Etikettarkiv: skapande bild umu

Blått temaarbete – del 2

Vad är blått?
Av Emma-Kara

För att kunna undersöka blått i förhållande till andra kiulörer började jag med att försöka finna en förhållandevis neutral blå bland alla mina blå pappersprover.


Vad är blått och vad är lila? När ävergår blått till att bli grönt eller grått. Detta är en fråga om relativitet. En blå lkan se grå ut mot en bakgrund men blå mot en annan…

Av mina blåaste pappersprover gjorde jag ett rutnät med blå bakgrund.


Montage av färgade papper. Det är som att den blå variationen framträder ännu tydligare mot en blå bakgrund.

Stor variation av blått!

Att arbeta med rutor i färgscheman är bra. Det kan i andra sammanhang vara svårt att studera färger utan att samtidigt förhålla sig till formen. När jag arbetar med rutor slipper jag distraktion från formen. Därför inleder jag min undersökning med att arbeta med rutor av olika slag.

Jag valde så småningom ut tre blå för att använda i mitt projekt. En ljus, en mittimellan och en mörk. Målet var att de varken skulle dra åt grönt eller åt lila, det är svårt att finna men dessa är förhållandevis neutrala.


Mina utvalda blå mot en grå bakgrund.

Som jag nämnde i förra inlägget skrev jag att  Johannes Itten gjorde olika påståenden om blått. Här kommer dem med min prövning.

Blått mot gult
”Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning”.

Pappersmontage, blått mot gult.

Här har vi de olika blå mot gul bakgrund. Kan man då på detta sätt pröva Ittens påstående? Förlorar det blå sin lyskraft?En ljus blå, som den längst till vänster blir inte mörk. Men den mellanblå blir mörk i förhållande till den gula bakgrunden. Den mörka blå är mest mörk, har den någon strålglans här? Knappast.

Blått mot svart
”Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft”.

Pappersmontage, blått mot svart.

De blå färgerna lyser. Även den mörkaste blå längst till höger får lyskraft mot den svarta bakgrunden.

Blått mot lila
”Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft”.

Pappersmontage, blått mot lila. (Färgerna är korrigerade i datorn…)

Är nu det blå återigen tillbakadraget och utan kraft? Detta nämns i samband med gult och återkommer här med lila. Ijämförelse med det svarta så är det blå här inte lika självklart lysande.

När jag undersöker färger såhär och påstår olika saker är det kombinationen jag tittar på, i en lyckad färgkombination lyfter färgerna varandra, de berikar varandra och existerar utan att ta udden från sin granne. Då går de ihop och lyser tillsammans.

”Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft”.

Pappersmontage, blått mot mörkare lila.

De ljusa blå får kanske tillbaka sin lyskraft men den mörkaste blå uppslukas helt av det lila, kontrasten är för liten. Denna lila är betydligt mindre röd än den ljusare lila, detta påverkar också vår upplevelse.

Blått mot brunt
”På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.”

Pappersmontage, blått mot brunt. (Färgerna är något korrigerade i datorn…)

Detta är ett svårt exempel. Det blå lyser, likt det gjorde mot den svarta bakgrunden, kanske ännu mer. Den mörka blå framträder. Men jag ställer mig frågan om den bruna berikas av det blå? Beror det på vilken brun vi väljer som bakgrund? Självklart. Denna bruna kanske inte är den mörka orangebruna som Itten syftar på.

Blått mot orangeröd
”På rödorange behåller blått sin mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt”.

Pappersmontage, blått mot orangeröd.

De blå lyser utan att den röda förlorar i lyster. Här kommer även den mörkaste blå till sin rätt. Färgerna är tydliga!

Blått mot grönt
”Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad”.

Pappersmontage, blått mot grönt.

Den mörka blå framträder, den ljusa faller undan, den mellanblå existerar mot den gröna utan att någon av färgerna förlorar sina karaktär.

Jag kan däremot inte se det här att den blir rödaktig. Kanske min blå från början har lite grönt i sig vilket i så fall skulle motverka dragningen åt rött. I andra fall har jag sett tydliga exempel på den här dragningen åt lila men här ser ag den inte. Det beror självklart på vilka kulörer man använt.

Kommentar
Citaten är hämtade ur Ittens bok Färg och färgupplevelse, sid 88.

Det är alltid svårt att överföra pappersprover till digitala bilder. Därför har jag bearbetat bilderna, framfgör allt har jag sett till att de blå kulörerna är demsamma i alla exempel.

Detta är ett sätt att testa, ka sin förståelse för färg och lra sig att se färger på ett nytt sätt. Jag gjorde även screentryck med dessa olika färgkombinationer. Det kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

Blått – ett temaarbete

Av Emma-Kara

Jag har under våren fördjupat mig i blått. Deta i samband med en kurs på Umeå universitet som jag har gått under året; Skapande bild 30hp. Jag kommer att redovisa mitt arbete här på Kulörklubben.

IMG_5871Inspirationsbild 1: Min ljussättning av träd i Trollhättan.

Projektplan: Teamarbete av Emma-Kara Nilsson
En studie i blått

Beskrivning
Jag har för avsikt att göra ett konstnärligt projekt med inspiration i ett citat av Ragnar Josephson. Josephson menar att konstnärer har olika ingångar i sitt verk, ofta är det ett beställningsverk men det kan också vara fritt skapande ur konstnärens egen inspiration, ambition eller drivkraft.
Det finns olika utgångspunkter för ett verk.
Ragnar Josephson skriver i sin bok Konstvekets födelse:

I det förstnämnda fallet utgår konstnären från en text, ett litterärt motiv, en innehållsmässig ide. (…) Den andra vägen begynner med formen, det vill säga det betydelselösa ornamentet. De första skisserna visa en fördelning av en yta – ett proportionsschema, en fördelning av ljus och skugga eller en sammansättning av färgfläckar. Man kan inte klart upptäcka något innehållsmässigt motiv. Konstnären har utgått från impulsen: Jag vill måla något rött! Eller: Jag vill ge en ordning av ljust och mörkt! (Josephson, sid 111-112)

Med inspiration av Josephsons beskrivning vill jag i mitt temaarbete utgå från en färg och jag har valt blå som min färg.

Med mig in i projektet har jag tagit ett antal inspirationsbilder. Jag har lagt in dem, något slumpmässigt, i texten.

Syfte och mål med projektet
Jag ville arbeta kreativt och från början förhållandevis fritt. Syftet var att utvecklas konstnärligt genom att ge mig själv ramar och samtidigt frihet. Jag ville skapa med blått.
Jag vill dessutom undersöka hur den blå färgen påverkas av omkringliggande färger.

IMG_8278Inspirationsbild 2: Slånbär i vid Nimis, Kullaberg.

Mina mål med projektet:

  • producera ett antal grafiska blad med hjälp av screenteknik
  • studera den blå färgens relation till andra färger med utgångspunkt i Johannes Ittens påståenden om blått
  • publicera resultatet av mitt arbete på min blogg Kulörklubben, kulorklubben.com
  • om möjligt ha en utställning med mina grafiska blad

Metod och utförande
Jag utgick från Johannes Ittens påståenden om blått och gör en färganalys med hjälp av färgat papper; blått på gult, blått på svart, blått på brunt, blått på orangerött, blått på lila och blått på grönt.  Det blir ett undersökande arbete för att på så sätt närma mig den blå färgen.
Denna analys kommer jag sen ha med mig in i mitt konstnärliga skapande. Denna färganalys kommer också att vara den fördjupning som berör mitt temaarbete och som jag skall föreläsa om inom ramen för uppgiften.

IMG_0562
Inspirationsbild 3: Två knän möts, båda i blå byxor
.

Frågeställning
Hur illustrerar jag den blå kulören? Hur får jag den blå färgen att lyftas fram? Finns det kulörer som den blått går mer väl tillsammans med än andra?
Johannes Itten skriver i sin bok Färg och färgupplevelse, följande om blått:

Står blått mot gult, verkar det blå mycket mörkt och utan strålning.

Står blått mot svart, så lyser blått med ljus ren kraft. Står blått mot lila, verkar det tillbakadraget, tomt och kraftlöst. Det lila fråntar blått varje betydelse genom sin starkare materiella kraft. Om lila görs mörkare, vinner blått tillbaka sin lyskraft. På mörkbrunt (dov, mörk orange) råkar den blå färgen i en upprörd, starkt vibrerande darrning, och det bruna väcks samtidigt till en levande färg.

På rödorange behåller blått si mörka kraft och börjar lysa starkt. Här hävdar sig blått på sitt sällsamma och overkliga sätt.

Om blått står mot det lugnt gröna, så viker det starkt av mot rödaktigt. Endast genom denna avvikelse kan det räddas till levande verkan undan det grönas förlamande mättnad. (Itten, sid 88)

Jag ville studera den blå färgens relativitet i mitt arbete och jag
har utgått från Ittens påståenden.

IMG_5194Glashink av Sara Lo af Ekenstam. Ljussättning av mig.

Temafördjupning
Under arbetets gång ingick att göra en temafördjupning om blått. Jag har alltså dels i uppgift att producera ovan nämnda grafiska blad, delas att göra en fördjupning kring temat. I fördjupningen skall jag pröva Ittens påståenden i digitala bilder och i grafiska blad.

IMG_7580Inspirationsbild 5: Lampor vid målgång, Midnattsloppet

Nästa inlägg kommer att handla om min fördjupning i det blå!

/Emma-Kara

IMG_6966Inspirationsbild 6: Mosaik i Helsingborgs hamn.

Litteratur jag nämnt i inlägget:

Itten, J. (1971). Färg och färgupplevelse: subjektiva upplevelser och
objektiva kunskaper som vägledning till konsten. Stockholm: Norstedt.

Josephson, R. (1991[1955]). Konstverkets födelse. (6. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.