Kategoriarkiv: I min bokhylla

Ur min bokhylla

Nina Nilsson

Ur Gage, J. (2000). Colour and Meaning: Art, Science and Symbolism. London: Thames & Hudson.

”. . . yellow never seems to have been regarded as a noble colour in the West until the end of the Middle Ages, and it is apparently still regarded as one of the least pleasurable of individual hues.”

Gult har inte betraktats som någon upphöjd färg i den västerländska kulturen, men guldgult har varit knutet till hög prestige inom smyckekonst, religiöst måleri och patinerade möbler som därmed getts en gudomlig strålglans.

Mer om gult finns att läsa på bloggen under GULT från 2013.

Bladguld på träklot. Arbetet är gjort av måleristudenter på Dacapo Hantverksskola c:a 2010.Madonnabild av Fra Angelico..

Röd – en definition

RÖD – vi tar det från början
För tre år sedan startade vi Kulörklubben. Vi var och är fortfarande intresserade och roade av färg både som en betydelsefull ingrediens i vår vardag och som del i konstnärliga sammanhang. För att dryfta färgproblematiken startade vi bloggen Kulörklubben. Via bloggen ville vi nå ut med våra tankar och reflektioner om färg och bli ett forum för diskussion för de som är intresserade av färg; professionella, specialister och en intresserad allmänhet.

Vi fortsätter med detta samtidigt som vi vill förtydliga och omorganisera upplägget, gå igenom gamla inlägg, ge nya vinklingar på färger och färgteman för att underlätta för er som läser och för att förenkla sökandet på bloggen. Vi tar om det från början, vi börjar med rött!

roda-rutor
Färgat papper på kartong. Efter förlaga och inspiration från Josef Albers. Här ser vi många olika nyanser av rött. Några lite blåaktiga och några lite gulaktiga. Variationen kan tyckas oändlig. Av E-K

Det finns många nyanser av rött. I den tolvdelade färgcirkeln ryms rött mellan rödorange och rödlila.

Färgcirkeln
Ittens tolvdelade färgcirkel.

rod-med-grannar
Röd och röds grannar: rödlila och rödorange. Här har jag plockat ut en bit ur Ittens färgcirkel. Jag har lagt in ett antal bilder med röda föremål och plockat färger ur dem som jag placerat längs med färgcirkelbiten.

Det finns en stor variation på rött, svårigheten är att finna den rena röda. Vi lär oss också att se om en röd är gulaktig eller om den är blåaktig.

Röd – en kulör
Röd som grundfärg (kallas även primärfärg, beroende på vilket färgsystem man använder sig av) är varken rödorange eller rödlila. Den är endast röd och är således varken gulaktig eller blåaktig. Enligt Johannes Itten i Färg och färguplevelse (1971) är röd en känslig färg, som gärna slår över mot att antingen bli gulaktig eller blåaktig.

legoplan
Legoflygplan. Legoröd skulle kunna vara den rena röda vi är ute efter. Foto Tomas Sandberg.

Röd – en språklig definition

Rudolf Arnheim (1904-1907), filmteoretiker och perceptionspsykolog, skrev om den röda kulören i Art and Visual Perception: A Psychology of the Creative Eye (1974), att rött är den av alla kulörer som först omnämns efter svart och vitt. Röd är således det färgord som först uppkommer i ett språk. Det måste har varit viktigt att kunna namnge denna färg. På isländska heter det rauður, på tyska heter det rot och blod heter blut. Orden har ett gemensamt ursprung, Uuve Snidare skriver i Leva med färger (1997) att ”Orden rött och blod kommer från samma stam, rudhira på sanskrit. På fornnordiska heter det rodra. Vårt rodna ligger alltså inte långt från ursprungsordet. Men framför allt är rött besläktat med ordet blod.”

/Emma-Kara

 

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson

 

4. Anläggningsarbetet i Gunnebo slottsträdgård är i gång.  Mitt bidrag innehåller tre installationer: en voljär, en blomstergård med växter och surpriser och en mycket liten fiskdamm. Blomstergårdens färgtema är ljushetskontrast med valörmodulationer.

Gunnebo_ platsen
Platsen för ”Blomsterträdgården, östra boskén, Gunnebo. Foto: N. Nilsson.

Gunnebo träd
Ljushetskontrast. Hamlade träd i den östra boskén. Foto: N. Nilsson.

Gunnebo modell
Modell till ”Blomstergård, skala 1:20. Nina Nilsson.

Gunnebo surprise
Modell till surprise. Pappersklipp. Nina Nilsson.

 

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson

3. Den franske trädgårdsarkitekten André Mollet var verksam i Sverige omkring 1650 hos drottning Kristina där han introducerade den franska stilen inom trädgårdskonsten. Under sin sverigevistelse utgavs hans bok Le Jardin de Plaicir, en 40 sidor lång skrift som innehåller ett antal kapitel om trädgård och trädgårdskonst. Kapitel åtta ”Om blomstergården och dess växtmaterial” är unikt så till vida att det innehåller en beskrivning över vilka blommor som kan användas i renässansträdgården och därtill praktiska råd om hur dessa placeras

4. André Mollet använde sig gärna av klara och skarpa färger, sådana som på Mollets tid fanns hos t.ex. tagetes (både Tagetes erecta och Tagetes patula varianter), heliotrop och solrosor. I en av skisserna har jag prövat ljust grått, pastellfärger mot purpur, blått och mättat rött. Jag såg framför mig en böljande ”ängsplantering” i dessa färger. Men, eftersom parterre under 1600-talet innebar en blomsterträdgård i ett ornamentalt mönster började jag tänka i stramhet och symmetri (skiss IV).

Gunnebo skiss_ kulörkl Skiss. oljepastell. Nina Nilsson.

Gunnebo plan I _ kulörklSkiss IV. Akvarell. Nina Nilsson.

Veckans bild

Neutrala färger
Nina Nilsson

Lewis, G. (2009). 2000 colour combinations, for graphic, textile and craft designers

neutrala färger 2045
F
loor and shadow. Exempel på neutrala färger, hämtade ur Lewis (2009).

Denna bok har anmälts tidigare som ett användbart och illustrativt exempel på hur man kan kombinera olika färger utifrån kulör, ljus och mättnad. I bokens slutkapitel ges förslag på hur man kan använda sig av olika färgpaletter och hur man kan finna sådana i t.ex. naturen, på marknaden eller i en klädbutik. I färgpalett nr 7 Floor and shadow (s. 284) visas ett fotografi med undertext ”A picture of sunlight and shadow on a low–chromatic ground produces a range of warm and cool neutral colours that are beautiful value contrasts…” Till höger i bilden ligger färganalysen. Nästa uppslag (fig. 2) visar på olika färgkombinationer i både ljushetskontrast och kall-varm kontrast. Samtliga kulörer är CMYK och RGB relaterade.

neutrala färger 2
Fig 2. Färgkombinationer efter Floor and shadow.

I mitt arbete med studenter på utbildningsprogrammet Trädgårdens hantverk och design använde vi oss av just denna metod, att gå ut i naturen och söka färgförebilder eller titta på konstverk, göra noggranna färganalyser och översätta dessa till växtkombinationer.

I min bokhylla – Aaris Shirin skriver om neutrals

Neutrala färger
/Emma-Kara

Aris Shirin är pedagog, författare och designer. Hon är docent i grafisk design vid St. John’s University i Queens, New York. I sin bok Design Elements: Color fundamentals skriver hon om neutrala färger:

Neutrals are hues that have a large percentage of brown or grey, and they are one of the most overlooked and underutilized categories of color. If used correctly , they are great all-purpose tones. They can ad emphasis and help a viewer navigate through content without the distraction of specific cultural connotations.

Aaris Shirins egna exempel på neutrala färger:

Shirin color schemeFärgschema efter Aaris Shirin. 

Vi söker färger som är nästan grå, nästan bruna eller nästan svarta. Färger som neutraliserar och bidrar med sitt lugn.

Hur tar man sig an en design med dessa färger utan att de blir tråkiga? Vi tar med oss frågan.

/Emma-Kara

 

Mina rosa brorsdöttrar

Flickor älskar rosa
Av Emma-Kara

Båda mina brorsdöttrar fullständigt älskar rosa.

Judith
Judith i en av sina favoritklänningar. Privat foto.

Vi skrev häromveckan ett inlägg om rosa utifrån ett manligt perspektiv. Nu kommer ett kvinnligt. För hur gärna vissa av oss än vill att vi i t ex färgval skall vara könsneutrala så är vi ytterst sällan det. I Rosa – den farliga färgen av Jenny Ambjörnsson (socialantropolog och genusforskare vid Stockholms universitet) fördjupar jag mig i rosa.

Ambjörnsson skriver att mammor och pappor verkar ha stor medvetenhet om rosa och de flesta strävar efter att inte klä sina fickor i rosa eller bejaka en rosa tjejtrend. Däremot så tycks alternativet, att klä killarna i rosa vara helt uteslutet, tanken har inte ens slagit dem.

Jag läser vidare: “När föräldrarna säger sig försöka undvika rosa på flickor för att färgen förpassar flickor till en gammaldags och förtryckande passivitet, undviks rosa på pojkar för att de inte skall framstå som flickor”. (sid 22) Det verkar trots allt viktigt för de föräldrar som Ambjörnsson intervjuat att med hjälp av kläder och attribut visa omgivningen om deras barn är en pojke eller flicka. (s 27)

Rosa – den farliga färgen
Ambjörnsson beskriver i sin bok sitt eget förhållningssätt till färg “Jag betraktar färg som ett kulturellt fenomen det vill säga något som huvudsakligen får sin mening i samspelet mellan människor. Mer specifikt betyder det att att jag tänker mig att människor aktivt använder sig av färger och låter dem symbolisera olika saker” Ambjörnsson fortsätter med att färg bär på ett budskap och skapar mening och sammanhang. (sid 9)

I Kulörklubben är vårt fokus att se på färgen ur ett konstnärligt och estetiskt perspektiv snarare än ur ett symboliskt och kulturellt perspektiv. Jag upplever att när det gäller rosa är det svårt att komma ifrån dess symbolvärde. Det finns de som tycker att kvinnorörelsen har tagit över den rosa färgen. Det går inte att använda rosa utan att förknippas med t ex Feministiskt initiativ eller Rosa bandet.

 

Majken
Majken dansar och sjunger. Foto privat.

På Majkens förskola säger personalen att alla flickor älskar rosa och att rosa är den färg flickorna väljer först om de får välja färg, oavsett i vilket sammanhang.

Olika rosa
Rosa kan vara en mild färg, rosa kan också vara en mycket stark färg. På ett litet barn kan den rosa färgen upplevas som extra stark, det är som att färgen tar över, man ser klänningen mer än flickan som är i den.

färgschema klänningarRosaklänningar med färgschema. Av Emma-Kara

En sökning på google: ”rosa klänning barn” gav mängder med olika rosa klänningar. Här ovan har jag valt ut fyra klänningar med lite olika karaktär och gjort färgscheman av dem. Det blir i färgschemat tydligt vad som tar fokus. Ju mer mönster desto mer iögonfallande. Det blir mönstret som får fokus. Barnet kommer att konkurrera med färgerna och mönstret i klänningarna. Något att ta med sig i val av klänning. Vad är det vi vill skall få fokus?

//Emma-Kara