Kategoriarkiv: Aris Shirin

I min bokhylla – Aaris Shirin skriver om neutrals

Neutrala färger
/Emma-Kara

Aris Shirin är pedagog, författare och designer. Hon är docent i grafisk design vid St. John’s University i Queens, New York. I sin bok Design Elements: Color fundamentals skriver hon om neutrala färger:

Neutrals are hues that have a large percentage of brown or grey, and they are one of the most overlooked and underutilized categories of color. If used correctly , they are great all-purpose tones. They can ad emphasis and help a viewer navigate through content without the distraction of specific cultural connotations.

Aaris Shirins egna exempel på neutrala färger:

Shirin color schemeFärgschema efter Aaris Shirin. 

Vi söker färger som är nästan grå, nästan bruna eller nästan svarta. Färger som neutraliserar och bidrar med sitt lugn.

Hur tar man sig an en design med dessa färger utan att de blir tråkiga? Vi tar med oss frågan.

/Emma-Kara

 

Månadens tema: Analoga färgkombinationer

Månadens tema: analoga färgkombinationer
av Emma-Kara

Kulörklubben_dinosar
Bild 1. Dinosaurier i analog färgskala på väg in i den tolvdelade färgcirkeln. Illustration av Emma-Kara.

Månadstema
Månadsteman ger oss fokus och en ram för inläggen. Vi hade månadsteman under första året, då började vi med färgteman men övergick till teman som på andra sätt behandlar färg. Under hösten 2014 har vi testat att vara mer fria i våra inlägg. Vi upplever att månadsteman gav oss extra energi och fokus i våra inlägg. Vi har därför beslutat att fortsätta med månadsteman. Vi kommer att inleda med olika färgkontraster och färgskalor. Först ut är den analoga färgskalan.

Analog färgskala
Jag tar hjälp av tre olika färgteoretiker för att  beskriva vad en analog färgskala är; Aris Shirin, Garth Lewis och Johannes Itten.

Shirin
Shirin beskriver den analoga färgskalan så här:

Analogous combinations refer to a primary hue and two adjacent hues next to each other on the color weel. Analogous color combinations tend to be harmonious because they reflect similar wavelengths of light.

Citat taget från sidan 20 i: Sherin, Aris (2012). Design elements: Color Fundamentals – A grafic style manual for understanding how clor affects design. Rockport. Massachusetts.

Lewis
I ett tidigare inlägg beskrev vi analog färgskala med hjälp av Lewis (Lewis, Garth (2009). 2000 colour combinations for graphic, textile and craft designers. Batsford. London). Här ett utdrag ur detta inlägg:

Relationen mellan analoga färger (de som ligger nära varandra i färgcirkeln) betecknas harmoniska på grund av att de inte innehåller någon dramatisk kulörkontrast. De bygger på en gemensam kulör. I detta fall gult (fig. 4). Författaren skriver att intensiteten hos den gula färgen gör att den bör användas med sparsamhet eller i mindre mättad form i kombination med andra färger (Lewis 2009, s. 54). Om gult varieras i både ljushet och mättnad uppstår starka varma färger, de som pigment ofta kallas jordfärger: gulockra, rå umbra och bränd sienna med flera. Lewis menar att de förmedlar en naturlig atmosfär.

För att läsa hela inlägget kan du gå in här:
http://kulorklubben.com/2013/09/18/i-min-bokhylla/

Itten
När vi diskuterar färg refererar vi ofta till färgcirkeln. Då är det Johannes Ittens tolvdelade färgcirkel vi syftar till. Jag lägger med den här för tydlighetens skull (bild 2).

Färgcirkeln
Bild 2. Ittens tolvdelade färgcirkel.  Mer om denna här:
http://kulorklubben.com/2013/09/05/den-tolvdelade-fargcirkeln/ 

En analog färgskala är alltså tre färger som ligger bredvid varandra i färgcirkeln. Enligt Shirin så är det en primär eller sekundärfärg (de sex färgerna i den inre figuren) med de omgivande kulörerna. t ex gulgrön-gul-gulorange eller gulorange-oragnge-orangeröd eller gulgrön-grön-blågrön.

Vi kommer att göra ett antal inlägg under februari som på olika sätt illustrerar detta.

/Emma-Kara

Perception, färg, ljus och rum (2)

Fram till nu har jag (Emma-Kara) varit på två föreläsningar om perception på Konstfack. Den första handlade om våra sinnen och hur vi ser och den andra om känslor och känslors kopplingar till färg.
Föreläsare; Lennart Högman, psykolog.

VAD VÅRA SINNEN TAR IN
Första föreläsning berörde våra sinnen och hur vi tar in information. Fokus låg på det visuella, alltså vad ögat ser och hur det sedda hanteras i hjärnan.

Det finns några grundläggande komponenter i den visuella världen som hjärnan urskiljer. Färg är en sådan komponent som hanteras separat i hjärnan. Övriga är:

  • linjer, kanter, former, mönster, gestalter, föremål och konturer
  • avstånd, djup, storlek och rum
  • rörelser

Vi ser det som finns omkring oss, det fångas upp av ögat och når hjärnan där det tolkas och bearbetas och leder till olika reaktioner. Vi kan också aktivt se, titta efter något som hjärnan sen förväntar sig. Detta är två olika sätt som vi ser vår omgivning på. När vi medvetet tittar efter något särskilt ställer ögat in sig på det och vi upptäcker lättare det vi söker; till exempel när vi tittar ut på ett träd i syfte att se om trädens blad har börjat ändra färg som ett tecken på höst. Då är det färgen vi tittar efter och upptäcker. Om vi istället skulle titta mot samma träd för att med hjälp av bladen se om det blåser ute, då är det rörelsen vi tittar efter och upptäcker.

Färgseende
Färger påverkar oss på olika sätt, ett rum med en viss färg kan få oss att komma i en viss sinnesstämning. Vi kan också välja en produkt före en annan beroende på dess färg, kanske för att just den färgen har ett viss symbolvärde. Hur färgen påverkar oss kan bero på olika saker:

  • påverkan kan vara rent biologisk som t ex att vi reagerar på rött (mer om det under månadens färg: rött)
  • tolkningen och reaktionen på en färg kan vara kulturellt betingad som t ex att i Sverige kan svart kopplas till sorg och rosa till bebisar. I Kina är det snarare vitt som är knutet till sorg… Inom en subkultur kan också en färg ha ett speciellt symbolvärde.
  • en färg kan också handla om tycke och smak, att du som person reagerar olika beroende på din personliga erfarenhet och ditt personliga förhållande till kulören.

En färg kan påverka hur vi reagerar men den kan också påverka våra känslor, vi kan bli glada av en färg, eller känna tillit till något i en viss färg. Detta kan i förlängningen betyda att vi också associerar vissa färger med speciella känslor. Reaktionen är väl beroende av det vi ser och upplever? Det upplevda är kopplat till känslor. Fundera vidare över det.

VAD VI KÄNNER
Andra föreläsningen med Lennart Högman handlade om våra känslor, vad en känsla är för något och vilka känslor som finns. Högman menar att man skiljer på känsla och stämningsläge:

En känsla är något vi har just nu medan ett stämningsläge är något vi befinner oss i under en längre tidsperiod.

Det råder bland forskare en enighet om att vi har ett antal grundkänslor men vilka dessa är råder det däremot oenighet om. På föreläsningen tog Högman upp Plutchik som ett exempel. Vi fick utgå från hans emotionshjul och göra en studentuppgift.

Plutchiks emotionshjul
De åtta grundkänslorna enligt Plutchik:
anger, fear, sadness, disgust, surprise, anticipation, trust, and joy.
(Ilska, rädsla, sorg, äckel, förvåning, förväntning, tillit och glädje)

Plutchiks emotionshjul
Bild 1: De åtta grundkänslorna och ytterligare känslor däremellan.

Uppgiften
Vi valde ut tre känslor var och gjorde en tvåfärgad illustration som angav känslan. Därefter tittade vi på varandras emotionsillustrationer och föreslog vilka känslor våra medstuderande hade haft i åtanke när de gjort sina emotionsillustrationer. Illustrationen skulle vara tudelad, som om en horisont delade på färgfälten. Vi ”tecknade” ett hjul på väggen där vi satte upp våra emotionsillustrationer.

Emotionshjul
Bild 2. Emotionshjul med våra färgprover. Foto: E-K Nilsson.

Vi tyckte oss se några tydliga riktlinjer för hur vi förknippar färg med känslor.

Tillit
Här fann vi att flera hade målat gröna och blå fält. Associationerna gick till gröna ängar och blå himmel eller vatten. Färgerna var dessa:

Tillit

Blå och gröna färger. (Färgerna är inte identiskt återgivna då de har fotograferats av, sen har jag ”fångat upp” färgerna i programmet InDesign). När jag sitter och gör dessa illustrationer påminns jag om Aris Shirin som skrivit i sin bok Design elements: Color fundamentals, 2012, att ”[Blue] are an excellent choice when one needs color to … communicate trust and conservativeness.” Alla vi som valde ”tillit” använde färgen blå till ett av de två färgfälten.

Kärlek, glädje och en uns förundran
Jag har valt att slå ihop dessa då de hamnade mycket nära varandra i färg, de fick vardera en röd-rosa kombination och en blå-blå. Glädje är grundkänslan.

Kärlek och glädje
Klara och rena färger. Det finns också en ljushet bland det varma.

Förväntan och ilska
Förväntan var det två sav oss som valde att illustrera och en försökte finna ilskans färg.

Förväntan och ilska
Förväntan är mild och nyfiken medan ilskan är stark i sin färg så som i sig självt.

Förvåning, missnöje och sorg
Det är förvåning och sorg som är grundkänslor, missnöje hamnar mittemellan.

Förvåning, missnöje och sorg
Det är sorgen som fått de urtvättade, blöta blå och rosa färgerna.

Äckel, ånger och djupare sorg

image
Här är det äckel (längst till vänster) som blivit lite urtvättat, en diffus kombination med vaga kontraster och utan karaktär.

Kommentar
Det var en gagnelig och effektiv övning. Vi blev alla förvånade över hur samstämmiga våra färgval var. Med de mörka tunga gröna och beige färgerna i det känslospann som är motsatt glädje, kärlek och förväntan, där vi istället finner klara och rena färger och tillit som bjöd på blått och grönt.

/Emma-Kara

I min bokhylla – Aris Shirin skriver om rött

Aris Shirin är pedagog, författare och designer. Hon är docent i grafisk design vid St. John’s University i Queens, New York.

Hot colors are based on warm tones that have red in them. When a color is defined as hot, it is usually both warm and bright. Examples include bright orange, scarlet, and magenta. Hot colors make a statement. They can liven up a composition and are useful when promoting a product.

Ur: “Design elements: Color fundamentals” (2012)

Här är Shirins egna exempel på hur man kan kombinera varma färger:

20130811-220008.jpg

”Hot colors make a statement” vad innebär detta i praktiken?
Jag har testat med en enkel affisch. Vad innebär det för uttrycket att färgen ändras?

20130811-220308.jpg

Här har jag valt färger ur den kalla färgskalan (Shirins egna exempel). Uttrycket är snällt, beskedligt, korrekt kanske till och med kliniskt eller sobert, trots den förhållandevis hårda bilden.

20130811-220557.jpg

Här har jag, i de tre exemplen överst och till vänster, valt färger ur Shirins heta färgskala. Den rosa färgen är inte varm för mig vilket också påverkar. Med den röda och orange blir namnet markant och nu är det kliniska borta. Vi inbjuds, jag känner nyfikenhet, värme och glädje men också stolthet, det sticker ut. För att åstadkomma detta behöver inte hela texten vara röd, det kanske räcker med en prick, som i exemplet nere till höger.

/Emma-Kara