Kakaofrukter och blommande Dionysior i Växthuset
Frukterna växer direkt på stammen, är gula och blir gröna allteftersom de mognar. Foto: N. Nilsson.
Dionysiorna blommar i gult och violett. Intensiteten i de mättade kulörerna är uppseendeväckande. Foto: N. Nilsson.
Färgschema i april
Nina Nilsson
I höstrusket bläddrar jag i en katalog jag gjorde för ett par år sedan (Nilsson, 2015. Färgscheman och växtportätt från Göteborgs botaniska trädgård). Innehållet speglar en färgundersökning i den stora perennrabatten i Göteborgs botaniska trädgård.
En dag i april var det omedelbara intrycket grönt. Där växte örtartade perenner i gult och blåaktigt grönt (primula, sockblomma, iris, adonis) men också i avvikande färger t.ex. orange och purpur. Ett par större bestånd med kejsarkronor (Fritillaria imperialis ’Rubra’) i lysande orange och brunorange dominerade hela planteringen. Sockblommornas blad (Epimedium x versicolor ’Sulphureum’) var ljust röd-grön-gula och skogsvallmon (Hylomecon japonica) blommade i gult. Där stod också en iris (Iris pumila ’Evening Gold’) vars blågröna blad slog över i gulgrönt när de genomlystes av solen. Särskilt raffinerat blev det, när jag betraktade helheten och upptäckte de mörka purpurfärgerna hos berberis (Berberis thunbergii ’Rose Glow’) förstärkt med blå pärlhyacint. Även kejsarkronan har en purpurton vid kronbladens bas och skaft – raffinerat i färgkombination.
Komposition i grönt. Akvarell 20×29 cm. N. Nilsson.
Färgschemat innehåller grönt färger, både kallt och varmt i olika valörer, purpur, ljust blått och en varm röd. Den röda har stor betydelse för helheten, tillför en extra (komplement) kontrast utöver ljushetskontrasten.
Skulptör Jaehoyo Lee i Botaniska trädgården i Göteborg
Jaehoyo Lee från Korea har byggt en magnifik ”ring” (en långväga pendang till Claes Hakes ring utanför Humanisten (!?)) och placerat den i ett skogsrum i Botaniska trädgården i Göteborg. Ringen är byggd i kastanjeträ. Perfekt utförd övertygar den till form och innehåll. En geometrisk form, en kropp, ett konkret uttryck i färgerna svart och vitt – utan konkurrens med omkringliggande/hängande tjafs.
Jaehoyo Lee. (Verkets namn stod inte att finna). Foto: N. Nilsson.
Vad passar till Rosa
Av Emma-Kara
Vår vän Stefan kom till vernissage i rosa skor och mörkt rosa skjorta. Till detta blårandiga strumpor, grågröna shorts och beige hatt.
HELT RÄTT!
Stefans rosa skor från Atheist shoes, med den lite kaxiga sulan ”Darwin Loves”. Foto E-K
Rosa – den farliga färgen
Rosa är en laddad färg. För att förstå mer om rosa läser jag Rosa – den farliga färgen av Jenny Ambjörnsson (socialantropolog och genusforskare vid Stockholms universitet). Jag får en större förståelse för varför män så sällan bär rosa kläder.
Enligt Ambjörnsson tycks män i överklassen inte ha problem att bära rosa (sid 149-152), inte heller idrottsmän (sid 145-147) undviker rosa, om de är i världsklass vill säga. Däremot ses det som mer udda att män i allmänhet bär rosa. Ambjörnsson har under sina efterforskningar kommit fram till att en man som klär sig i rosa “riskerar att framstå som feminin, lite tillgjord och möjligen bög” (sid132).
De män som trots allt trotsar konventionen och väljer att bära rosa ser sig själva som lite säkrare och mognare i sin identitet än genomsnittet. Ambjörnsson skriver att om man som man väljer att klä sig i rosa upplevs han helt enkelt som så annorlunda att han ”kan tolkas som både modig, självständig och mogen” (sid 139).
Stefan framför pallar med blommor på Botaniska trädgården i Göteborg. De rosa artlapparna i blomkrukorna framträder tillsammans med Stefans rosa skor och mörkt rosa skjorta, allt mot en grön bakgrund. Foto E-K
För att kommentera Ambjörnsson så ser jag här en man som är bekväm i sina kläder och som stolt bär upp både rödrosa skjorta och rosa skor utan att visa osäkerhet i klädvalet. Kul!
Färgschema
I färgschemat ser vi hur de grågröna tonerna trivs tillsammans med rosa. Det rosa lyfts fram samtidigt som det inte dominerar över det gröna. Rosa härstammar ju ur rött och det i sin tur är komplementfärg till grönt. Detta fångas upp i vår väns klädsel. Den orange detaljen på fickan och de blå skorna ger kläderna extra liv.
Färgschema över Stefans klädsel. Av E-K
I färgschemat har jag plockat färger ur Stefans klädsel, en rad per plagg. I bottenradens fyra färger ser vi de rosa skorna med svarta snören, i raden ovanför återfinns färger från de blårandiga strumporna, färgraden ovanför är från de olivgröna shortsen med den orange dragkedjan och över det den rosa skjortan med mönster i mörkt grå och raden längst upp har färger från den beige hatten.
Rosa är en glad färg. Även Ambjörnsson tar upp att många tycker rosa är en glad och färgstark färg. När man matchar den med olivgrön, militärgrön och grågrön så balanserar det dovt gröna upp styrkan och klarheten i det rosa. Kompositionen blir harmonisk och inger en viss balans och lugn. För mig framstår valet av dämpade grågröna färger tillsammans med rosa som mycket lyckat.
//Emma-Kara
Kläderna kommer från:
Skor: Atheist shoes
Strumpor: Paul Smith
Shorts: Icebreaker
Skjorta: Holland esquire
Hatt: Stetson
Källa:
Ambjörnsson, Fanny, Rosa – den farliga färgen, Ordfront förlag, Stockholm, 2011
ISBN 9789170376054
Färgscheman och växtporträtt från Göteborgs botaniska trädgård
Nina Nilsson 2015
Astrantia major ‘Roma’, gouache. Nina Nilsson.
”Perennträdgården” kallas de centralt placerade perenna blomsterrabatterna i Göteborgs botaniska trädgård med ett gemensamt namn. De ritades ursprungligen av trädgårdsmästarna Mona Holmberg och Rigmor Celander 1989. I informationsbladet om ”Perennträdgården” kan vi läsa att växterna är ordnade i en glidande skala från bleka pastellfärger till starka varma färger. Vidare, att färgkomposition med perenner är en engelsk tradition, som främst grundar sig på trädgårdspersonligheten Gertrude Jekylls arbeten kring sekelskiftets England.
Det engelska uttrycket ”colour schemes” (färgschema) användes som ett kompositionsredskap av Gertrude Jekyll, t.ex. i boken Colour Schemes in the Flower Garden som utgavs 1911. Jekyll strävade efter harmonisk färgverkan. Hon menade att en rabatts färger skulle höra samman på ett balanserat sätt. Samtidigt skulle det finnas avvikelser i planteringen för att en färgskala inte skulle uppfattas som enformig eller tråkig.
Mitt intresse för Jekyll har resulterat i ett sätt att med färgbilder tolka och analysera planteringar. Under ett år har jag studerat rabatterna i ”Perennträdgården”, följt dess färgförändringar och ibland fått syn på överraskande kombinationer och intressanta färgbilder. Utgångspunkten har varit den enskilda blomman som jag tolkat i växtporträtt – ett subjektivt betraktande. Syftet har varit att visa blommans egenskaper karaktär och stämning. Den samverkande färgbilden – kombinationerna av växter och färg – har undersökts efter färgteman och omsatts i färgscheman. Man kan betrakta dem som en bildlig utsaga, eller en sammanfattning av planteringens färgverkan och stämning vid just det särskilda tillfället.
Vi omger oss av växter, planteringar och natur. Det kan vara gröna stråk som skär genom staden, stadsträdgårdar med kolonilotter, stadsparken som finrum, platser för rekreation eller lek. Trädgården/parken kan vara en plats där vi kommer nära växter som hör till vår natur eller möter främmande växtlighet. Trädgården kan också vara en plats för lärande t.ex. om hur man odlar rosor eller grönsaker, hanterar ogräs och sköter perenner. Med mina bilder och med utställningen vill jag vissa på ett trädgårdsintresse i vilket man inte enbart är observatör utan också aktör.
Färgschema i december. Akvarell. Nina Nilsson.
Transparens (höstflox och aklejruta). Akvarell. Nina Nilsson.
Senhöstens färger i ”Perennträdgården”
Nina Nilsson
Jag gör ett nytt försök att skriva om färgerna i ”Perennträdgården” i Göteborgs botaniska trädgård under november och december (och knyter härmed an till inlägget den 19 november 2014). De har varit dova (grå, bruna och gul-grön-bruna ockratoner) med klarare inslag av rött och rosa. Inom den dova helheten har jag funnit harmoniska färgklanger, både moll- och durtoner. (klang, ljudet av en komplex ton, vilken är uppbyggd av ett ackord av samtidigt ljudande, nästan eller helt harmoniska deltoner, dvs. med frekvenser som bildar en harmonisk serie. NE.) De är komponerade till ett färgschema. Jag lutar mig mot ordbetydelsen för ”klang” ur NE. De mörkaste bruna färgerna i färgschemat avser jorden, ruttnande löv och solbrudens (Helenium autumnale) diskar. Ljusare eller vagare bruna kulörer fann jag bl.a. i citronliljans blad (Lilium ’Citronella’). Ett par solbrudar av sorten ’Crimson Beauty’ bar ännu sina röda kantblommor. Rött ger lyskraft och värme till färgschemat. De kalla rosa tonerna som fanns i stjärnflocka (Astrantia major ’Roma’) bildar klanger (deltoner) tillsammans med de grågröna hos vitmalört (Artemisia ludoviciana).
Fig. 1. Färgschema. ”November, december 2014”. Akvarell. N. Nilsson.
Tolkning
Färgschemat (fig.1) är en uttydning av sammanhanget, målat efter de färger som vid tillfället fanns i ”Perennträdgården”. Färgernas inbördes ordning är en utläggning av mig, att bildligt få ett grepp om helheten. Färgschemat = bilden, blir till efter en ögonprocess. Jag omformar (möblerar) färgerna till ett färgschema.
Fig 2. ”Solbrud” (Helenium autumnale ’Crimson Beauty’). Solbrudens kantblommor och blad är genomskinligt flyktiga, likt skuggor av sig själva. Akvarell, tusch. 2014. N. Nilsson.
Fig. 2. ”Stjärnflocka” (Astrantia major ’ Roma’). Akvarell (beskuren) 2014. N. Nilsson.
Färger i november
Fig. 1. Grått, brunt, grönt…Foto: N. Nilsson.
ÖVERBLICK
(Perennplanteringen i Göteborgs botaniska trädgård)
De mest framträdande kulörerna vid denna tid på året, eller snarare under just denna novemberdag, är grönaktigt grått och varmt (rödaktigt) brunt. Ett större parti i planteringen har klippts ner och delvis lämnat jorden bar. Ytan är mörkbrun så när som på stjälkarnas – när det kommer till ord – svårdefinierbara färger.
FÄRGREGISTRERING & REFLEKTIONER UNDER MÅLANDET
Dagen var mulen och kall (+ 3) när färgerna registrerades. Jag valde ut ett parti med vissnad Nepeta grandiflora ’Bramdean’ (blånepeta) och bar jord, där rosa och ljusgrått grus låg som små speglar på den ljusfattiga jorden. (Fig. 1)
Fig. 2. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.
De blänken lyckades jag inte få fram i färgschemat. När akvarellen fortfarande är våt lyser det om vattnet men, när den torkat jämnar valörerna ut sig. Färgschemat återspeglar därmed endast det grå helhetsintrycket som rådde denna höstkalla dag. (Fig. 2)
Fig. 3. Färgschema, akvarell. N. Nilsson.
I en annan del av planteringen blommade några Helenium autumnale ’Crimson Beauty’ (solbrud). Ytterligare en bit bort Astrantia major ’Roma’ (stjärnflocka) och Artemisia ludovisiana (romersk malört). Färgerna inspirerade till en komposition där grått både höjer och mildrar opaka och transparenta ytor. (Fig. 3)
Nina Nilsson
kulörklubben 