Kategoriarkiv: Månadens färgtema

Veckans bild

Lämna ett svar

Ljushetskontrast i Mörby centrums tunnelbanestation.

Mörby centrum

Mörby centrum. Foto Emma-Kara

Skuggspel av Karin Ek och Gösta Wessel.

Lokalen domineras av deras skuggspel i tak och på väggar. Ek och Wessel har på ett effektfullt sätt använt rummets struktur och karaktär när de färgsatt sitt skuggspel, från ett håll är det rosa, från det andra hållet grönt och rakt framifrån blir det trefärgat där kulörerna mixas med en gräddvit färg i ett mönster som påminner om kamouflage…

På bilden ovan övergår takets struktur med en stramare kakelutsmyckning, även den ändrar karaktär från andra hållet då den går i blå och gul färgtoner.

Genialt!

/Emma-Kara

 

 

Itten om ljushetskontrast (3)

Lämna ett svar

Itten skriver: ”I en komposition med såväl neutrala som kulörta färger gränsande intill varandra, och med samma ljushetsvärde, påverkas de neutrala färgerna så att de förlorar sin abstrakta karaktär. Om de neutrala färgerna skall bevara sin abstrakta karaktär, så måste de kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde.” (sid. 41 i Färg och färgupplevelse) Med de neutrala färgerna avser Itten olika grå, från mörkaste till ljusaste. Jag tolkar det som att grått genom simultankontrast påverkas av omfärgande kulör. När den kulörta omfärgande har samma ljushetsvärde som den grå påverkas den grå mer.

Jag har valt att testa detta i tre enkla färgscheman som jag gjort i datorn. Grå ljushetskontrastBild 1. Vågrätt ser vi fyra olika kulörta färger, rosa, blå, grön och gul. Lodrätt har vi fyra grå en ljus, en mellangrå, en mörk och ytterligare en mellangrå.

Vi ser tydligt att den andra och fjärde grå från vänster är mer ljushetslika mot omfärgen än den första som är betydligt ljusare och den tredje som är betydligt mörkare.

Vi ser också att de grå som är mer ljushetslika påverkas mycket av omfärgen. Det är tom svårt att tro att det är samma grå i den andra lodräta raden. Den ljusa grå och den mörka grå påverkas inte alls lika mycket av omfärgen.

För att pröva detta ytterligare gjorde jag två färgscheman till. De kulörta färgerna är mörka i bild 2 och ljusa i bild 3, de grå tonerna är samma som i bild 1.

imageBild 2. Här är det den tredje radens grå som påverkas mest då den mörka grå är mer lik sina mörka omfärger.

imageBild 3. Här är det den mörka radens grå som påverkas minst, då ljushetskontrasten är som störst.

Kommentar
Jag börjar sakta greppa och förstå, inte bara i teorin utan också i praktiken, samtidigt som jag får en teoretisk bakgrund till det som jag anade redan innan.

Nu på väg till Stockholm och ny träff på kursen; ”Perception, färg, ljus och rum”.

/Emma-Kara

Ljushetskontrast i Göteborgs Trädgårdsförening

Lämna ett svar

SOMMARPLANTERING
Flera av årets sommarplanteringar innehåller mörkbladiga växter, t. ex Canna. För att de skall synas bör de samplanteras med ljusa arter eller på annat sätt exponeras mot påfallande avvikande form eller kulör. Rabatten utmed Palmhusets norra sida innehåller mörkbladig Canna, som kontrasterar mot en bottenplantering av ljus begonia (som jag inte vet namnet på) och alunrot (Heuchera ’Palace Purple’) fig. 1 & 2.

Ljushetskontr. Tf. 1
Fig. 1. Plantering utanför Palmhuset 2014. Foto: N. Nilsson.

Ljushetskontr. Tf. 2
Fig. 2. Även begonian innehåller ljushetskontrast.

TAPETGRUPP
Tapetgruppen vid södra entrén består av växter i mörka och ljusa färger. De är arrangerade så att de följer och accentuerar den form som tapetgruppen fick vid renoveringen av trädgården 2008. Rabattkanterna är markerade med ljust gröngul alunrot (Heuchera ’Lime Marmelade’). Som kontrast står den mycket mörka potatisväxten Ipomoea batata ’Iposum Black Tone’ fig. 3.

Ljushetskontrast Tf 3Fig. 3. Plantering vid södra entrén 2014. Foto: N. Nilsson.

Gräset, Carex oshimensis ’Ice Dance’ har en grågrön, aningen vag ljus kulör som är samplanterad med en varm och mättad röd begonia (sortnamn saknas), fig 4. Gräset är ljusast, men den röda färgen lyser kraftigt och verkar därmed ljusare än den gröna – något man bör göra sig medveten om och beakta. Rött och grönt är komplementfärger och harmonierar när grönt är absolut grönt och rött på samma vis. I planteringen sker en förskjutning åt obalans som kan uppfattas som fräckt och inspirerande i det relativt strikta 1800-talsmönstret.
Nina Nilsson

Ljushetskontr. Tf 4
Fig. 4. Gråaktigt grönt & mättat rött. Foto: N. Nilsson.

Perception, färg, ljus och rum (1)

Lämna ett svar

Jag (Emma-Kara) har börjat en kurs på Konstfack i Stockholm som heter Perception, färg, ljus och rum. Det skall bli jättespännande och under året kommer jag göra blogginlägg från kursen. Jag skall försöka få till det så att det passar in i månadens tema.

ÖVNING
Första dagen gjorde vi laborativa övningar med ljus. Uppgiften var att bygga upp ett stilleben av endast vita föremål och belysa dem på olika sätt och iaktta vad som sker med föremålens färg och skuggor.

Exempel från vår laboration:

image
 Bild 1. Stilleben belyst med magenta, gul och blå. Foto Emma-Kara.

LJUSHETSKONTRAST
Lika kulör, olika ljushet: För att försöka åstadkomma exempel på ljushetskontrast belös jag det hängande tyget med endast en lampa (filtrerad med blått). Avsikten var att få fram en blå färg på tyget med flera olika ljushet:

Blå ljushetskontrast
Bild 2. Samma kulör men olika ljushet. Foto Emma-Kara.

Det blå blev inte helt lika i kulör, den blå blir aningen violett i mitten, det beror på själva lampans egenskaper, (en lampa med glödtråd, typ halogen, kan ge ett bitvis varmare ljus) detta var dock så nära en enhetlig blå kulör jag kunde komma. Vi serhur det skiftar från mörkaste blått, i nedre delen av tyget och i veckan, till allra ljusaste uppe till höger.

Olika kulör, lika ljushet: I ett annat experiment försökte jag få till att högen med tyg skulle ha flera olika färger i samma ljushet. Det blev så här:

LjushetslikBild 3. Ljushetslika färger med fyra lampor; en cyan, en magenta, en gul och en blå. Foto Emma-Kara.

Det var svårt. Ljusets olika färger har en tendens att slå ut varandra, det blir till slut vitt.

KOMMENTAR
Att arbeta med ljus är vitt skilt från att arbeta med färg (målarfärg, pappersprover osv). Att på detta sätt experimentera ger mig nya insikter och jag hoppas jag skall kunna förmedla något av dem här.

/Emma-Kara

 

 

 

Projekt perennplantering

Lämna ett svar

LJUSHETSKONTRAST – REPETITIONSBILD

I Göteborgs Botaniska trädgård ägnar man sig åt hortikultur (av lat. ho’rtus ”trädgård”och cultu’ra ”odling”). Där odlas och visas växter som kan vara användbara även i en privatträdgård. Hur, eller på vilket sätt växterna ordnas – efter färg – och/eller form – finns det kanske inte ett program för, men den eller de personer som ligger bakom planteringarna har genom själva handlingen en estetisk idé – den må vara medveten eller omedveten.

Ljushetskontrast
Fig. 1. Färgkategorier. N. Nilsson.

I fig. 1 ser vi en färgsammanställning av olika slags färgbegrepp, varav ljuhetskontrast ligger i översta raden. I planteringen (vid sidan om växthusen) med olika slags dagliljor (Hemerocallis) förekommer ljushetskontrast, här i bild (fig. 2) med varma färger i orange, rödaktigt och mörkt brunrött. Trädgårdspersonligheten Gertude Jekyll skulle säga att dessa färger är harmoniska, de som ligger nära varandra i den tolvdelade färgcirkeln. Kontrast och harmoni kan alltså utgöra en balansakt.

72. Hemerocallis, varma
Fig. 2. Foto: N. Nilsson.

LJUSHETSLIKA FÄRGER
Ett bra hortikulturellt exempel på ljushetslika färger är vippvallmo (Macleaya cordata), fig. 3. Arten innehåller ingen färgkontrast, däremot skimrar den i olika slags darrande rörelser på grund av blommornas tunna stänglar.

vippvallmoFig. 3. Vippvallmo. Foto: N. Nilsson.

Itten om ljushetskontrast (2)

Lämna ett svar

Här fortsätter jag med temat om Ittens ljushetskontrast. Förra inlägget handlade om att en färg kan förekomma i flera olika ljushetsgrader. Nu vill jag visa på att en ljushetsgrad kan ha flera färger.

Ljushetskontrast ljus Ljushetskontrast mörk
Bild 1a: kulörer lika ljusa som den rena gula mittfärgen. Bild 1b: kulörtoner lika mörka som den rena blå mittfärgen. Färgschema med färgade papper.

Övning sid 40 I Ittens bok Färg och färgupplevelse
I övningen ovan har jag utgått från en ren mittfärgen och runt den satt färger med lika ljushetsgrad. Vi kan konstatera att den rena gula är betydligt ljusare än den rena blå. Itten skriver: det är viktigt att använda många olika kulörer i övningen, inte bara gula toner. Genom att göra denna övning förväxlar man inte färgernas lyskraft eller renhet med deras ljushetsgrad.

Kommentar till övningen
Itten skriver också att kalla färger upplevs som renare och klarare och används ofta alltför ljusa, medan varma färger genom sin ogenomskinlighet gärna väljs alltför mörka. Har jag gjort det? I bild 1a kanske den kalla blå i nedre raden är aningen ljusare än den gula och kanske någon direkt varm färg har jag undvikit att ta med… Detta var jag inte medveten om när jag gjorde färgprovet. I bild 1b är det också ont om varma färger men kanske den bruna är lite väl mörk. Ja, jag har nog gått i fällan och får göra om och testa detta med varma färger. Jag återkommer.

Ittens kommentar:

Färger av samma ljushetsgrad blir mer besläktade. Genom samma tonvärden binds färgerna till varandra, de fattar tag i varandra. Detta faktum och möjligheterna att utnyttja det som konstnärligt uttrycksmedel får inte underskattas. (Itten sid. 41)

Mina löparskor får vara ett vardagsexempel på design som bygger på ljushetskontrast genom sina ljushetslika färger:

Ljushetskontrast ljus Ljushetskontrast mörk
Bild 2a, Merrel ‘Barefoot Run Pace Glove’. Bild 2b, Vivo Barefoot ‘Trail Freak’. Foto E-K.

Två löparskor där designern har valt att arbeta med ljushetskontrast. Vivo barefoot, till höger, är färgsatta i en mörk turkos och en mörk violett, båda nära varandra i ljushet. Merrel, till vänster, i en ljus turkos och en ljus cerise, även dessa nära varandra i mörkhet.

/Emma-Kara