Kategoriarkiv: Kalla färger

Kallt ljus åt norr

Ett rums färg upplevs olika i rum med norr- eller södergående fönster. I antologin ”Färg, ljus, rum” (Red Karin Fridell Anter, 2006, Formas) har Maud Hårleman med en artikel om detta, artikeln heter: Varmt och kallt i norr och söder.

Hårleman inleder: ”Soliga söderrum och skuggiga norrum upplevs inte likadant . . . Ofta används motsatsparet varmt kallt för att beskriva dessa skillnader”.

Vi måste först skilja på två begrepp:
Egenfärg – den kulör som vi målar med, t ex en NCS-kod.
Identitetsfärg – den kulör som vi upplever, så som människan ser den.

”Skillnaden mellan egenfärg och identitetsfärg är den färgförskjutning som orsakas av den rumsliga situationen”. Hårlemans ambition är att undersöka hur denna förskjutning ter sig beroende av den rumsliga situationen.

Två likadana rum med norr- respektive södervettande fönster målades i samma färg. Försökspersoner befann sig sedan i dessa rum som beskrev sin upplevelse av färgen.

FRÅN FÄRGPROV TILL IDENTITETSFÄRG
I rum med enfärgade väggar blev identitetsfärgen, med ett undantag, alltid mera kulört och mindre vitaktig än egenfärgen. Färgen i rummen blev alltså intensivare och mörkare än färgen på det motsvarande färgprovet i alla rum utom de norrgående gula rummen, där rummets färg blev mörkare än egenfärgen men inte ökade i kulörthet.

FärgschemaSkiss efter att läst konsekvenser av norr resp södergående fönster. (Svårt att få till färgerna i överföringen till datorn, ni får fantisera lite) /E-K

Den största skillnad som försökspersonerna beskrev uttrycktes i begreppen varmt och kallt. Det är alltså begrepp som vi i allmänhet är vana att använda. Norrgående rum upplevdes generellt som kallare och södergående som varmare, det fanns också en koppling mellan varmt och i övrigt positiva ord och kallt och i övrigt negativa ord. Folk verkade trivas bättre i varma rum.

MIN TOLKNING
Solljus innehåller alla färger, vi upplever det som vitt eller snarare neutralt. Jag som ljussättare skulle vilja säga att soljus i sig är varmt. Om man på en scen skall få till solljus måste man använda vitt ljus som drar åt det varma, ofta lägger vi i ett tunt gult filter i ljuset. Men även på scen handlar det om att få till ett varmt ljus i relation till det ljus som varit strax innan och övrigt ljus på scenen. Färgens relativitet är ständigt närvarande för en ljussättare/ljusdesigner.

Ljus består av ljusvågor som är olika långa, de blåaktiga har kortast våglängd (ultraviolett ljus ännu kortare) och rött ljus har längst våglängd (infrarött är ännu längre och vi upplever det mer som värme). När ljuset träffar atmosfären runt jorden studsar ljuset mot de partiklar som finns i atmosfären, de blå, korta ljusvågorna, har en tendens att lättare studsa och mycket av detta ”fastnar” i atmosfären, vi ser då himlen som blå.

Konsekvens
När då solljuset lyser in i ett rum får det med sig det mesta av alla ljusvågor, när solljuset däremot inte lyser direkt in i rummet, som i ett norrgående fönster, är det det från utsidan reflekterade ljuset som strålar in, och som jag precis beskrev så är det de blå ljusvågorna som lättast studsar och alltså lättast kommer in som ljus, ljuset i detta rum är alltså kallare till sin sammansättning. För att bekräfta detta skulle vi behöva måla två rum vita och mäta våglängden på det soljus som kommer in, solljus respektive norrljus. Detta har jag inte gjort. Alltså är det jag säger endast en teori.

Då förklarar det varför färgerna uppför sig som de gör i de olika rummen, man kan säga att det blå pigmentet i färgerna reflekterar mer ljus än det röda, vi upplever färgerna som något kallare, eller något mer dragna åt blått i de norrgående rummen. I de södergående rummen är det mer värme i ljuset och varma pigment reflekterar och förstärker ljuset, vi kan se att rummet får en ökad ”värme”.

Om då ett blått rum blir mer grönaktigt i norrljus tolkar jag det som att ljus innehåller många färger varav blått är en, eftersom blått är den kallaste färgen och det inte kan bli mycket blåare, blandar du då in en annan färg drar det åt grönt, blandar du däremot in mycket värme drar det åt rött och blir lilaaktigt blått. Nu har Hårleman använt sig av NCS-systemets färgcirkel där blått och gult står mitt emot varandra, själv föredrar jag Ittens tolvdelade färgcirkel där blått står mittemot orange, jag tycker att resonemanget blir tydligare då.  Men det känns som ett eget inlägg, så jag sparar den.

Beate
På denna bild kan vi tydligt se att ljuset påverkar färgen. Vi ser en turkos vägg med ett förhållandevis kallt ljus in från fönstret på höger sida i bilden. Vi ser också ett varmare blänk från en förmodad taklampa som träffar vid och strax ovanför den rosa klockan. Båda ljuskällorna påverkar vår upplevelse av väggens kulör. Foto: Beate Persdotter Løken.

Väggens färger påverkas tydligt och i ett färgschema blir det som följer:

Grönskala
Vi ser tydligt många olika färger på samma vägg som beror på ljuset. Här uppfångade i ett färgschema. /E-K 

ATT TA MED SIG
Fundera över åt vilket håll fönstren vetter i det rum du skall måla. Beroende på ljus får färgen olika karaktär.

Kompensation: Ni kan kompensera för den förändring som sker beroende på ljuset och t ex måla ett grönt rum i en lite gulare grön om ni skall ha den i ett norrgående rum. Ni kan då måla en lite blåare grön om ni skall ha det i ett södergående rum.

Förstärkning: Ni kan förstärka det ljus som kommer in och i ett norrgående rum måla med en aning blåare grön och på så så sätt fånga upp den svalka som kan finnas här. På samma sätt som ni i ett södergående rum kan ha en gulare grön för att fånga upp den värme som kommer med solen.

Jag kan också tänka mig att man en riktigt varm dag mer uppskattar ett kallt rum som man kanske associerar till kyla, medans man en frusen och kall dag uppskattar ett varmare rum som mer associerar till värme, men det är bara vad jag tror, kanske det är personligt.

ETT AVSLUTANDE ORD
Det här med ljus är inte helt enkelt att förklara och kanske det behöver ett eget avsnitt i denna blogg. För mig är ljuset en ständigt närvarande parameter i allt som har med färg att göra, den kunskap jag har bygger mer på erfarenhet än akademiska studier, därför kan jag inte alltid förklara hur ljus fungerar rent teoretiskt. Men jag tycker det är spännande och utvecklar det gärna här.

/Emma-Kara

Veckans bild

 

Blått Peter
Blå färg. Hav, himmel & land, toft, låda & dyna, stänkskydd, jeans & halsduk, tröja, spann & disktrasa. Foto: N. Nilsson.

Kalla färger
Fransk ultramarin, den kallaste bland kalla, syns blånande och borttonande i bakgrunden. Färgen på de gamla Lewis jeansen är mer neutral i (bild)sammanhanget, alltså varken varm eller kall, medan coelinblått, med dess grönaktiga ton verkar varmare. Lägg märke till disktrasan. Vilken färg! Och skjortkragen? Färgnamnen räcker inte till. Ögat visar vägen.
Nina Nilsson.

(Recension) eg. anmälan

Thaxters garden045
Vallmo, ca 1890 av Childe Hassam.
Målningen är ett exempel på varma mättade och klara färger – hur de intensifieras när de odlas på en ö i havet. Motivet är hämtat från Ceila Thaxter’s trädgård.

Anmälan
Izenour, T. (2004). Celia Thaxter’s Island Garden: A Century Flower Garden & Its Historic Restoration. Senior seminar. Temple University: Department of Landscape Architecture & Horticulture.

Uppsatsen innehåller en beskrivning av Celia Thaxters trädgård och dess influenser och ett kapitel om restaurering. Därtill finns växtlistor, en plan över trädgården samt en omfattande och värdefull litteraturförteckning om man är intresserad av begreppet den folkliga amerikanska ”door-yard garden” under 1800talet. Jag var nyfiken på hur hon kombinerade sina färger, men om det står det inte särskilt mycket.

Celia Thaxter var en uppskattad poet, en hängiven trädgårdspraktiker och därtill konstnär skriver Izenour i förordet till sin uppsats. Uppsatsens syfte är att undersöka, analysera (deconstruct) och värdera Thaxters trädgård samt diskutera trädgården ur hortikulturell, konsthistorisk och kulturell betydelse. Izenour påstår att trädgården tjänar som exempel på en dynamisk dialog mellan hortikultur, måleri och poesi.

Celia Thaxter beskrev själv hur hon byggde upp och arbetade med en gammaldags trädgård (”old- fashioned garden”) i An Island Garden (Thaxter 1893). Boken betraktas som ett klassiskt, hortikulturellt traktat och anses ha visat vägen för amerikansk trädgårdslitteratur (Izenour s. 34). Även William Robinson, författare till The English Flower Garden, ansåg An Island Garden vara oumbärlig (Izenor s. 35). Trädgården brann ner 1914 men började restaureras 1976.

Platsen
Trädgården låg på Appledoor Island utanför Main på Nordamerikanska östkusten. Det var en liten (4,5 x 15 m) trädgård inhägnad med olika slags vin. Vinet var ett dominerande inslag både som vindskydd och en ”skugg-grönaktig” bakgrund till färgerna inte sällan i kombination med blå och vita klematis, blåregn, akebia m.fl. Konstnärer och poeter sökte sig till ön för att måla och beskriva den ur färgsynpunkt impressionistiskt anlagda trädgården.

Blomsterbäddarna & växtmaterialet
Planen innehöll nio upphöjda växtbäddar omgärdad av en blomsterlist med främst anueller, gammaldags perenner och rosor. Celia Thaxter kombinerade max fyra arter inom varje enskild bädd, arter som avlöste varandra i blomning och som tilläts växa ohejdat. Sammanlagda antalet arter enligt planen är 57.Planteringssättet kan liknas vid massplantering av t.ex. vallmo, Coreopsisoch blåklint, stockrosor, astrar m.fl. Färgerna var strålande och intensiva, kanske på grund av den karga miljön.

Thaxters plan i färg044
Illustrerad plan över Ceila Thaxter’s blomsterträdgård. (Till planen hör en planteringslista ej publicerad här).

Konstnärligt innehåll/idé: färg & form, Arts And Craft
Klara (rena), intensiva färger dominerande blomsterträdgården. Besökare som kom till Appeldoor befann sig i en ny värld av färger.

Stilistiska influenser var ”an old-fashioned garden”, nära knuten till den traditionella amerikanska ”door-yard garden”. Denna folkliga och väl definierade amerikanska hortikulturella tradition spreds under 1800-talet (Izenour s. 19). Den kallades också ”Grandmother’s garden”, en syntes mellan den engelska ”cottage-garden” och de trädgårdar som anlades av europeiska invandrare under 1800-talet. Celia Thaxter var påverkad av den informella landskapsestetiken med naturligt planterade träd, buskar och blommor. Hon var även påverkad av Arts & Craft rörelsen vars favoritblomma var vallmo.

Begrepp
island garden, ”old-fashioned garden”, Grandmother’s garden, Cottage garden, formell & informell, Victorian ”door-yard” garden.

/Nina Nilsson

Atmosfärens påverkan

Varma färger upplevs närmare än kalla färger
Inom konsten och enligt de som kan färg är det vedertaget att varma färger framträder och upplevs som om de kommer fram mot betraktaren. Inom allt bildskapande är detta viktigt att behärska så att färgerna bekräftar/underbygger perspektivet; varma färger närmare och kalla färger längre bort.

Inom ljussättning är det samma princip som gäller; vill jag att fonden skall upplevas avlägsen färgar jag in den i en kall blå, blågrön eller blålila. Vill jag däremot att fonden skall upplevas som nära eller nästan overkligt nära färgar jag in den i en varm färg.

Jag kan se två förklaringar till detta; den ena kopplad till vår atmosfär och att himlen är blå och den andra kopplad till att naturen på avstånd är grön eller blå.

Blånande berg
I naturen kan vi tydligt se fenomenet när vi tittar på ett landskap där vi ser riktigt långt. Vi upplever att de berg som befinner sig längst bort är blåare än de som är nära.

Blånande berg
I Spanien. Bergen blir allt blåare ju längre bort de ligger. Foto: Emma-Kara.

Detta gäller även ett ökenlandskap eller ett skogslandskap. Atmosfären är blåaktig och därför upplever vi att det vi betraktar är blåaktigt, luften/atmosfären befinner sig som ett filter mellan oss och det vi betraktar, ju längre bort något befinner sig desto tjockare blir filtret. Detta hänger ihop med hur ljuset bryts i små partiklar i luften, de som är mindre än vattendroppar.

Är det däremot mycket fukt i luften, som när det är dimma eller dis då blir filtret snarare gråaktigt och bidrar till att neutralisera färgerna, vi upplever det som att det på avstånd blir gråare eller mer mjölkaktigt vitt. Detta hänger ihop med hur ljuset bryts i vattendroppar.

Molndimma
Billingen, vy mot Kinnekulle. Molnen är så låga att de skymmer Kinnekulle, vi ser här att det snarare vitnar än blånar. Foto: Emma-Kara.

Ett illustrerande exempel
Bild 3 är en schematisk bild med två blå och två orange fält, det ena orange fältet har blandats med blått. Vi kan lätt föreställa oss två öar på havet och himmel som vi betraktar från ett högt berg. Bilden finns i två varianter, där jag växlat färg på de båda öarna (bild 3 och 4) .

Öar 1Bild 3. Här har jag lagt den klarare orange på ön närmast betraktaren. 

Vi upplever bilden som rimlig.

Öar 2Bild 4. Här har jag bytt plats på de orange färgerna och lagt den klarare orange på ön längst bort. 

Bilden förändrast drastiskt. Vi vill gärna finna en förklaring till den starka färgen på den bortre ön, vi kanske säger att: ”Solen lyser på ön där borta” och tänker att ön närmast ligger i skugga.

Öar 3
Färgschema

Vi har nu fått en inblick i atmosfärens påverkan på vår färguppfattning. Kanske är det helt enkelt så att vår erfarenhet säger oss att kallare färger ligger längre bort än varma färger.

/Emma-Kara

PROJEKT PERENNPLANTERING…

BAKGRUND – Kalla färger i Göteborgs botaniska trädgård
Grönt var vid tillfället inte längre den dominerande färgen i pennrabatten. Jag besökte planteringen i mitten av juni. Avsikten var då att undersöka transparens. Det visade sig att det mest utmärkande för rabatterna var en intensiv färgupplevelse av mättade blå kulörer hos t.ex. salvia, iris och nepeta i samspel med grönt. Men, där blommade också en iris (Iris sibirica ’Butter and Sugar’) i en omättad gulvit färg. Färgschema I är ett försök att skildra transparens med hjälp av gult.

Färgschema I , transparens
Färgschema I. Transparens. Nina Nilsson.

FÄRGREGISTRERING – KALLA FÄRGER
Dagen var mulen och perfekt för färgregistrering. En svårighet var dock att man inte får beträda planteringarna och ett par färger måste uppskattas. Det skulle ha underlättat att ta ett steg in i rabatten och knipsa av kronblad, för att i lugn och ro jämföra färgerna mot stickans. Jag registrerade blåaktiga färger hos Iris sibirica ’Silver Edge’, Nepeta fassenii ’Six Hills Giant, Iris sibirica ’Perrys Blue’, Salvia nemorosa ’Caradonna’ och Iris sibirica ’Blue Emperor’.

REFLEKTION
Olika blå färger utgjorde strukturen i rytmiskt böljande grönt, och en mörk rödviolett färg – sparsamt återkommande som färgdetaljer hos några arter (t.ex. skaft och hylle hos Gillenia trifoliata). En synvilla med de blå färgerna är att de upplevs som renare blå än de i själva verket är. Blå blommor innehåller i allmänhet något rött.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen i Färgschema II bygger till största delen på kalla färger och ljushetskontrast. Färgerna blått och grönt medger en alldeles särskild djup och aningen dov stämning. Intensivt blå, blågröna och blåvioletta kronblad möter olika gröna, gulgröna, och blågröna blad av skiftande karaktär och ytstruktur.

Den mättade gulgröna färgen återkommer i rabatten på strategiska ”kontrastplatser” och är viktig att få med i färgschemat just därför.
/N. Nilsson

Färgschema II
Färgschema II. Kalla färger. Nina Nilsson.