Kategoriarkiv: Varma färger

Projekt – Grått i barfotabutiken (2)

Här skall jag försöka illustrera hur jag tänkte vid val av väggfärger i lokalen.

LOKALEN
En enkel ritning av lokalen som visar takhöjd och tanke på disponering.

Butikslokal_ritning
Bild 1. Butikslokal, ingång från vänster, vilket är en fönstervägg mot söder. Den övre ritningen visar takhöjden, vilken är högre i mitten av lokalen. (Längst in är bakutrymmen, lager, kök och WC).

Planen är att vardagsskorna skall vara i första delen, sportskorna i mitten och finskorna i den inre delen.

FINSKOR, I INRE DELEN AV LOKALEN
Då lokalen är långsmal med ingång i ena kortänden hade jag tidigt en idé om att den inre delen skulle vara i en något varmare grå och den yttre i en något kallare, detta för att ge besökaren en känsla av att den inre delen ”kommer närmare” enligt idén att varma färger kommer åt en (läs gärna mer om varma färgers egenskaper under vår flik om varma färger). Att välja en något varmare grå därinne rimmade väl med att ha finskorna där, det skulle ge en varm och ombonad känsla, tänkte jag.

Finskor
Bild 2. Färgschema med läderfärger mot varmare grå bakgrund.

AFFISCHER, I YTTRE DELEN AV LOKALEN
I den yttre delen där vardagsskorna skulle stå skulle också affischerna hänga. Då affischerna är en viktig del i kommunikationen var det av största vikt att de skulle komma ut från väggen. Återigen med tanke på att varma färger kommer mot en ville jag pröva hur det blev om jag använde en kallare grå bakom affischerna. Här är mina tester:

Affischbakgrund
Bild 3. Färgschema av färgade papper. Här har jag tagit en bit oblekt papper och satt den på olika grå bakgrunder.

Vi ser tydligt att den oblekta pappersbiten ändrar karaktär beroende på bakgrund. Ju mer ljushetslik bakgrunden är desto mindre sticker den oblekta pappersfärgen ut. Jag har valt att överdriva de grå färgerna, en är nästan ljusblå. Då vi valde färg till väggarna i den yttre delen av butiken, där dessa affischer skulle hänga , föreslog jag en grå som drog åt blått. Alternativet hade varit den mörka grå men vi ville ha en ljus färg i ingången till butiken. Värmen i det oblekta pappret skulle få det att ”lyfta” från väggen och närma sig betraktaren.

SPORTSKOR, I MELLANDELEN AV LOKALEN
Då taket är extra högt i mittdelen föreslog jag att vi skulle måla det mörkt grått och att vi även skulle dra ner den färgen på väggarna. En mörkare grå skulle möjligen framhäva sportskornas förhållandevis grälla färger. Jag testade:

Sport ljusgråBild 4a. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mellangråBild 4b. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

Sport mörkgråBild 4c. Sportskornas färger mot ljusgrå bakgrund. 

I exempel 4a så framträder färgerna men de mörka nyanserna har en tendens att inte tydligt urskilja sig mot varandra. T ex de två mörkare gråblå i nedre raden färger blir väldigt snarlika varandra mot den ljust grå bakgrunden.

I exempel 4b flyter det lite i varandra. Den grå blir som en färg bland de övriga. Kanske beror det på att en del av ljushetskontrasten försvinner, den grå blir lika viktig som de övriga färgerna.

I exempel 4c står färgerna tydligt ut mot bakgrunden. Att välja en förhållandevis mörk grå bakom sportskorna känns som rimligt val. De två mörka gråblå i nedre raden i exemplet blir här tydligt två olika kulörer.

Ytterligare en parameter
Taket i mittdelen av butiken är högre, vi ville ha även detta mörkt. Valet av en mörk grå, som gränsar mot svart, känns som ett självklart val för hela denna del.

FÄRGFÖRSLAGET
Då blev färgförslaget såhär:

Färgförslag_orgBild 4. Färgförslag enligt väggskiss i bild 1.

AVSLUTNINGSVIS
Nu har jag försökt visa hur jag har arbetat fram ett färgförslag till butiken. I nästa avsnitt skall jag visa hur det blev.

/Emma-Kara

 

Perception, färg, ljus och rum (3)

Nedan presenteras en ny uppgift på kursen jag går på Konstfack.

Uppgift:
a. utgå från ett fotografi av ett rum gärna med ett objekt i. Studera rum och mellanrum.
b. bygg en modell utifrån fotografiet med uppgift att sedan förändra rummet med hjälp av färg och ljus.

Jag utgick från följande bild:

Snorkfröken i skulptur
Bild 1. Snorkfröken mellan fötterna på en kraftigt beskuren skulptur. Skulptur av Staffan Nilsson 1971. Foto: Emma-Kara

Jag byggde en enkel modell:

Modell 1
Bild 2. Figur i modell.

En figur mellan två lodräta ben som i modellen fått karaktär av (träd)stammar. Eftersom figuren är liten och ensam valde jag att försöka få den att upplevas mindre liten och ensam. Jag färgade in den med varmt ljus, se bild 3.

Modell 2
Bild 3. Figur i modell.

Den varma färgen får figuren att ta lite mer plats, inte smälta in i omgivningen som i bild 3. Den framstår aningen mindre ensam och liten. Samtidigt har dramatiken i bilden ökats då skuggverkan är större.

Jag valde att måla figuren orange och sätta in fler figurer i olika storlek. En gemenskap/kontakt uppstår. Bild 4.

Modeller 1
Bild 4. Tre figurer i modell.

En lek med storlek och perspektiv. Den lilla figuren är återigen liten men inte lika ensam.

I nästa bild har jag modifierat bakgrunden. Tagit fasta på karaktären av skog med stammar, försökt åstadkomma en känsla av skog. Bild 5.

image
Bild 5. Figurer i (skogs)modell.

Att jag valt att måla bakgrunden i ett mer aktivt mönster gör hela landskapet mindre ödsligt. Figurerna få ett annat  förhållande till miljön de befinner sig i. Bakgrunden kommer närmare betraktaren och rummet känns mindre ödsligt.

Resultat/uppgift:
Det blir med uppgiften tydligt vilken betydelse färgen har, att den lilla figuren blir varmare och mindre liten. Det blir också tydligt vilken betydelse ljuset har, att vi kan förändra stämning med ljusets färg och riktning.  När bakgrunden får ett mönster så framträder den. Också av stor betydelse när man vill skapa en viss karaktär för ett rum.

På natten blev det så här:

image
Bild 6. Natt i modellen…

Kurskamraters exempel
Här visar jag exempel på hur ett rum kan varieras med ljus. Två arbeten av mina kurskamrater Julia ByDesign och Cecilia Jonsson.

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Julia ByDesign

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Cecilia Jonsson

/Emma-Kara

Mellanfärger

image
Montage med färgat papper, Emma-Kara.

Josef Albers har ett avsnitt om mellanfärger. Jag har här utgått från en gul och en röd och därefter placerat in olika orange där jag upplever att de hamnar. Är de mer rödaktiga, mer gulaktiga eller hamnar de helt enkelt precis mittemellan?

Då Albers inte tydligt berättar hur man går till väga för att göra denna övning har jag fått tolka hans text och utifrån den göra mina experiment. Detta var då en övning i mellanfärger och den får avsluta vår temamånad om varma färger.

/Emma-Kara

Rabattkomposition i varma färger

Varma färger Trädgårdsför.”Glad”. Rabattkomposition av John Taylor, Trädgårdsföreningen i Göteborg. Foto (detalj): N. Nilsson 2014.

I Trädgårdsföreningen i Göteborg pågår utställningar med samlingsnamnet ”Tulpantid 2014”. Bland andra har designer John Taylor komponerat ett antal planteringar efter färg och temperament. Ett knippe rabatter vid södra entrén utgörs av rundlar och droppformer och har titeln ”Glad”. Som helhet går dessa i varma färger med inslag av kallt violett. De är uppseendeväckande i mättade, klara färger som kontrasterar mot dämpade kulörer i ljust blåviolett, violett och urtvättat rosaviolett (t.ex. syrentulpanen Tulipa bakeri ’Lilac Wonder’). En rundel har en bottenplantering med gul gyllenlack och som sällskapsväxter violer, vilka bildar en yttre bård mot gräsmattan. I det gula växer högresta orange och röda tulpaner (Tulipa ’Ballerina’ & Tulipa ’Norma Major’). I en andra rundel står orange och gul gyllenlack tillsammans med röda och violetta tulpaner (Tulipa ’Purple Dream’), makalös i dess färgkombination.

BAKGRUND
I en broschyr står att läsa hur John Taylor själv har gått till väga i komponerandet. Bland annat skriver han att ”De ljusa färgerna behöver en färgglad kontrast, annars syns de inte när solen skiner som mest.”

Som designer kan man fokusera på växten som helhet eller på dess botaniska detaljer. John Taylor har valt att koncentrerat sig på växten som helhet – dess form och färg – som jag uppfattat kompositionerna.

tulpanrabatt 2014
Färgschema komponerat efter rabatten ”Glad”. Nina Nilsson.

REFLEKTION
Att måla färgschemat var förhållandevis enkelt. Kulörerna är inte särskilt komplicerade att blanda till. Men, fördelningen för att fånga och förstå färgverkan var knepig. Bottenplanteringen var gul och orange, men det var de mättade röd/orange/violetta kulörerna som hade störst verkan i planteringen. Den gula kulören i schemat verkar gråaktig i sammanhanget. Det har troligtvis att göra med de skuggor som bildas av grängen i akvarellpappret.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen är byggd på kall-varmkontrast och ljushetskontrast. Det röda dämpas något av det mörka violetta men förstärks av de ljusblå fälten. Att de ljusa färgerna framträder vid solljus och i kombination med de klarare mättade röda och orange (”färgglada”) tycker jag mig kunna se.

Målaren kan alltid måla över om någon färg blir fel, inte stämmer med den vision eller den färgbild man haft. Växter är det inte lika enkelt att byta ut. Man behöver god kännedom om de enskilda kulörerna och ha en kvalificerad idé om hur de kan verka tillsammans. Just denna dag har solen stor betydelse för upplevelsen av färgerna. Eftersom tulpanerna är så pass högresta visar sig kronbladen högt uppe, liksom svävande i luften med det strålande solljuset rakt igenom bladen, som om de vore tunn hud. Stämningen är både festlig och skört nyanserad.
N. Nilsson

 

Projekt perennplantering…

VARMA GRÖNA FÄRGER
Planteringarna fylls på med gröna växter, jorden ligger inte lika bar och färgar heller inte av sig.

Det gröna borrar sig upp ur marken. Det går trögt för de mer köttaktiga arterna, medan andra, de spetsiga svärdsliknande har lättare för att nå ljuset. Ludet grönt är lättsamt och mjukt. Allt det gröna påminner om försommar. De rödaktiga både varma och kalla färgerna kontrasterar och samspelar på en och samma gång, men målade på papper liknar de höst.
N. Nilsson

Grönt
Varma gröna färger. Göteborgs botaniska trädgård. Foto: N. Nilsson.

Iris pumila 'Glaming Gold' Iris pumila ‘Glaming Gold’. Foto: N. Nilsson

Mjukt gröntVarma och kalla färger i en och samma art. Daggkåpa & Astilbe. Foto: N. Nilsson.

 

Josef Albers färglära – 2

En praktisk övning i Albers färglära (sid 21) är att sätta små fyrkantiga färgade papper i samma färg på betydligt större bakgrundsfärger i olika kulörer. Tanken med detta är att se hur samma kulör förändras beroende på dess bakgrund. Här visas ett exempel  där jag använt ett varmt gulfärgat papper mot olika bakgrunder.

image
Övning med färgat papper. Alla sex små lappar i mitten av färgproverna är utklippta ur samma pappersark, de har samma kulör. Av Emma-Kara

Vi ser tydligt hur den gula förändras beroende på bakgrundskulör. Om man gör många exempel, som när en hel klass gjort var sina exempel finner man ut ”vilka färger som är svåra att förändra och att andra är mera mottagliga för förändring”. Det är dels kulörens olikhet som påverkar men också färgens ljushet. Vi ser i exemplet gult på rosa att dessa färger är förhållandevis lika i ljushet och därför förlorar en del av kontrasten.

Min erfarenhet är att ju klarare eller renare färgen i mitten är desto mindre tycks den påverkas av färgerna runtomkring. En grågrön däremot förändras relativt mycket beroende på bakgrund.

Varmkontrast
I de översta exemplen ser vi gul kulör på två olika gula bakgrunder. I det vänstra exemplet är den lilla lappen i en varmare gul färgton och kommer mot betraktaren, i det andra exemplet är den lilla gula av en kallare färgton än bakgrunden och försvinner in i bakgrunden, eller hamnar i nivå med den.

/Emma-Kara

 

Veckans bild

ockra040
Roussillon ochre quarry. Courtesy Fulvio. Ur Colour in the Making s. 20.

OCKRA – EN VARM (den varmaste?) FÄRG
Leran ur vilken ockra utvinns förekommer på olika platser i Europa, Canada, Japan, Australien och Swatziland. Kulören kan vara gul-, röd- och brunaktig. Proportionerna sand, lera och järnoxid bestämmer kulören. Pigmentet är enkelt att framställa och färgen betraktas som den tidigast använda i människans utvecklingshistoria. Lascaux grottan i Dordogne, Frankrike innehåller målningar från c:a 40000 år f.Kr. Indianer i Amerika dekorerade sina kroppar med en rödaktig ockra, den röda ockran i Egypten användes som symbol för seger och livet självt.

Om ockra kan man läsa i en nyutkommen bok om färg: Colour in the Making. From Old Wisdom to New Brilliance (2013). Boken tar upp konsthistoria och designfrågor genom färgens material: de användbara jordpigmenten, syntetiska pigment och färg inom trycktekniker. I boken (235 sidor) visas på grundläggande samband mellan färg som används inom konst och vetenskapen om färg. Författarna är färgkonservator Mark Clarke, kemisten och forskaren Phillip Ball och reproduktionsteknolog Carinna Parraman.
N. Nilsson

Josef Albers färglära – 1

Josef Albers (1888-1976) föddes i Tyskland, gick på Bauhaus och flyttade sen till USA. Albers menade att ”Hur en färg ser ut ensam är inte så intressant, det spännande börjar när färgerna kommer tillsammans” (sid 9). Detta citat och följande är tagna ur boken ”Albers färglära – om färgers inverkan på varandra” (1976). Alla övningar i boken görs med färgade papper, det är enklare att jobba med, då man kan fokusera på färgen och inte behöver fundera över eller behärska olika måleritekniker.

Albers inleder första avsnittet i sin bok med följande påstående (sid 15):
Om man säger ”rött” (färgnamnet)
och 50 personer lyssnar
kan de förväntas att de har 50 röda färgnyanser i tankarna.
Och man kan vara säker på att alla dessa färger är mycket olika.” 

Albers tar exemplet med Coca-colas röda färg på sina burkar. Kan du bland hundratals olika röda färger plocka fram den som är på burken. Du skall inte ha en burk i närheten utan plocka fram den röda ”ur minnet”. Detta är svårt och övningen visar att vi har svårt att minnas bestämda färger.

I bilden har jag lagt bitar av olika röda färgade papper på en röd respektive vit bakgrund. Övningen visar på färgens relativitet. Den röda uppfattas olika beroende på bakgrund.

Grönt på grönt
Bild 1: vi kan se att de gröna framträder olika beroende på bakgrund. Nyanserna blir tydligare mot den gröna bakgrunden. Mot vitt är det svårare att se den specifika nyansen. En grön är varmare än de andra, den med mest gult i, detta blir dock tydligt i båda exemplen.

Röd på röd
Bild 2: En liknande övning som ovan, här har jag dock fler nyanser. När man skall fundera över varma färger kan det bli svårare att avgöra om färgerna dessutom har olika ljushet. Det kan i mitt exempel lätt uppfattas som att de mörkare färgerna är kallare och de ljusa varmare men detta måste man vara uppmärksam på, då det tredje färgprovet nerifrån är varmare än nummer två.

Vi kan se att de två färger som är i en varmare röd nyans än bakgrundsfärgen (ett och tre nerifrån räknat) kommer åt en, de liksom lyfter lite från pappret, medan de övriga röda nyanserna sjunker in i pappret. Att lära sig att se nyanser och kulörer på detta sätt kan underlätta när man skall avgöra om en färg är varmare eller kallare än bakgrundsfärgen.

/Emma-Kara