ISENS FÄRGER
Nina Nilsson
Uusma, B. (2013). Expeditionen. Min kärlekshistoria. Norstedts, Stockholm.
Bea Uusma, läkare och författare, bestämmer sig för att ta reda på hur det kom sig att de tre männen i Andrées polarexpedition dog, trots att de hade gott om varma kläder, proviant, ammunition och gevär. Uusma reste till Nordpolen för att söka efter svaret. Hon insåg att hon måste vara på plats – se, känna, upptäcka – för att få svar.
Färgreflexion
Under färden med båt på väg norrut reser hon genom isen, är i kontakt med (havs)situationen. Det visade sig att isen inte alls var vit. Uusma skriver: ”För varje breddgrad vi passerar på vår väg norrut förändras isens färg med ljuset.” (Uusma 2013 s. 86) Hon bestämmer sig för att återge färgerna så noggrant som möjligt, tittar ut genom hyttfönstret, väljer ut och bestämmer sig för vilken som får bli ”dagens färg”. (fig. 1.)
Fig. 1. Färgkarta över isens färger under båtresan 20 aug-24 sep. Kulörerna är uppställda efter datum och positionsangivelser. (aa s.87)
Hur uppfattar vi färg?
Frågan besvarar Uusma:
”Olika färger har olika våglängd. Blått ljus har kortast våglängd, rött ljus har längst. Om isen ser turkos ut på åttiofjärde breddgraden beror det på att den inte har absorberat de turkosa ljusvågorna. Isen som ser turkos ut har absorberat alla färger, utom just turkosa. Isens egentliga färg är alltså inte den man ser. Isen innehåller alla de färger man inte ser.” (aa s.88)
Vidare:
”Färgen existerar inte i själva objektet, utan skapas i betraktarens hjärna. Själva färgen uppstår inte förrän någon faktiskt står framför den, för att se den. Här håller jag på och fyller väggarna i min hytt med minutiöst noggrant utvalda färgprover. Men så fort jag går härifrån är de borta.” (aa s. 88)
Kommentar
Färgkartan visar att det är helt avgörande att ta färgprover på plats. Att erinra sig dessa isens subtila kulörer vid återkomsten till Sverige hade inte varit möjligt. För mig personligen ligger det ett värde i att ta del av Uusmas färgregistrering. Jag föreställer mig att där på plats fanns hur många valörer som helst att välja bland till exempel blått, gult och grått. Men hon bestämde sig för just den kulören och valören vid just det tillfället. Själv arbetar jag med samma slags problematik vid registrering av blommors färger. Luften, ljuset, sol och skugga ger variationer. Det gäller att bestämma sig. Sammantaget beskriver färgerna en helhetsintryck, i Uusmas färgkarta blir det i huvudsak kalla färger.
/Nina Nilsson