Kategoriarkiv: Blå

Om blått

Mättade och klara färger, dova och oklara, svarta och ljusa

Nina Nilsson

Målaren Göran Johansson ställer ut målningar på Galleri Aveny i Göteborg (pågår till 15 nov.)

Färgerna är genomgående mättade.

Pucko 45×38 cm. Här något beskuren.

Mot en svart bakgrund lyser komplementkontrasterna gulgrönt mot rosa och ljust blått mot orange. Itten (1971) skriver att två komplementfärger är ett sällsamt par (…ein seltsames Paar). De är motsatser och dras till varandra. Bredvid varandra stegras de till största lyskraft. Nu är det ju inte enbart färgen som bestämmer uttrycket i en målning, hos ett klädesplagg eller i en blomsterlist. Formen har betydelse. Den rörelse, eller instabilitet som den rosa flaskan med den orange kapsylen ger uttryck för bidrar till det lysande… ett liksom ”dansande” inre ljus.

Blomster 40×25. Här något beskuren.

Ljushetskontrasten byggs med de två polära kontrasterna svart och vitt. Övriga färger är oklara, uppblandade med svart (engelskt rött, blåsvart indigo, blågrön cuelin och smutsat gult). Uttrycket blir bestämt och samtidigt desperat, två blommors absolut sista försök att blomma ut innan hösten tar över. 

BYTTERFLY 100×110 cm. Här något beskuren.

Även i denna målning lyser komplementparen i mättat orange och blått, rött och grönt. Färgerna är rena med undantag för det gröna som är transparent och släpper igenom bakgrundsmålningen. Svärtan är kolsvart och ger djup åt övriga färger. 

Målningen ger på mig ett klart budskap om kärlek till de klara färgerna och om allvaret i det svarta. Svarta fjärilar låter sig fångas i en klarblå hov. Under lyser Göran Johanssons signatur i mättat rött.

Höstljus – ett första försök

Jag undervisar studenter på yrkeshögskolan i ljus och färg. Inför ett kommande ljusuppdrag utomhus undersökte vi begreppet ”höstljus” och hur det skulle kunna tolkas i ljus. Vi detta tillfälle arbetade vi på en konsertscen. Höstljus inbegriper inte endast höstens färger på träd och buskar utan även ett visst väder och vissa luft som skulle kunna gå att tolka i ljus.

Vi utgick från några hundra olika färgade papper för att låta var och en i grupperna välja ut några färger som de associerade till höstljus. Varje grupp bestod av mellan 4-7 deltagare.

Påbörjat val av färger på temat ”höstljus”

Här nedan är några exempel på personers egna val:

Några personers val av kulörer på temat.
Ytterligare två varianter.
Grupp 1 – en grupp som även hade med beige och flera nyanser av vitt. Som riktigt hög och klar senhöstluft.
Grupp 2 – en grupp som tog med blått, både ren blå men också blå som drar mot lila som på natten, även brunt finns med.
Grupp 3 – fokus blev på olika gröna, röda och orange nyanser. Här är frånvaron av blått tydlig. Fokus ligger på den murrigt höstiga naturens färger.

Färg blir ljus
Så skulle detta då översättas till ljus! Uppgiften var att utgå från sina färger och sen skapa ljus efter det med de medel som fanns.

För den ljusinsatte: här har vi i alla exempel använt LED-lampor, både med enkla färghjul, RGB-blandningar och CMY-blandningar, inga lösa färgfilter har används. Ett gäng ofiltrerade par-64 finns också i riggen. Bilderna är taget på Kulturlagret i Göteborg.

Höstljus
Höstljus i rött och grönt
Höstljus i mildare färger
Höstljus i blått och grönt

Kommentar

Det händer något särskilt när vi inte bara står vid ljusbordet och blandar fritt utan har en förlaga att arbeta med. Nyanserna blir rikare. Färgerna mer levande och framförallt kommer vi bort från de standardiserade färger vi ofta ser i konsertljussammanhang.

Tack alla studenter på YRGOs utbildning för Teater-, scen- och eventtekniker (TEST19) för att jag får möjlighet att inspirera, arbeta och utvecklas tillsammans med er!

/Emma-Kara

Blått gör rött rödare…

Vattenspegling
Nina Nilsson

En röd bil och en röd flagga speglar sig i vattnet. Bilens kulör är något mörkare, innehåller kanske mer blått. Flaggan har en klarare röd färg. Det kan ha med kulörtonen i materialet att göra: det röda innehåller varken blått eller gult. Solen verkar skina mot flaggan vilket ger det röda en extra skjuts. Takteglets brunröda ton är den färg/form som direkt ansluter till det blå i vattnet.

Bilden i övrigt innehåller raffinerade komplementpar: rosa – chromoxid och varm rosa – varm grön.


Vallgraven i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

Blått, rött violett

Rött mot blått
Nina Nilsson

Samtida författare inom området trädgårdsdesign har skrivit böcker om växters färger och växtkombinationer.  De har personliga uppfattningar om hur man kan kombinera utifrån påståenden om färg och färgkombinationer. I Den naturlige staudehave (1997) – kapitlet om färg – beskriver  Noel Kingsbury några ”allmänt accepterade grundregler”. Bland annat att blått gör rött rödare.


Färgschema. N. Nilsson.


Nypon på rosen Rosa pendulina. Foto: N. NIlsson

Boken Flower Garden (1991). I färgkapitlet The colour question skriver Penelope Hobhouse: Blått och blåviolett kan verka som färgförmedlare mellan färger som skär sig, inte hör ihop.
Det finns gott om växter med blå till  violett färg, både anueller och perenner.


Färgschema. N. Nilsson

Färg på Nationalmuseum

Färgackordik på Nationalmuseum
N. Nilsson

Jag gick direkt upp till andra våningen och klev in i första salen, därefter den andra, den tredje, den fjärde . . . Samtliga salar hade olika färgsättningar på väggarna. Tavlor, möbler, och skulptur exponerades mot dessa ibland mättade färger ibland en aning blekare ibland kalla, ibland varma. Tavlornas guldramar skiftade kulör allteftersom bakgrundsfärgen ändrades. Ansamlingar av föremål gav en alldeles särskild färgackordik beroende på var man befann sig i rummet och hur ljuset föll in från fönstren.  Jag upptäckte att jag blev mer intresserad av färgsammansättningarna/kombinationerna än av de enskilda verken. Vissa kombinationer var vackra andra milda, några brutala. Konstglaset i montrarna gjorde ett starkt intryck.  Exempel på glas är de kulörlika gröna föremålen i opakt eller transparent gods.


Exempel på komplementkontrast.


Parisblått och guld i dramatiskt ljus. Violetta toner, guld och mörkt grönt.


Sigrid Hjerténs klara färger mot engelskt rött.  Konstglas, raffinerat i grönt o blått.


Komplementkontrast mellan två väggar; guldockra (ovan) och ljust violett (nedan).

 

William Morris, färg och mönster

William Morris An Arts & Crafts Colouring Book (2016)

Anmälan
N. Nilsson

Boken om William Morris mönster är utgiven av Victoria and Albert Museum, London/Thames and Hudson, London. Där ges en kort genomgång av vad som inspirerat till färger och mönster, främst den inhemska (engelska) floran men också mönster från Fjärran Östern.

Morris inspirerades av de inhemska växter han hade i sin nära omgivning; akleja, riddarsporre, kungsängslilja, primula kaprifol m.fl. Kraftigare grenar av t.ex. rosor eller akantusblad kunde utgöra stommen till mer finlemmade växter och fåglar. Bottenfärg och mönster betonade en nära relation mellan utomhus och inomhus.

‘Rose’. Mönster för textil. Till höger i bilden ligger den blå indigofärgen. Ovanpå är akantusblad, tulpan och rosblad förstärkta med grönt, rosor i rosa och rött i samma kulör, tulpaner och fåglar i ljusockra.

Morris inspirerades av medeltida måleri både när det handlade om detaljrikedom och färg. Han använde indigo i kombination med rött i olika valörer.

‘Lodden’. Mönster till tyg.

Återkommande växter är tulpaner, nejlikor och acanthus. Färgintensiteten ligger på tre nivåer: 1) kall rosa och gult, 2) mörkare rosa/orange och blått, 3) grönt och mörkare kall rosa. Detta mot vit botten. Trots intensiteten i mönstret ger det genom färgerna ett lätt och luftigt intryck.

‘Wandle’. Här arbetar Morris med ”fritt flödande” diagonaler, inspirerade av byzantinskt måleri. Bottenfärgen är blekt beige vilket ger mönstret/bilden en något mjukare eller smutsad karaktär än den förra. Färgskalan är i rött och blått i två valörer samt ljust gult och grönt.

Morris gick omkring i opressade byxor i blått (läs all skrynkliga veck i olika blå nyanser beroende på hur ljuset faller när man går), indigofärgad skjorta i ljusare blått och med en näsduk i ytterligare en valör. Han var helt enkelt förtjust i blått. Antalet färger i hans mönster varierade från endast indigoblått mot vit bakgrund till t.ex. 15 färger i ’Acanthus’.

‘Acanthus’. Varma färger i grönt, gult och ockra mot svart botten och endast två ljusa blå ytor i rapporten.

 

Objekt i blått

Skulpturala objekt i blått
(N. Nilsson)

Paulina Svensson ställer ut skulpturala objekt ibland annat blått på Galleri KC i Göteborg. Titel på utställningen är ”Herrskjortornas omvandling”. Svensson har arbetat med tyger av herrskjortor.

Det intressanta är hur valörerna i blått är kombinerade med rött och vitt rent färgmässigt, i ursprungligen strama (linjära och rutiga) mönster. Denna stramhet tar ett extra kliv och lever vidare i ”Paket”, fyra kubliknande objekt. Det kalla blå ger tyngd och stabilitet, det vita luftighet.

”Paket”.

”Ballerina” innehåller färgerna blått och vitt. Genom vridningar och snörp blir den blå färgen både ljusare och mörkare.

I ”Komprimerad” dominerar den röda färgen, ger tyngd och djup åt föremålet.

Ny bok – anmälan

Kulör. En bok om vad färg gör. Lotta Kühlhorn (2017)
Nina Nilsson

Boken handlar om färg och jag läser den som en faktabok utifrån ett personligt perspektiv. Boken har hårda pärmar och är tryckt på matt papper vilket gör att jag uppfattar färgerna utan irriterande blänk.

Ur innehållet: våra produkters färger, faktarutor om färgsystem, undersökande färgkommentarer, egna arbeten med bokomslag och mönster.

Kühlhorn …”älskar starka klara färger, men jag vet att det kan bli ännu mer effekt om jag lägger till dovare färger i närheten.” (s. 10)

Sättet att pröva olika färgkombinationer, dess ljushet och mörkhet, mättnad och transparens i relation till former och mönster är vad boken handlar om. Inledningen innehåller koncisa faktarutor om några färgsystem. Därefter följer elva kapitel där vart och ett innehåller en färg (rött, blått, grått etc.) och vad som är karaktäristiskt för just den färgen. Det karaktäristiska, typiska eller atypiska illustreras med en mängd bilder på allsköns föremål, personligt utvalda, men i också mönster där Kühlhorn prövar olika färgkombinationer. Det är en personligt hållen bok både vad gäller bilder och språk.

Min upplevelse är att jag är nära Kühlhorn eller sitter bredvid henne när hon visar på produkters färger, tänker och resonerar och gläds åt olika färgkombinationer.

Färgläran och dess olika system är komplicerade problem Kühlhorn prövat och gett utrymme till. Det finns referenser för den som vill tränga djupare in i den djungeln. Det är exemplen och Kühlhorns ”hands on” (det personliga hanterandet av materialet) som är det fascinerande och inspirerande.

Boken kan användas över generationsgränserna och ge nostalgiska igenkännanden eller konkreta förslag till hur man klär sig, kombinerar bilder till flick- eller pojkrummet eller organiserar föremål efter färg. Den kan användas som inspiration för egen del men också som en ”läsning” av hur en formgivare arbetar med form och färg där färgen är den dominerande utgångspunkten.


Lotta Kühlhorn. Sida ur kapitlet om rött. En rolig och inspirerande sida om röda saker, böcker och andra användbara föremål.


Lotta Kühlhorn. Sida ur kapitlet om blått. Ett exempel på ”hands on”, hur olika kulörer verkar mot olika bakgrund.

 

Blått och brunt

Brunt och bått i kombination
av Emma-Kara

Farfars hus
Min farmor och farfar hade ett hus som var brunt med blå fönsterfoder och blå vindskivor. Farfar byggde huset själv någon gång under femtiotalet och jag tillbringade många sommardagar där när jag växte upp. Jag minns att det bruna blev väldigt varmt när solen låg på, det gick inte att ta i stolparna som höll uppe balkongen utan att bränna sig. Jag har inga bilder från farfars ställe utan har fått rita upp det ur minnet.

Huset
Farmor och farfars hus.

Det löpte en balkong längs hela framsidan och alla rum hade dörr ut till den. Första våningen hade vit spritputs och den bruna panelen var liggande,  i bakkant av huset fanns ett pumprum med en rolig dörr…

Dörren
Farfars pumphus med den roliga dörren.

Jag vet inte hur det kom sig att dörren hade denna utformning, antagligen kläddes den med masonit som målades blå och utanpå det la han liggande panel där han sågade ut runda hål så att det blå syntes igenom. Det är såhär jag minns det. Brunt och blått i kombination.

När jag tittar i mina färgkartor så minns jag färgkombinationen såhär:

FärgproverEn mörk brun och en mörk blå.

Kanske att den blå var lite mer dämpad och aningen mer grön.

Det blå lyser bredvid det bruna, det räcker med lite blått för att kulören skall komma fram mot den bruna, hade det varit tvärtom, ett blått hus med bruna fönster och knutar hade den bruna inte lyst och fått plats på samma sätt. Blått som detalj till brunt känns väl genomtänkt även om vi idag kan tycka att det blir väl mörkt med bruna hus, samtidigt som blir det modernt med svarta hus… här finns plats för funderingar.

Ytterdörr till ett nytt projekt
Ett beige hus med bruna foder och knutar skall få en ytterdörr i en avvikande kulör. Skulle den kunna bli blå?

beige brunHär är fasadfärg och foderfärg. Beige och brun. Dessa kulörer är orginal för huset och förslaget skall bygga på dem.

Hur skulle det bli med en blå dörr?
Jag har gjort ett färgschema med flera olika blå förslag.
Vilken blå skall man välja?

Blåbrun schemaFärgschema över begie hus med bruna foder och blå dörr i olika kulörer.

Jag har tagit olika blå för att se hur det skulle bli, helt utan att egentligen tänka så mycket. Några blå drar lite åt grönt, andra mer åt lila, en del är klarare i kulören och en del är mer dämpade med inblandning av grått. I de två förslagen längst ner till höger har jag dock tänkt till, vi tittar på dem separat:

Blåbrun dörrförslag Färgförslag grundat på befintliga kulörer.

I det högra förslaget har den blå dörren samma nyans som den bruna karmen, inte samma kulör men samma nyans; lika mycket kulörthet och lika mycket svärta (för att prata NCS). De är lika gråaktiga, lika mörka, endast annan kulör.

I förslaget till vänster har jag istället utgått från den beige fasaden med lika mycket kulörthet och lika mycket svärta som den. Dörren blir ljusare och aningen mindre kulört.

Detta kan vara ett sätt att knyta ihop dörren med huset, den blå dörren poppar inte ut utan smälter in med de andra färgerna och bildar en genomtänkt helhet. Detta skulle kunna vara en väg att gå.

Mina robotar
För er som hängt med på bloggen så skriver jag just nu om blått som del i ett skolprojekt för högskolan i Umeå. Mina robotar föjer då med som en röd tråd genom detta projekt.
Om jag då gör blå robotar mot en brun bakgrund hur skulle då det kunna se ut?

Robotvarianter5Tre blå robotar mot tre bruna bakgrunder.

Alla tre förslagen är kulörstarka. Jag strävar efter att den blå kulören inte skall ta över från den bruna och vice versa. En mer lila robot, som den i mitten, fungerar väl mot en aningen blekare brun. En lite grönare robot står mot en mörkare bakgrund, som den till höger. Den vänstra och mest klarblå roboten står mt en rödaktig bakgrund.

Alla tre förslagen är resultat av att jag pövat i datorn fram och tillbaka tills jag funnit kombinationer som jag tycker fungerar väl tillsammans. I nästa avsnitt skall jag försöka beskriva hur ett sådant prövande går till, i avsnittet om blått och rött.

//Emma-Kara

Blått och lila – en ovanlig kombination

Det är ovanligt att se blått och lila i en vald kombination. Jag har haft svårt att hitta produkter som är designade i blått och lila, jag känner inte heller till några loggor i denna färgkombination. Här letar jag vidare efter blått och lila i kombination.

Av Emma-Kara

Blått och lila är en analog färgkombination, vilket är när färgerna ligger nära varandra i färgcirkeln och ibland har de har en tendens att inte riktigt synas i kombination.

FärgcirkelnblålilaDetalj ur Ittens färgcirkel. Blålila, exempel på en analog färgskala.

När jag slängde ur mig en fråga på Facebook om denna färgkombination fick jag in några förslag på blått och lila i kombination från naturen: regnbågen, blå brännmanet, norrsken, klematis, blågylta, blå pilgiftsgroda, blåringad bläckfisk, violsnäcka, blåtiror osv… exemplen från naturen är många men varför väljer vi människor sällan denna kombination av blått och lila?

Grafiskt blad
På en resa till Tjecken köpte jag ett grafiskt blad i en lokal butik.

grafiskt-blad

I grafiksammanhang är det tacksamt att jobba med färger på detta sätt. Först trycks det blå, sen trycks det rosa och när det rosa trycks uppepå det blå blir kulören i stället lial, sist trycks det svarta. Så med tre färgtryck blir det fyra kulörer.

Logotype
Jag känner inte till någon svensk logotype i blått och lila, hittar inte heller någon är jag söker på nätet. Däremot när jag söker på ”blue purple logo” får jag fram en del.

blålila-logo
Logos: NN – National Network of Public Health Institute, YMCA – Youth Development, Healthy Living, Social Responsibility mfl och ACENCIA – Diabetes Care

Detta är de tre första jag får fram. Alla tre har en nära koppling till hälsa. Aaris Sherin skriver i sin bok Design Elements: Color Fundamentals, att kalla färger, de som har mycket blått i sig, ”comunicate trust and conservativeness”. Detta bekräftas av det jag frått fram ovan.

Ingen av logotyperna har blått och lila direkt mot varandra, alla tre har vitt emellan de två kulörerna. Lila och blått tycks svårt.

Lila väggar
Att välja lila väggar är inte vanligt. Hans Blomquist har i sin bok, In the Mood for Colour, trots ovanligheten gett exempel på detta. Using contrasting colours that share the same undertones will give any space more depth and interest, as the different colours will enhance each other while also working together harmoniously. (s 140)

blomquist_schemaDetalj ur boken In the Mood for Colour av Hans Blomquist, färgschema tillagt av mig.

I färgschemat ser väggarna rosa ut men i bilden upplever jag dem som syrenlila, nånstans mellan rosa och lila med en del grått i sig. Blomquist kallar avsnittet ”Dusky shades”.

Björn Borg
Björn Borgs underklädeskollektion räds inga färger. Här finner jag blått och lila i kombination.

underkläder

Två minihorts från Björn Borg (tyvärr finns de inte längre i sortimenet), kombinationen blå och lila finns på båda. Det ena exemplet mörkare och den andra ljusare. I det mörka exemplet drar den ljusa blå lite åt grönt och den mörkare blå är förhållandevis neutral, det lila drar åt rött. I det ljusa exemplet drar den blå åt grönt men de lila är förhållandevis neutrala. I båda exemplen har de utnyttjat ljushetskontrasten, den blå och den lila är inte lika ljusa. möjliggen u det ggögra (ljusa) exemplet att den ljusare lila och den turkosaktiga har samma ljushet men det kompenseras upp av den mörkare lila.

Mah-jong
När jag var liten hade min mamma en dräkt (byxor och linne) från Mah-jong, ett klädmärke som var populärt och i färg och mönstersammanhang nydanande på 60- och 70-talet. Denna dräkt i silketrikå var blå med lila tigerränder, jag minns kulörerna väl och jag minns också att jag tyckte det var pinsamt när mamma hade den på sig när vi gick på skolavslutning, (de andra mammorna var präktiga med skotsrutiga kjolar och vit blus, jag var elva år och känslig för andras uppfattningar).

Tyvärr har jag ingen bild på denna trikådräkt men jag har försökt göra papperskollage av mönstret och färgerna ur mitt minne.

ljus_ljus

Robotar
När jag arbetar med mina robotar blir kobinationen såhär:

Robotvarianter2
Blå robot mot lila bakgrund.

Blått har svårt att lysa mot lila, lila tar över. Så ingen av mina varianterna har en riktigt mörk blå. Det är svårt med mörkt blått ihop med lila. Det verkar alla designers också undvika om vi tittar på exemplen ovan. Kanske det är det mörka blå som äts upp av det lila. Allt blir mörkt och ingen spänning uppstår. Spänningen bör uppstå i ljushetskontrast i stället, om man skulle ha en mörk blå på en betydligt ljusare lila är jag övertygad om att det skulle kunna uppstå en intressant kontrast.

Blått och lila behöver ljushetskontrast för att spänning skall uppstå, eller att de två kulörerna ligger långt ifrån varandra rent färgmässigt, sk kulörkontrast, att den lila drar mot rött och/eller att den blå drar mot grönt.

//Emma-Kara