Etikettarkiv: Johannes Itten

Blått temaarbete – del 2

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Reflektion om röd som form

Johannes Itten skriver i Färg och färgupplevelse (1971) om olika former han associerar till olika kulörer. ”Liksom färgerna har formerna sitt ”sinnliga-etiska”, expressiva värde. Han menar att form och färg skall stödja varandra i en komposition. Rött associerar han med kvadraten!

fa%cc%88rgers-former_ro%cc%88d
Här en bild jag har arbetat med utifrån en förlaga i Ittens bok. Jag har frilagt figurerna och färglagt de röda formerna i en kulör som är nära en ren och ouppblandad röd.

Itten motiverar: ”Den röda färgens tyngd och ogenomskinlighet har samhörighet med kvadratens statiska och tunga form”. Är det en tung färg undrar jag? Vi kan uppfatta den som så. Dess kvalitet i mättad form är opak (vilket den i och för sig inte är ensam om).  Den är relativt mörk om man jämför med gult.

Tunga röda tapeter och tunga röda draperier har vi läst om i böcker och sett i filmer. Röd är inte heller en färg jag associerar till lätthet.

Här ett exempel på en röd tapet från Little Greene, Wilton:

little-greene-wilton-tapet
Little Greene, Wilton, bild från Engelska Tapetmagasinet.

En röd kvadrat i två olika röda kulörer, mönstret i sig är långt ifrån kvadratiskt och kantigt i formen.

Fashion Wallpaper har de en möblerad exempelbild:

fashion-wallpaper_little-greene_wilton
Två svarta fåtöljer mot röd vägg.

Stillhet och allvar. De svarta fåtöljerna står stadigt förankrade i bilden, hjälpta av den lika svarta golvlisten. Mönstret i tapeten bidrar till att lätta upp det röda, kanske lite tunga rummet.

Nedan en helt annan bild med både soffa och vägg i rött.

Rött-rum.jpg
Ur Hans Blomquists bok In the mood for colour, beskuren bild.

Soffans står stadigt nära golvet. Den röda färgen bidrar till detta. Röd lampa, röd blomma, röd duk och röda stråk på väggen. Vad har den lila för betydelse i bilden?

Kommentar
Inga raka besked, inga tydliga svar, inget självklart resonemang. Inlägget är mer som en reflektion över påstående att en färg kan ha en form.

//Emma-Kara

Månadens tema: Analoga färgkombinationer

Månadens tema: analoga färgkombinationer
av Emma-Kara

Kulörklubben_dinosar
Bild 1. Dinosaurier i analog färgskala på väg in i den tolvdelade färgcirkeln. Illustration av Emma-Kara.

Månadstema
Månadsteman ger oss fokus och en ram för inläggen. Vi hade månadsteman under första året, då började vi med färgteman men övergick till teman som på andra sätt behandlar färg. Under hösten 2014 har vi testat att vara mer fria i våra inlägg. Vi upplever att månadsteman gav oss extra energi och fokus i våra inlägg. Vi har därför beslutat att fortsätta med månadsteman. Vi kommer att inleda med olika färgkontraster och färgskalor. Först ut är den analoga färgskalan.

Analog färgskala
Jag tar hjälp av tre olika färgteoretiker för att  beskriva vad en analog färgskala är; Aris Shirin, Garth Lewis och Johannes Itten.

Shirin
Shirin beskriver den analoga färgskalan så här:

Analogous combinations refer to a primary hue and two adjacent hues next to each other on the color weel. Analogous color combinations tend to be harmonious because they reflect similar wavelengths of light.

Citat taget från sidan 20 i: Sherin, Aris (2012). Design elements: Color Fundamentals – A grafic style manual for understanding how clor affects design. Rockport. Massachusetts.

Lewis
I ett tidigare inlägg beskrev vi analog färgskala med hjälp av Lewis (Lewis, Garth (2009). 2000 colour combinations for graphic, textile and craft designers. Batsford. London). Här ett utdrag ur detta inlägg:

Relationen mellan analoga färger (de som ligger nära varandra i färgcirkeln) betecknas harmoniska på grund av att de inte innehåller någon dramatisk kulörkontrast. De bygger på en gemensam kulör. I detta fall gult (fig. 4). Författaren skriver att intensiteten hos den gula färgen gör att den bör användas med sparsamhet eller i mindre mättad form i kombination med andra färger (Lewis 2009, s. 54). Om gult varieras i både ljushet och mättnad uppstår starka varma färger, de som pigment ofta kallas jordfärger: gulockra, rå umbra och bränd sienna med flera. Lewis menar att de förmedlar en naturlig atmosfär.

För att läsa hela inlägget kan du gå in här:
https://kulorklubben.com/2013/09/18/i-min-bokhylla/

Itten
När vi diskuterar färg refererar vi ofta till färgcirkeln. Då är det Johannes Ittens tolvdelade färgcirkel vi syftar till. Jag lägger med den här för tydlighetens skull (bild 2).

Färgcirkeln
Bild 2. Ittens tolvdelade färgcirkel.  Mer om denna här:
https://kulorklubben.com/2013/09/05/den-tolvdelade-fargcirkeln/ 

En analog färgskala är alltså tre färger som ligger bredvid varandra i färgcirkeln. Enligt Shirin så är det en primär eller sekundärfärg (de sex färgerna i den inre figuren) med de omgivande kulörerna. t ex gulgrön-gul-gulorange eller gulorange-oragnge-orangeröd eller gulgrön-grön-blågrön.

Vi kommer att göra ett antal inlägg under februari som på olika sätt illustrerar detta.

/Emma-Kara

Itten om grönt – fortsättning

Itten skrev att fruktbarhet, tillfredsställelse, lugn och förhoppning är den gröna färgens uttrycksvärden. Han nämner färgen också i samband med vetande och tro. Om det lysande gröna dämpas genom grått då uppstår lätt en känsla av förlamande lättja. Drar sig däremot det gröna mot gult betyder det ungdomlig glättig natur. Jag har fetmarkerat tre ord som jag valt ut som förknippade med de tre olika gröna. Jag associerade själv till kvinnor i en klassisk sjal sittandes på marken, de har olika gröna sjalar, kan färgen få oss att associera likt Itten?

Bild
Fig. 1. Illustration av Nikita Johansson, färgläggning av Emma-Kara.

På sätt och vis är det svårt med tre exakt likadana kvinnofigurer; vi är olika och vårt sätt påverkar hur vi ser ut. Om Itten har rätt borde vi uppfatta den vänstra kvinnan som lugn, förtroendeingivande och klok, kvinnan i mitten mer ungdomligt glättig och kvinnan till höger full av lättja; enligt kristendomen lat, likgiltig och passiv.

Nikita Johansson och jag har också testat grönt med hjälp av tre olika slags kvinnofigurer:

image

image

Nu har kvinnorna olika uttryck, de sitter också placerade olika. Får det betydelse för tolkningen? Jag har svårt att se kvinnan längst fram som den ungdomligt glättiga trots färgen på sjalen hon är svept i. Kan kvinnan till vänster stå för stabilitet, vetande och tro? Ni får själva fundera, återkom gärna i en kommentar. Hur vi tolkar färger kan vara väldigt olika men kanske finns det en gemensam association inom en kultur, att färger har en viss tillskriven betydelse.

Nu är det slut på grönt för denna gång, idag är det nyårsafton och i morgon börjar vi det nya året med lila.

/Emma-Kara

I min bokylla – Itten om grönt

Citat ur Ittens bok  Färg och färgupplevelse (1971).

Johannes Itten skriver att ”Grönt är växtvärldens färg, det genom fotosyntes bildade klorofyllet. Då ljus träffar jorden och vatten och luft utlöser elementen, då driver den förkroppsligade kraften det gröna uppåt. Fruktbarhet och tillfredsställelse, lugn och förhoppning är den gröna färgens uttrycksvärden, förening och genomträngande av vetande och tro. Om det lysande gröna dämpas genom grått, då uppstår lätt en känsla av förlamande lättja. Drar sig det gröna mot gult, och kommer det in i det gulgrönas kraftfält, då betyder det ungdomlig glättig natur.” (Fetstilt markering är min).

kors

Jag kommer att testa detta lite mer grundligt längre fram och nöjer mig här med en enkel illustration.

/Emma-Kara

Gul ögonskugga

På jakt efter gult tittar jag igenom NK:s höstmagasin och finner endast ett plagg som är gult. Jag går ett varv genom NK:s sminkavdelning och finner ingen gul ögonskugga.
Jag går vidare till FACE Stockholm för att ta reda på varför man inte använder gul ögonskugga.
Jag fick till en början inget rakt svar men efter att vi resonerat fram och tillbaka så konstaterades att:
– Det händer ingenting med gult, gult är en rätt neutral färg.
– Gult förknippas med sjukdom och gamla blåmärken.
– Gult kan vara snyggt ihop med något annat, en ögonskugga i en annan färg som kontrast.
– Om en kund vill ha förslag på en ögonskugga är det inte gult man ger förslag på först.
– Smink skall vara en kontrast, göra så att något händer.
– På en mörk person skulle det kunna funka, då blir det kontrast och något händer.
– Inte ens gult nagellack är särskilt snyggt.

Vi testade att lägga på gult på mitt öga, hon har rätt det hände inte mycket.

20130930-101556.jpg

Itten påstår:
Står gult på vitt så verkar det dovt och utan strålning.
Står gult mot rosa kommer det gulas strålkraft inte fram.
Står gult mot orange verkar det som en renad orange färgton.

Med detta i åtanke gjorde jag ett enkelt test på kontrastverkan med gult och hudfärg:

Jag konstaterar att mot det mörkaste färgprovet fungerar det bäst, det blir störst kontrastverkan och som Itten skriver så händer det något med gult och orange, brun är en mörk orange. Gul ögonskugga borde fungera väl när man är riktigt solbränd.

20130930-102016.jpg

/Emma-Kara

Kommentar till Itten – Gult och grönt

Itten skrev: Står gult mot mörkgrönt, då verkar det utstrålande, det överstrålar det gröna.

20130914-144630.jpg

I bilden ser vi en gul trädgårdsstol i en i övrigt grön trädgård. Jag håller inte med Itten, jag får snarare känslan av att det gröna smittar av sig och får den gula att kännas mer grön. Kanske min gröna inte är tillräckligt mörk, Itten har inget bildexempel på detta i min upplaga av Färg och färgupplevelse (1971).

För att kolla om detta gällde mer än just denna stol tog jag min gula gubbe och satte den mot grönt. Jag fick samma känsla här. Kan det vara så att den gula och gröna ligger så nära varandra att det gula fångar upp det gröna. Kan det ha att göra med att den gula är en så pass ljus färg? Jag har inte upplevt detta i exemplen med gult och rosa.

Gul gubbe mot grönt_3176
Foto: Nikita

Men samtidigt så reflekteras det gula i det gröna och gör som Itten säger, smittar av sig, Det gröna tar tacksamt upp den gula färgen eftersom den har mycket gult i sig och den gulas lyskraft är stark.

/Emma-Kara