SPORADISKA INLÄGG I KULÖRKLUBBEN

Vårt arbete i Kulörklubben har gått i stå. Vi gör därför ett uppehåll med våra undersökningar för att finna en meningsfull fortsättning. För att komma vidare måste det till något annat. E-K N. söker efter tillämpning, så även undertecknad.

Sporadiska inlägg
Vi kommer fortsättningsvis att sporadiskt lägga ut bilder när vi hittar något vi uppfattar som speciellt ur färgsynpunkt.

Projekt
Vi tar oss således en funderare över situationen som helhet och återkommer i januari 2015 med en idé om ett projekt.

Nina Nilsson

Projekt perennplantering…

BAKGRUND
Ljushetskontrast i Botaniska trädgården
Det var tidigt på morgonen i dämpat i solljus. Rabatterna hade delvis övergått i en annan färgskala sedan jag sist gick där. Vissa delar är brokiga med kalla och varma färger, mättade och omättade om vartannat. Andra är väl sammanhållna. Avsikten var att hitta kontrasterna mellan de ljusa och mörka växterna.

REFLEKTION
De vissnade blommorna har valören gemensam, en blekt, urtvättad valörlikhet i gråaktigt rosa, ljusblått och violett. Störst är kontrasten i de delar som innehåller rödbladiga växter, omväxlande blandade med gult (t.ex. den perenna solrosen Helianthus microsephalus), grumlig rosa rosenflockel (Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’) och skarpa rödvioletta färger (Lythrum salicarta ’Feuerkerze’).

Botaniska färgreg. 2014057
Fig. 1. Exempel på färgregistrering med RHS Colour Chart. Gouache. N. Nilsson.

Jag valde att koncentrera mig på de blommande växterna och deras blad och att i färgschemat ta med ett urval av de registrerade kulörerna (fig. 1, 2). Med ”urval” menar jag just det. Hade samtliga kulörer redovisats hade färgschemat som helhet blivit alltför brokigt.

Botaniska färgsche 2014058
Fig. 2. Färgschema V. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Färgschemat, alltså min sammanställning av färgerna, speglar inte planteringen som helhet. Den är jämnare och mer dämpad i färgskalan. Men, schemat ger en bild av att planteringen innehåller en mängd växter som ännu sent i september har relativt klara färger. Min färgupplevelse var dock en mer återhållen skala. T.ex. ser man inte rosa blommor från alla lägen. Jag valde därför att pröva färgschemat utan den kulören (fig. 3).

Komp. efter färgschema V059
Fig. 3. Färgschema VI. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

Viktig för stämningen är själva materialet; dess ”stoffighet” som under hösten mildrar färgerna, gör dem mjukare och suddar ut gränserna. Daggdroppar håller sig kvar vid spröda kanter och fröställningar, spindelnät reflekterar ljus och kontrastfärger. Den upplevelsen förmedlar inte färgschemat.

Nina Nilsson

Veckans bild

Ljushetskontrast i Mörby centrums tunnelbanestation.

Mörby centrum

Mörby centrum. Foto Emma-Kara

Skuggspel av Karin Ek och Gösta Wessel.

Lokalen domineras av deras skuggspel i tak och på väggar. Ek och Wessel har på ett effektfullt sätt använt rummets struktur och karaktär när de färgsatt sitt skuggspel, från ett håll är det rosa, från det andra hållet grönt och rakt framifrån blir det trefärgat där kulörerna mixas med en gräddvit färg i ett mönster som påminner om kamouflage…

På bilden ovan övergår takets struktur med en stramare kakelutsmyckning, även den ändrar karaktär från andra hållet då den går i blå och gul färgtoner.

Genialt!

/Emma-Kara

 

 

Itten om ljushetskontrast (3)

Itten skriver: ”I en komposition med såväl neutrala som kulörta färger gränsande intill varandra, och med samma ljushetsvärde, påverkas de neutrala färgerna så att de förlorar sin abstrakta karaktär. Om de neutrala färgerna skall bevara sin abstrakta karaktär, så måste de kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde.” (sid. 41 i Färg och färgupplevelse) Med de neutrala färgerna avser Itten olika grå, från mörkaste till ljusaste. Jag tolkar det som att grått genom simultankontrast påverkas av omfärgande kulör. När den kulörta omfärgande har samma ljushetsvärde som den grå påverkas den grå mer.

Jag har valt att testa detta i tre enkla färgscheman som jag gjort i datorn. Grå ljushetskontrastBild 1. Vågrätt ser vi fyra olika kulörta färger, rosa, blå, grön och gul. Lodrätt har vi fyra grå en ljus, en mellangrå, en mörk och ytterligare en mellangrå.

Vi ser tydligt att den andra och fjärde grå från vänster är mer ljushetslika mot omfärgen än den första som är betydligt ljusare och den tredje som är betydligt mörkare.

Vi ser också att de grå som är mer ljushetslika påverkas mycket av omfärgen. Det är tom svårt att tro att det är samma grå i den andra lodräta raden. Den ljusa grå och den mörka grå påverkas inte alls lika mycket av omfärgen.

För att pröva detta ytterligare gjorde jag två färgscheman till. De kulörta färgerna är mörka i bild 2 och ljusa i bild 3, de grå tonerna är samma som i bild 1.

imageBild 2. Här är det den tredje radens grå som påverkas mest då den mörka grå är mer lik sina mörka omfärger.

imageBild 3. Här är det den mörka radens grå som påverkas minst, då ljushetskontrasten är som störst.

Kommentar
Jag börjar sakta greppa och förstå, inte bara i teorin utan också i praktiken, samtidigt som jag får en teoretisk bakgrund till det som jag anade redan innan.

Nu på väg till Stockholm och ny träff på kursen; ”Perception, färg, ljus och rum”.

/Emma-Kara

Ljushetskontrast i Göteborgs Trädgårdsförening

SOMMARPLANTERING
Flera av årets sommarplanteringar innehåller mörkbladiga växter, t. ex Canna. För att de skall synas bör de samplanteras med ljusa arter eller på annat sätt exponeras mot påfallande avvikande form eller kulör. Rabatten utmed Palmhusets norra sida innehåller mörkbladig Canna, som kontrasterar mot en bottenplantering av ljus begonia (som jag inte vet namnet på) och alunrot (Heuchera ’Palace Purple’) fig. 1 & 2.

Ljushetskontr. Tf. 1
F
ig. 1. Plantering utanför Palmhuset 2014. Foto: N. Nilsson.

Ljushetskontr. Tf. 2
Fig. 2. Även begonian innehåller ljushetskontrast.

TAPETGRUPP
Tapetgruppen vid södra entrén består av växter i mörka och ljusa färger. De är arrangerade så att de följer och accentuerar den form som tapetgruppen fick vid renoveringen av trädgården 2008. Rabattkanterna är markerade med ljust gröngul alunrot (Heuchera ’Lime Marmelade’). Som kontrast står den mycket mörka potatisväxten Ipomoea batata ’Iposum Black Tone’ fig. 3.

Ljushetskontrast Tf 3Fig. 3. Plantering vid södra entrén 2014. Foto: N. Nilsson.

Gräset, Carex oshimensis ’Ice Dance’ har en grågrön, aningen vag ljus kulör som är samplanterad med en varm och mättad röd begonia (sortnamn saknas), fig 4. Gräset är ljusast, men den röda färgen lyser kraftigt och verkar därmed ljusare än den gröna – något man bör göra sig medveten om och beakta. Rött och grönt är komplementfärger och harmonierar när grönt är absolut grönt och rött på samma vis. I planteringen sker en förskjutning åt obalans som kan uppfattas som fräckt och inspirerande i det relativt strikta 1800-talsmönstret.
Nina Nilsson

Ljushetskontr. Tf 4
Fig. 4. Gråaktigt grönt & mättat rött. Foto: N. Nilsson.

Perception, färg, ljus och rum (1)

Jag (Emma-Kara) har börjat en kurs på Konstfack i Stockholm som heter Perception, färg, ljus och rum. Det skall bli jättespännande och under året kommer jag göra blogginlägg från kursen. Jag skall försöka få till det så att det passar in i månadens tema.

ÖVNING
Första dagen gjorde vi laborativa övningar med ljus. Uppgiften var att bygga upp ett stilleben av endast vita föremål och belysa dem på olika sätt och iaktta vad som sker med föremålens färg och skuggor.

Exempel från vår laboration:

image
 Bild 1. Stilleben belyst med magenta, gul och blå. Foto Emma-Kara.

LJUSHETSKONTRAST
Lika kulör, olika ljushet: För att försöka åstadkomma exempel på ljushetskontrast belös jag det hängande tyget med endast en lampa (filtrerad med blått). Avsikten var att få fram en blå färg på tyget med flera olika ljushet:

Blå ljushetskontrast
Bild 2. Samma kulör men olika ljushet. Foto Emma-Kara.

Det blå blev inte helt lika i kulör, den blå blir aningen violett i mitten, det beror på själva lampans egenskaper, (en lampa med glödtråd, typ halogen, kan ge ett bitvis varmare ljus) detta var dock så nära en enhetlig blå kulör jag kunde komma. Vi serhur det skiftar från mörkaste blått, i nedre delen av tyget och i veckan, till allra ljusaste uppe till höger.

Olika kulör, lika ljushet: I ett annat experiment försökte jag få till att högen med tyg skulle ha flera olika färger i samma ljushet. Det blev så här:

LjushetslikBild 3. Ljushetslika färger med fyra lampor; en cyan, en magenta, en gul och en blå. Foto Emma-Kara.

Det var svårt. Ljusets olika färger har en tendens att slå ut varandra, det blir till slut vitt.

KOMMENTAR
Att arbeta med ljus är vitt skilt från att arbeta med färg (målarfärg, pappersprover osv). Att på detta sätt experimentera ger mig nya insikter och jag hoppas jag skall kunna förmedla något av dem här.

/Emma-Kara