LJUSHETSKONTRAST

Färgschema IV. Ljushetskontrast. Nina Nilsson.

BAKGRUND – Ljushetskontrast i Göteborgs botaniska trädgård
Det småregnade vid det tillfälle (mitten av augusti) jag var i Botaniska trädgården. Efter att ha skaffat mig en överblick över ljusa och mörka färger funderade jag över hur jag skulle gå till väga med färgregistreringen. Parallellt tittade jag på kulörerna mer intensivt. Vilka var egentligen ljusa och var rött den mörkaste färgen, eller blått? Ur mitt ljushetskontrastperspektiv var det relativt stora skillnader mellan mörkare, mättade blomflockar och urblekta och skarpt gula färger. Vilka var ljusast?

I och med att det regnade kunde jag inte använda färgstickan. Eftersom papper blir fuktigt vid minsta lilla regndroppe plockade jag kronblad på marken, la dem i en plastpåse och knöt till väl för att blommorna skulle behålla sin spänstighet.

FÄRGREGISTRERING – LJUSHETSKONTRAST
Planteringen innehöll ett stort antal höstflox i olika färger och valörer. Flera av dem gick i urblekt rosa och violett, andra var mörka blå och rödvioletta. Den mörkaste blå färgen hade en stormhatt och den mörkaste brunröda – som jag mindes den – fanns hos silverax och berberis. Jag uteslöt avdelningen med de varmare färgerna.

I ateljén hoppade jag över momentet med färgstickan och målade av kronbladen direkt. På grund av regnet letade jag inte heller reda på namnsorter.

REFLEKTION
Ljushetskontrasten är relativt tydlig både som kontrast i ”svart” (silveraxets blad) och ”vitt” (urblekt höstflox) och den mellan intensivt gult (höstgullris) och det mörkare violett (höstflox). Även grönskan innehöll kontraster mellan ljust och mörkt. Vissa blads enskilda ljusa form framträdde tydligt, t.ex. hos vippvallmo, mot en mörkare bakgrund.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen i Färgschema IV bygger till största delen på ljushetskontrast. De ljusa pastellfärgerna tycks ligga bakom de mörkare mer mättade kulörerna. De samsas inte i ett schakspelsmönster utan grupperar sig.

Johannes Itten skriver att ”… såväl ljus-mörkerproblemen med svart, vitt och grått, som ljus-dunkelproblemen med de rena färgerna och deras förhållanden till varandra måste utforskas så grundligt som möjligt, ty därur får man de viktigaste upplysningarna för det skapande arbetet.” (Itten 1971, s. 37) Itten avser bildkonst. Men, ”ljus-dunkelproblemen” är av utomordentligt stor betydelse inom rabattkomposition enligt min mening. Blommor i oklara kulörer, urblekta och transparenta och blommor i mättade, dova och dunkla färger kan bilda subtila övergångar mellan klarare färger eller utgöra kontraster till det opaka, beroende på vad man vill uppnå för stämning i en komposition eller utvidgat i det landskap man befinner sig i.

N. Nilsson