Mörker och ljus i texten hos Hjalmar Söderberg

Ur: Hjalmar Söderberg (1977 [1912]). Förvillelser. Delfinserien 414.

Färgens stämningsskapande mening
I ett kärleksmöte mellan huvudpersonerna väver Söderberg in färg och ljushetskontrast i texten, för att ge liv åt platsen där mötet sker (s. 139).

… De sutto vid fönstret i mörkningen. …en ensam mörkviolett sky… lyktorna tändes… stjärnorna blänkte fram… tindrade Venus… mörkvioletta skyn… lyste den röda Mars… det mörknande blå… Är hon ljus eller mörk?… blå vindruvor…

Jag läser vidare i höstmörkret.
Nina Nilsson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s