Kategoriarkiv: Blå

Om blått

Blått och gult

Om de blågula svenska färgerna
av Emma-Kara

I Sverige har vi omgetts av blått oh gult i minst femhundra år. Ursprunget till den svenska flaggans färger är oklar men vi vet att Sveriges riksvapen med de tre kronorna är äldre än vår första kända blågula flagga.

Stora_riksvapnet.svg
Stora riksvapnet

Hur säkra är vi på färgerna? Här har jag tagit fram en förenklad flaggbild och gjort 15 variationer på de svenska färgerna. Vilken flaggbild har de korrekta färgerna?

gulblå flaggfärg mångaVilken av ovanstående ”flagga” har korrekt kulör enligt svensk standard?
Svar finns längst ner i inlägget men hasta inte, ge er tid att fundera.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det blå.

gulblå flaggfärgSvenska flaggans färger med variation i blått. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den blå en aning. Överst till höger är den blå lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den blå något mer åt lila och nere till höger drar den blå något mer åt grönt.

Når vi har så här få att välja mellan ser vi direkt vilken flagga som har korrekta färger.

Jag har gjort en förenklad bild, här med varianter av det gula.

gulblå flaggfärg2
Svenska flaggans färger med variation i gult. Uppe till vänster har bilden de färger som är standard för Sveriges flagga. I de övriga tre har jag varierat den gula en aning. Överst till höger är den gula lite ljusare än originalet. Nere till vänster är den gula något mer åt orange och nere till höger drar den gula något mer åt grönt.

Valet av kulör är avgörande för hur vi associerar och uppfattar färgen. De exempel som drar aningen åt grönt (de nere till höger) får något sjukligt över sig, färgkombinationen är inte helt lyckad. Det som kan vara vackra färger var för sig är inte nödvändigtvis det tillsammans.

Pappersarbete

I mitt arbete med detta inlägg har jag också jobbat i färgade papper. Här har jag två former med inspiration från sjön (kummel) och två former som skulle kunna vara flaggor. I det första exemplet är det en ljus gul och en ljus blå. Vi associerar inte nödvändigtvis till Sveriges nationalfärger.

Blågul papper_ljusBlått på gult, arbete i färgat papper.

I exemplet nedan är det i papper vars kulör är så nära svenska flaggans färger som jag kunde komma. Genast går associationerna till det svenska. Det skulle mycket väl kunna vara bilder från en souvenirbutik.

Blågul papper_mörkBlått på gult, arbete i färgat papper.

Roboten
När jag arbetat med mina robotar har jag också gjort tre varianter på kombinationen gult och blått. Dessa tre tycker jag själv är lyckade färgkombinationer.

RobotvarianterTre lyckade, vad jag tycker, varianter av blått mot gult. Tanken är att de skall ses var för sig och inte som här, i kombination.

Tre varianter av blått mot gult. Vad är det som gör att dessa kombinationer fungerar tillsammans?

Den längst till höger har lite grönt i både den blå och den gula, det skulle kunna vara en bidragande orsak till att kombinationen fungerar. Den mittersta roboten drar aningen åt lila, den har fått en ljusare gul bakgrund, detta för att båda kulörerna skall få plats och utrymme, det var som att det blålila inte tålde för mycket konkurrens. Den vänstra renare blå klarar en riktigt gul bakgrund, kulörerna dominerar inte över varandra. Johannes Itten skrev ju så här om gult och blått: ”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.” Itten får det att låta som att blått inte klarar konkurrensen av det gula. Här bör då för att följa hans resonemang en mörk blå inte klara en klargul bakgrund. Min blå har blivit aningen ljusare är vad som kanske är standrardblå och även det gula, kanske är det därför som denna kombination tycks fungera.

Flaggbilden…
Vilken flaggbild var korrekt? B2 kan vi kalla den, näst högst upp och näst längst till vänster…

//Emma-Kara

 

 

 

Blått temaarbete – del 2

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Blått – ett temaarbete

Av Emma-Kara

Jag har under våren fördjupat mig i blått. Deta i samband med en kurs på Umeå universitet som jag har gått under året; Skapande bild 30hp. Jag kommer att redovisa mitt arbete här på Kulörklubben.

IMG_5871Inspirationsbild 1: Min ljussättning av träd i Trollhättan.

Projektplan: Teamarbete av Emma-Kara Nilsson
En studie i blått

Beskrivning
Jag har för avsikt att göra ett konstnärligt projekt med inspiration i ett citat av Ragnar Josephson. Josephson menar att konstnärer har olika ingångar i sitt verk, ofta är det ett beställningsverk men det kan också vara fritt skapande ur konstnärens egen inspiration, ambition eller drivkraft.
Det finns olika utgångspunkter för ett verk.
Ragnar Josephson skriver i sin bok Konstvekets födelse:

I det förstnämnda fallet utgår konstnären från en text, ett litterärt motiv, en innehållsmässig ide. (…) Den andra vägen begynner med formen, det vill säga det betydelselösa ornamentet. De första skisserna visa en fördelning av en yta – ett proportionsschema, en fördelning av ljus och skugga eller en sammansättning av färgfläckar. Man kan inte klart upptäcka något innehållsmässigt motiv. Konstnären har utgått från impulsen: Jag vill måla något rött! Eller: Jag vill ge en ordning av ljust och mörkt! (Josephson, sid 111-112)

Med inspiration av Josephsons beskrivning vill jag i mitt temaarbete utgå från en färg och jag har valt blå som min färg.

Med mig in i projektet har jag tagit ett antal inspirationsbilder. Jag har lagt in dem, något slumpmässigt, i texten.

Syfte och mål med projektet
Jag ville arbeta kreativt och från början förhållandevis fritt. Syftet var att utvecklas konstnärligt genom att ge mig själv ramar och samtidigt frihet. Jag ville skapa med blått.
Jag vill dessutom undersöka hur den blå färgen påverkas av omkringliggande färger.

IMG_8278Inspirationsbild 2: Slånbär i vid Nimis, Kullaberg.

Mina mål med projektet:

  • producera ett antal grafiska blad med hjälp av screenteknik
  • studera den blå färgens relation till andra färger med utgångspunkt i Johannes Ittens påståenden om blått
  • publicera resultatet av mitt arbete på min blogg Kulörklubben, kulorklubben.com
  • om möjligt ha en utställning med mina grafiska blad

Metod och utförande
Jag utgick från Johannes Ittens påståenden om blått och gör en färganalys med hjälp av färgat papper; blått på gult, blått på svart, blått på brunt, blått på orangerött, blått på lila och blått på grönt.  Det blir ett undersökande arbete för att på så sätt närma mig den blå färgen.
Denna analys kommer jag sen ha med mig in i mitt konstnärliga skapande. Denna färganalys kommer också att vara den fördjupning som berör mitt temaarbete och som jag skall föreläsa om inom ramen för uppgiften.

IMG_0562
Inspirationsbild 3: Två knän möts, båda i blå byxor
.

Frågeställning
Hur illustrerar jag den blå kulören? Hur får jag den blå färgen att lyftas fram? Finns det kulörer som den blått går mer väl tillsammans med än andra?
Johannes Itten skriver i sin bok Färg och färgupplevelse, följande om blått:

Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.

Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft. Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft. Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft. På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.

På rödorange behåller blått si mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt.

Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad. (Itten, sid 88)

Jag ville studera den blå färgens relativitet i mitt arbete och jag
har utgått från Ittens påståenden.

IMG_5194Glashink av Sara Lo af Ekenstam. Ljussättning av mig.

Temafördjupning
Under arbetets gång ingick att göra en temafördjupning om blått. Jag har alltså dels i uppgift att producera ovan nämnda grafiska blad, delas att göra en fördjupning kring temat. I fördjupningen skall jag pröva Ittens påståenden i digitala bilder och i grafiska blad.

IMG_7580Inspirationsbild 5: Lampor vid målgång, Midnattsloppet

Nästa inlägg kommer att handla om min fördjupning i det blå!

/Emma-Kara

IMG_6966Inspirationsbild 6: Mosaik i Helsingborgs hamn.

Litteratur jag nämnt i inlägget:

Itten, J. (1971). Färg och färgupplevelse: subjektiva upplevelser och
objektiva kunskaper som vägledning till konsten. Stockholm: Norstedt.

Josephson, R. (1991[1955]). Konstverkets födelse. (6. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.

 

 

Recension – Rawbotic

Fyra studenter ur avgångsklassen på Stockholms Dramatiska Högskola har satt upp en dansföreställning. Tre studenter har under tre år studerat teaterteknik, en har studerat mask och peruk. Tillsammans gör de Rawbotic, en förställning där tekniken och ljuset står i fokus.

IMG_0740Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

I början, en ensam dansare inuti en kokong, rök fyller kokongen genom en slang som likt en navelsträng tycks ge både trygghet och energi. Han sliter sig lös och tar sig vilsen och sökande ut i rummet. En lampa tänds och söker kontakt.

Lampa och dansare, två karaktärer som i denna föreställning tidvis får lika mycket utrymme. De spelar mot varandra, dansare och lampa, Jonathan Morell i sin dans och Nikita Johansson som styr lampan. En lek och ett allvar på samma gång.

IMG_0738Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Hur kommunicerar en maskin med en människa? Kan maskiner ha ett medvetande? I Rawbotic är det maskinerna som styr, lockar och söker kontakt. Jonathan Morell är känslig i sin dans, modig i sitt möte med lamporna som tycks ha tagit över världen. Hur skall han förhålla sig? Hur skall han kommunicera? Vacker dans, stark i sitt uttryck, robotaktig och smidig på samma gång och mitt i detta tekniska kaos karaktärernas försiktiga sökande efter kontakt.

IMG_0739Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Är det moderskeppet som likt en manet kommer ner? Tentakler som enorma stela spindelarmar i rummet får mig att känna mig liten.

Suggestiv musik och avancerad teknik bidrar till att göra denna föreställning till en helhet.

Blått ljus
Föreställningen har genomgående blått ljus. Det finns undantag som väcker uppmärksamhet och är välkomna avbrott i det blå inte minst för att göra det blå ännu mera blå. Jag har ofta eftersökt variation i det blå ljuset. Nikita Johansson har här lyckats fånga det blå ljusets olika variationer och nyanser, från lavender till turkos, fylligt djupt blått varvat med lätta ljusa blå rörelser som strålar ner i rummet.

Vi ser det i de två första bilderna i detta inlägg, variationen. I bilden ovan, ett kluster med lampor som glöder och ger värme till en vilsen karaktär i tekniklandet, till och med lamporna är ljussatta, vi ser ett djupt blått ljusa som ger de svarta armaturerna form.

Jag vill ge en eloge till hela teamet bakom föreställningen för att ni vågade göra det ingen tidigare gjort vad jag vet. En föreställning med utgångspunkt i tekniken och här är det viktigt att tillägga, utan att ta fokus från den enda mänskliga gestalten på scen. En magisk, blå och helt unik föreställning. Jag rekommenderar alla att se den!

IMG_0737Jonathan Morell i Rawbotic. Foto: Linda Gonçalves

Kostym och mask stöttar och berikar denna föreställning. Kontrasten mellan försiktighet och taggighet ger spänning åt karaktären. Linda Gonçalves har gått sin egen väg likt hela föreställningen gör. Bra!

Teamet bakom Rawbotic:
Koreografi och medverkan: Jonathan Morell
Kostym- och maskdesign: Linda Gonçalves
Ljusdesign och teknik: Nikita Johansson
Automation och teknik: Jon Svednell
Projektledning och form: Joel Kant

Spelas endast denna vecka!

/Emma-Kara

Nytt tema – blått

Under våren har jag funderat över blått. Till min hjälp har jag, som så ofta tidigare, tagit Johannes Itten. Itten har gjort ett antal påståenden om blått som jag kommer att relatera till i min undersökning. Frågor som jag har haft med mig är:

  • Hur illustrerar jag den blå färgen?
  • Hur får jag den blå färgen att lyftas fram?
  • Finns det färger som den blå färgen går mer väl tillsammans med än andra?

Jag kommer att prerentera mitt arbete här. Håll utkik!

Blått är fokus för Kulörklubben just nu.

Pappersprover i olika blå nyanser.

//Emma-Kara

Streetart

Det har kallats graffiti, post-graffiti, neo-graffiti eller urban art. Sedan några år tillbaka används oftast begreppen street art eller gatukonst som samlingsnamn. (Benke Carlsson, Street Art Stockholm, Bokförlaget Max Ström) Benke fortsätter i sin bok: ”Idag tillåts reklamen ta över allt större delar av våra städer. En del gatukonstnärer ger sig in i kampen om storstadsbornas uppmärksamhet med likartade medel, genom att sprida sina egna bilder och logotyper, och några av pionjärerna har blivit mer eller mindre etablerade varumärken på den internationella konstscenen”.

Att detta med gatukonst eller Streetart är kontroversiellt det vet vi. I Göteborg har dock beslut tagits att det skall genomföras ett antal stora fasadmålningar under sommaren 2016. Dessa är nu på plats. De som drivit projektet är organisationen Artscape.

Artscape
Artscape är en organisation som främjar gatukonst. Så här står det på deras hemsida: ”Artscape is a nonprofit organisation that seeks to inspire people and promote public art for everyone. We believe that the jungle of advertising boards in the modern cityscape need some competition. Great art shouldn’t be confined to only galleries and museums!”

2014 var det Malmö som fick fasader målade. I år, 2016 är det Göteborgs fasader som får konst för folket by ”bringing art to the public!”

Kulörklubben har varit och tittat på fasaderna. Först ut är Västra Frölunda. Två kvinnor målade på var sin fasad.

Benke Carlsson skriver i sin bok Street Art Stockholm, att Streetart är en del i det man kan kalla gatans galleri. ”Gatans galleri hör man ibland. Och visst, för den som vill är det just det. En utställning som är gratis och med dygnet runt-öppet. Utan tydliga avsändare. Utan köpare och säljare”.

Mandolingatan 33
En kvinna i gråvit klänning, vi ser henne bakifrån, man kan ana solbrännan på hennes rygg och armar när hon håller upp sitt röda hår. Målning av Jarus, Kanada.

mandolingatan-33_1Fasadmålning av Jarus på Mandolingatan 33, Västra Frölunda, Göteborg. Foto E-K.

Färganalys
På Artscapes hemsida står det att Jarus ”Inför varje verk fokuserar … på att välja färg och bildkomposition som passar den specifika väggen och dess omgivningar”. Det känns i bilden. Rent färgmässigt är det en fullträff, den blågrå färgen är en stark kontrast till den terrakottafärgade fasaden. Blått poppar ut och lyfter nästan från underlaget, något som konstnären utnyttjat väl. Huden på kvinnans armar och rygg går i samma färgskala som fasaden. Vi ser hur konstverket hänger samman med fasaden och bildar en helhet. Inget är lämnat åt slumpen, inget känns malplacerat.

Färgschema
Jag har valt at göra två färgschema. Ett som är på hennes högra arm mot bakgrunden av väggens kulör och ett som är på hennes kjol också detta med väggen som omfärg.

mandolin_33_beige
Färgschema på den högra armen och på fasadfärgen, här som omfärg.

Vi ser hur nära kulörerna ligger mot varandra. De skiftar i något varmare färger än dem omgivande färgen, den sk omfärgen. Detta bidrar till att armen tycks komma ut från fasaden, bilden upplevs tredimensionell.

mandolin_33_gra

De grå färgerna i kvinnans klänning med fokus på själva kjolen. Det är gråblå färger som tydligt avviker från fasadfärgen. Vi kan se i färgschemat att de grå och bl verkligen står för sig själva mot den omgivande färgen. I färgscirkeln ligger de på motsatt sida, de blir varandras komplement och hjälper därför till att framhäva varandra. Eftersom den rödaktiga färgen är omfärga är det den blågrå som lyfts fram. Jag tror inte det är en tillfällighet att Jarus valt dessa färger, valen känns medvetna.

 

Mandolingatan 33
En kvinna, vardagligt klädd i tröja. Allvarlig men inte obekväm befinner hon sig på väggen. Målning av Rone, Australien.

mandolingatan-39_1Fasdmålning av Rone, Mandolingatan 33, Västra Frölunda, Göteborg. Foto E-K

Färganalys
Färgskalan är blågrå, helt monokrom. I de bilder jag tidigare sett har jag tolkat bilden som svartvit i gråskala. Jag blev förvånad över hur blå den var. Mycket liv och tydlighet i en stadsdel som är grå och terracottafärgad kändes detta tydligt och friskt.

Färgschema
I färgschemat ser vi den monokrona färgskalan. Jag har försökt att plocka så skilda kulörer som möjligt ur bilden ovan.

mandolin_39
Blågrå färgskala efter Rones fasadmålning.

Ordnat efter färg:

mandolin_39_monokron
Samma färgskala som ovan men här ordnat efter kulör.

Vi ser att den ljusare skalan är grå färger medan de mörkare partierna är i huvudsak blå. Målningen täcker hela fasaden så den ursprungliga färgen är ointressant i analysen. Här är det snarare motivet och det naturtrogna som gör intryck och detta framhävs av den sparsmakade färgskalan.

Kommentar till dessa två fasadmålningar
Två kvinnor i vardagliga situationer. Inget märkvärdigt, det är inget i motivet som sticker ut, det som många reagerar positivt på är dess naturalistiska återgivning av kvinnorna. Motiven däremot känns långt från de politiska fasadmålningar jag minns från 70-talet och den ”propaganda som målades på väggar och murar inför val och under kris- och krigstider”. (ur Benke Carlssons Street Art Stockholm). Så min slutsats blir att det inte är motiven som sådana som är intressanta, det är storleken, fenomenet och i det här fallet färgvalen.

//Emma-Kara

 

 

 

 

Veckans bild

På Ringön i Göteborg, närmare bestämt Gotenius varv, står denna container som farit långväga och bland annat befunnitsi Ishavet. Blått i olika kulörer och valörer, ristningar och skrapningar, ishugg och slag (?) blir till grafik eller grafitti eller till en målad abstraktion.Blått Gotenius_ 2016
Container. Foto: N. Nilsson.