Färgschema nr. II. Gouache. Nina Nilsson. 

PROJEKTET med att följa perenna–rabatten under en säsong innebär att göra bilder. Växtkombinationerna undersöks efter färgteman och sorteras i tre bildtyper:

1)     färgscheman (målade med gouache eller akvarell)

2)     fotografi av en enskild växt eller i kombination med andra

3)     målningar av växtindivider, där arten (den enskilda individen) inspirerar till ett friare  uttryck. Det rör sig inte om att göra botaniska illustrationer. Dessa sparar jag för mig själv tills vidare.

Tillvägagångssättet är:

• uppmärksamma, reflektera & diskutera (färglaborativt arbete)
• färganalys av egenskaper & sammanhang (med hjälp av färgläran)
• dokumentation & analys av uttryck och stämningar (egna reflektioner)
• karaktärisering och dokumentation av växters färger (RHS Colour Chart färgsticka)

ÖVERBLICK
Grönt var fortfarande den dominerande färgen i Botaniska trädgårdens pennrabatt och några partier bestod av bar jord. Kejsarkronorna hade tappat i kulörthet och övergått i en fadd grå-orange färg.
De varma färgerna var koncentrerade till den södra planteringen (den som vetter mot skulptör Eva Langes ”Tulpan”). Där fanns också partier med vita blommor – bländande i kombination med dess gula diskar (t.ex Aruncus aethusifolius). Ett bestånd med Primula var uppseendeväckande i sin rödvioletta mättade färg. Den gick inte att bortse från.

FÄRGREGISTRERING – VARMA FÄRGER
Det var en solig dag vilket inte är idealiskt vid färgregistrering. Solen ”tänder” färgerna, gör dem varmare och näst intill transparenta. Den japanska lönnens rödaktiga löv (Acer palmatum ’Ornatum’) blev rödorange, ibland röda (fig.1). Man måste bestämma sig för vilken/vilka färger som skall antecknas. Genomskinligheten, rödheten och den mättade färgen i skugga är viktiga att registrera för att fånga stämningen. Jag registrerade bland andra färgerna hos Potentilla tabernaemontani ’Goldrauch’, vars gulorange var varmast av samtliga kulörer, Waldsteinia ternata (gul), Picea abies ’Nidiformis’ (varma gröna), men även några kalla, t.ex. rödviolett hos Primula denticulata ’Rubin’ (bollviva).

Fig. 2. Acer palmatum ‘Ornatum’. Foto: N. Nilsson.

REFLEKTIONER UNDER MÅLANDET
Färgschemat blev väl mörkt. Vart tog solen och genomskinligheten vägen?

De två mycket mörka purpurfärgerna registrerades på Acer palmatum ’Sohjo’ (jämf. fig 2). På fotot är färgen rödare och ljusare. I färgschemat smälter den in, bidrar till tyngden och kontrasten. Den violetta kulören hos bollvivan passar inte i sammanhanget, eftersom den slår sönder den i övrigt sammanhållna varma kompositionen. Utan den skulle färgtemat bli mer enhetligt. Men, det är även ett problem med den varma gula kulören nere till höger. Den påverkar färgkompositionen på ett negativt sätt, stör balansen hos komplementkontrasten rött/grönt. Med färgschemat har jag en personlig estetisk intension – märker jag. Blir illa berörd av de störande färgerna och vill helst sudda bort för att uppnå balans.
Nina Nilsson

Fig. 2. Acer palmatum ‘Sohjo’. Foto: N. Nilsson.