
Automation och teknik: Jon Svednell
Projektledning och form: Joel Kant

Spelas endast denna vecka!

/Emma-Kara