Kategoriarkiv: I min bokhylla

Ur min bokhylla

Johannes Itten (1971) Färg och färgupplevelse.
Nina Nilsson

Samtidigt som färgforskare letade hållbara och klara pigment uttryckte filosofer och konstnärer sina tankar om färg grundade på erfarenhet. Ur detta kom ett strukturerat tänkande. Färger ordnades i kulörta system. Ett för konstnärer användbart sådant (bland flera andra) är den tolvdelade färgtoncirkeln, framtagen av Johannes Itten under 1900-talet. Samtidigt med honom utvecklade Josef Albers ett system som ”beskriver” färgens relativitet. Ytterligare ett färgsystem är NCS systemet, framtaget för färgbeskrivning snarare än att göra anspråk på att förmedla en expressiv upplevelse av färgens uttryck.

I färgtoncirkeln illustreras hur den gula färgen förhåller sig till andra färger. Den är komplementfärg till violett. Det är den ljusaste av alla kulörer. Den omges av de analoga färgerna gulgrönt och gulorange.

bild3Den tolvdelade färgtoncirkeln efter Johannes Itten.

Ur min bokhylla

Nina Nilsson

De gula färgmaterialen är flera, av olika kvalitet och lämpade för olika användningsområden. Om dess historia står att läsa i: Colour in the Making. From old Wisdom to New Brilliance. (2013) Black Dog Publishing.

Tidigt tillverkades gult färgstoff av material man hämtade från naturen; jord, guldfärgade kristaller, bly och tenn. Där vid lag har det alltså producerats flera slags gula färgämnen av blandad kvalitet. Ett är ”aureolin”. Olika koboltsalter maldes till färgstoffet koboltgult vilket började användas inom måleriet i mitten på 1800-talet. Framför allt tycks det färgstoffet ha lämpat sig för akvarellmåleri. ”Zinkgult” är ett färgstoff som härstammar ur chromium, ett ämne som gav upphov till ett antal olika gula kulörer. Över tid övergick dessa dock till att bli grönaktiga. Det syns t.ex. i målningen ”En sommarsöndag på La Grande Jatte” (1884) av Georges-Pierre Seurat.

bild2
Illustration. Nina Nilsson.

 

Ur min bokhylla

Nina Nilsson

Ur Gage, J. (2000). Colour and Meaning: Art, Science and Symbolism. London: Thames & Hudson.

”. . . yellow never seems to have been regarded as a noble colour in the West until the end of the Middle Ages, and it is apparently still regarded as one of the least pleasurable of individual hues.”

Gult har inte betraktats som någon upphöjd färg i den västerländska kulturen, men guldgult har varit knutet till hög prestige inom smyckekonst, religiöst måleri och patinerade möbler som därmed getts en gudomlig strålglans.

Mer om gult finns att läsa på bloggen under GULT från 2013.

Bladguld på träklot. Arbetet är gjort av måleristudenter på Dacapo Hantverksskola c:a 2010.Madonnabild av Fra Angelico..

Röd – en definition

RÖD – vi tar det från början
För tre år sedan startade vi Kulörklubben. Vi var och är fortfarande intresserade och roade av färg både som en betydelsefull ingrediens i vår vardag och som del i konstnärliga sammanhang. För att dryfta färgproblematiken startade vi bloggen Kulörklubben. Via bloggen ville vi nå ut med våra tankar och reflektioner om färg och bli ett forum för diskussion för de som är intresserade av färg; professionella, specialister och en intresserad allmänhet.

Vi fortsätter med detta samtidigt som vi vill förtydliga och omorganisera upplägget, gå igenom gamla inlägg, ge nya vinklingar på färger och färgteman för att underlätta för er som läser och för att förenkla sökandet på bloggen. Vi tar om det från början, vi börjar med rött!

roda-rutor
Färgat papper på kartong. Efter förlaga och inspiration från Josef Albers. Här ser vi många olika nyanser av rött. Några lite blåaktiga och några lite gulaktiga. Variationen kan tyckas oändlig. Av E-K

Det finns många nyanser av rött. I den tolvdelade färgcirkeln ryms rött mellan rödorange och rödlila.

Färgcirkeln
Ittens tolvdelade färgcirkel.

rod-med-grannar
Röd och röds grannar: rödlila och rödorange. Här har jag plockat ut en bit ur Ittens färgcirkel. Jag har lagt in ett antal bilder med röda föremål och plockat färger ur dem som jag placerat längs med färgcirkelbiten.

Det finns en stor variation på rött, svårigheten är att finna den rena röda. Vi lär oss också att se om en röd är gulaktig eller om den är blåaktig.

Röd – en kulör
Röd som grundfärg (kallas även primärfärg, beroende på vilket färgsystem man använder sig av) är varken rödorange eller rödlila. Den är endast röd och är således varken gulaktig eller blåaktig. Enligt Johannes Itten i Färg och färguplevelse (1971) är röd en känslig färg, som gärna slår över mot att antingen bli gulaktig eller blåaktig.

legoplan
Legoflygplan. Legoröd skulle kunna vara den rena röda vi är ute efter. Foto Tomas Sandberg.

Röd – en språklig definition

Rudolf Arnheim (1904-1907), filmteoretiker och perceptionspsykolog, skrev om den röda kulören i Art and Visual Perception: A Psychology of the Creative Eye (1974), att rött är den av alla kulörer som först omnämns efter svart och vitt. Röd är således det färgord som först uppkommer i ett språk. Det måste har varit viktigt att kunna namnge denna färg. På isländska heter det rauður, på tyska heter det rot och blod heter blut. Orden har ett gemensamt ursprung, Uuve Snidare skriver i Leva med färger (1997) att ”Orden rött och blod kommer från samma stam, rudhira på sanskrit. På fornnordiska heter det rodra. Vårt rodna ligger alltså inte långt från ursprungsordet. Men framför allt är rött besläktat med ordet blod.”

/Emma-Kara

 

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson

 

4. Anläggningsarbetet i Gunnebo slottsträdgård är i gång.  Mitt bidrag innehåller tre installationer: en voljär, en blomstergård med växter och surpriser och en mycket liten fiskdamm. Blomstergårdens färgtema är ljushetskontrast med valörmodulationer.

Gunnebo_ platsen
Platsen för ”Blomsterträdgården, östra boskén, Gunnebo. Foto: N. Nilsson.

Gunnebo träd
Ljushetskontrast. Hamlade träd i den östra boskén. Foto: N. Nilsson.

Gunnebo modell
Modell till ”Blomstergård, skala 1:20. Nina Nilsson.

Gunnebo surprise
Modell till surprise. Pappersklipp. Nina Nilsson.

 

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson

3. Den franske trädgårdsarkitekten André Mollet var verksam i Sverige omkring 1650 hos drottning Kristina där han introducerade den franska stilen inom trädgårdskonsten. Under sin sverigevistelse utgavs hans bok Le Jardin de Plaicir, en 40 sidor lång skrift som innehåller ett antal kapitel om trädgård och trädgårdskonst. Kapitel åtta ”Om blomstergården och dess växtmaterial” är unikt så till vida att det innehåller en beskrivning över vilka blommor som kan användas i renässansträdgården och därtill praktiska råd om hur dessa placeras

4. André Mollet använde sig gärna av klara och skarpa färger, sådana som på Mollets tid fanns hos t.ex. tagetes (både Tagetes erecta och Tagetes patula varianter), heliotrop och solrosor. I en av skisserna har jag prövat ljust grått, pastellfärger mot purpur, blått och mättat rött. Jag såg framför mig en böljande ”ängsplantering” i dessa färger. Men, eftersom parterre under 1600-talet innebar en blomsterträdgård i ett ornamentalt mönster började jag tänka i stramhet och symmetri (skiss IV).

Gunnebo skiss_ kulörkl Skiss. oljepastell. Nina Nilsson.

Gunnebo plan I _ kulörklSkiss IV. Akvarell. Nina Nilsson.

Veckans bild

Neutrala färger
Nina Nilsson

Lewis, G. (2009). 2000 colour combinations, for graphic, textile and craft designers

neutrala färger 2045
F
loor and shadow. Exempel på neutrala färger, hämtade ur Lewis (2009).

Denna bok har anmälts tidigare som ett användbart och illustrativt exempel på hur man kan kombinera olika färger utifrån kulör, ljus och mättnad. I bokens slutkapitel ges förslag på hur man kan använda sig av olika färgpaletter och hur man kan finna sådana i t.ex. naturen, på marknaden eller i en klädbutik. I färgpalett nr 7 Floor and shadow (s. 284) visas ett fotografi med undertext ”A picture of sunlight and shadow on a low–chromatic ground produces a range of warm and cool neutral colours that are beautiful value contrasts…” Till höger i bilden ligger färganalysen. Nästa uppslag (fig. 2) visar på olika färgkombinationer i både ljushetskontrast och kall-varm kontrast. Samtliga kulörer är CMYK och RGB relaterade.

neutrala färger 2
Fig 2. Färgkombinationer efter Floor and shadow.

I mitt arbete med studenter på utbildningsprogrammet Trädgårdens hantverk och design använde vi oss av just denna metod, att gå ut i naturen och söka färgförebilder eller titta på konstverk, göra noggranna färganalyser och översätta dessa till växtkombinationer.