Tankar om svart som sorgens färg
Nina N.

Mamma dog på påskafton, den fjärde april. Allt blev inte svart men, jag började tänka i svart, se i svart. Plötsligt funderade jag över sorgband. Finns sådana nu för tiden? En markering som visar omgivningen att man har sorg. Sorgflor, svarta skor, svarta gångkläder, vit näsduk. Svart är djupt och mörkt. Det är stramt och kan verka elegant. I sorg är färgen en markering, lika för alla. Den neutraliserar individen, alla går klädda i samma färg. Lite senare i sorgearbetet (förr, åtminstone på landet där jag tillbringade långa tider) övergick det svarta till grått. Fast strumporna behölls svarta. Alla drack svart kaffe.

Tulpan. Tusch, collage 2015. Nina Nilsson.