Månadens färgtema

 

MÅNADENS FÄRGTEMA – VARMA FÄRGER

FärgbestämningEtt försök att registrera den varma kulören hos Heuchera ‘Marmelade’. Foto: N. Nilsson.

Varma färger
Från och med maj månad koncentrerar vi oss på ett antal kulörteman. Vi börjar med ”varma färger” som alltså blir månadens tema. Vi fortsätter, som tidigare, med veckans bild som på ett eller annat sätt belyser kulörtemat.

Jag kommer att följa den stora perennplanteringen (området med flera rabatter samlade kring fontänen) i Göteborgs Botaniska trädgård under maj till och med oktober. Jag registrerar växternas färger efter månadens kulörtema med hjälp av RHS Colour Chart färgsticka. Färgerna bearbetas till färgscheman – ett slags koloristiska kompositioner – så som jag tolkar färgerna i planteringen vid just det tillfället. Jag antar att samtliga färger förekommer i anläggningen, men där finns naturligtvis en osäkerhetsfaktor. Kanske innehåller inte maj månad några varma kulörer?!

Vi, Emma-Kara Nilsson och jag, undersöker färgtemat parallellt. Emma-Kara utgår från Josef Albers färglära och prövar i färglaborationer Albers undersökningsmetoder.

Nina Nilsson

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattande kommentarer 2014

Kulörklubben – sammanfattande kommentarer 1.9. 2013 – 1.4. 2014

Färgläran – ett redskap för prövande och förståelse
Färg är en central del i vår visuella kommunikation. Det har vi tagit fasta på och velat belysa, problematisera och diskutera. Målet med bloggen har därför varit att undersöka färger både som enskilda kulörer och som kompositioner, men också ta reda på vad som sagts, skrivits och påståtts om färg i olika sammanhang. Vi har under åtta månader prövat färgläran som ett analytiskt redskap i beskrivningar av färgers sammanställningar och uttryck. Färgläran är ett utmärkt redskap att bruka och praktiskt pröva för att få en visuell bild av det som skrivs och för att få förståelse för hur verktyget fungerar. Texter som använts är bl.a. Johannes Ittens färglära, Färg och färgupplevelse, ur vilken vi koncentrerat oss på de grundläggande egenskaperna hos primär- och sekundärfärgerna. Andra exempel är Aris Shirins bok Design Elements: Color Fundamentals och Betty Edwards Color: a Course in Mastering the Art of Mixing Colors.

Wassily Kandinskys konstteoretiska skrift Om det andliga i konsten har vi använt som ingång till respektive kulör. Det som gör Kandinsky intressant är att han skriver om färger i relation till bildkonst redan 1911. Han beskriver vilka intryck färgerna ger (livligt, oroligt, levande etc.) och vilka olika slags kulörer det finns inom en och samma färg (ex. rött: cinnober, krapplack, scarlet lake, kadmiumröd mörk m.fl.). Han menar att värme och kyla, ljus och mörker är viktiga egenskaper hos färger. Kandinsky har en psykologisk ingång till kulörerna, både enskilt och i kombination. I texten finns därtill undertoner av värderingar, andlighet och mysticism.

Månadens färg
Huvudspåret i upplägget har varit ”Månadens färg” och ”Veckans bild”. Under ”Månadens färg” har vi sagt något om ordets ursprung, vad som kan associeras med t.ex. ordet rött och något om dess symboliska användning. Vi har sökt kommentarer i annan litteratur än den ovan beskrivna, t.ex. hos John Gage Colour and Culture: Practice and Meaning from Antiquity to Abstraction.

Veckans bild
Veckans bild har varit arbetssättet för att komma vidare med både den beskrivande texten och den visuella upplevelsen. I efterhand ser vi att de veckobilder som fungerat bäst är de som är tagna i vardagen, de vi snubblat över eller letat upp som exempel till skillnad från de färgprövande ackord som mer hör hemma under rubriken ”Projekt”.Till kategorin ”Veckans bild” hör t.ex. fotot på Nikita o Aya på Psychadelica Hairdesign, Världskulturmuséet i Göteborg, som visar blå peruker mot röd bakgrund, liksom fotot på Atlanten strax norr om Cadiz. Båda tagna av E-K. Nilsson.

Projekt
Månadens färg blått och orange innehöll bilder av projektkaraktär. Jag (N. N.) prövade att lägga blå färger på en hästfigur för att komma underfund med om kulören uttryckte en känsla. Likaså prövade jag om orange färg kunde uppfattas som grå! Befängt men inte helt galet. Ett skogsparti i grå dimma gav associationer till tätheten i en orange yta. Under projekt har E-K Nilsson prövat i ett slags ”hands on” hur färger passar tillsammans.

Egna arbeten
Vad är det för skillnad på projekt och egna arbeten? I bloggens första och nu avslutande del är det inte helt tydligt formulerat eller illustrerat. Egna arbeten är exempel på något, någon av oss gjort, t.ex. E-K Nilssons ljussättning av The Tough Alliance. Medan N. Nilssons Grått i Göteborg mer är att betrakta som projekt, en undersökning som pågår.

Ur min bokhylla
Rubriken var tänkt så, att vi utgår från det vi omger oss med; böcker i våra bokhyllor. Dessa har fått utgöra en begränsning. Ambitionen var inte att lägga ner ett stort undersökande arbete på att vaska fram lämplig litteratur. För det mesta har bokhylleprincipen fungerat. Vid ett par tillfällen har vi sökt på Libris efter särskilda texter om färg.

Recensioner
Avsikten var att under denna rubrik anmäla både äldre och nyare texter om färg; böcker, vetenskapliga artiklar och eventuellt någon konstutställning. E-K Nilsson har tittat på utbudet av färgböcker kopplade till barn och pedagogik. Jag ”prenumererar” på Google Scholar: Colour Schemes. Där dyker det upp vetenskapliga artiklar som berör färg flera gånger i veckan, men endast ett fåtal har berört konst, design och estetiska frågor.

Vid pennan Nina Nilsson

 

 

Paus

PAUS
 Vi på Kulörklubben tar en paus på ett par veckor. Detta för att samla oss kring hur vi skall ta oss an vårt fortsatta arbete som innebär ett annat upplägg kring nya frågor, uppgifter och gåtor kring färg.
Emma-Kara Nilsson & Nina NIlsson

Grått i ordboken

Svenska Akademien. SAOB spalt: G1099; tryckår: 1929.
sökord: grå

En av vitt och svart sammansatt färg, särskilt färg av nyanser som förekommer på aska, bly, silver, gamla omålade träbyggnader mm.; även om gråaktiga nyanser av andra färger.

Jag klipper ut ur artikeln följande ord och meningar: … vittnande om hög ålder …obestämd och dunkel…En grå kostym. Grå uniform. Ett par grå silkesstrumpor. En grå filthatt. Molnen voro blåaktigt grå. Ett grått töcken. Grå ögon Kläda sig i grått. Måla i grått. Skifta, stöta i grått. Tapeterna i matsalen ha börjat bli grå, tycker jag.

Meningarna kan illustreras med Anselm Kiefers målning ”Ladder to the sky” (1990-91). Stämningen i målningen skapas genom det gråaktiga materialet; kalk, aska, hår, bly, emulsion mm. Den är både obestämd och dunkel samtidigt konkret genom att någon kan klä sig i eller har klätt sig i grått.
N. N.

Kiefer 1
Anselm Kiefer. ”Ladder to the sky.” Foto: Nina Nilsson.

 

Kiefter IIAnselm Kiefer. ”Ladder to the sky.”  Detalj. Målningen hänger på Astrup Fearnley museet, Oslo.

Veckans bild

Muralmåleri i grått
Under mitten av 1900-talet dekorerades Rådhushallen i Oslo av norska konstnärer. Tekniken som användes var muralmåleri. Västra och östra väggarna är målade i ett nonfigurativt mönster, (fig. 1) ett slags zick-zack figurer som upprepas i rapporter. Varje figur inramas av en rombisk form i två till tre färger, olika slags gråaktiga kulörer som över de ansenliga väggytorna (fig. 2) övergår i grönaktiga, bruna eller ockrafärgade toner.

Inom hortikulturen finns de som påstår att gråbladiga växter fungerar som färgförmedlare mellan två kulörta färger. På väggarna i Rådhushallen fungerar det gråaktiga mönstret snarare som en separerare till de i övrigt mycket kraftfullt målade väggarnas figurativa måleri i klara färger.

Det grå kan lyfta fram andra färger, fungera som färgförmedlare eller som i Rådhushallen, låta ögat vila i det grå.

Oslo Rådhus I
Fig. 1. Muralmåleri. Rådhushallen, Oslo. Foto: Nina Nilsson.

Oslo Rådhus II
Fig 2. Muralmåleri. Rådhushallen, Oslo. Foto: Nina Nilsson.

 

Grå kostym

Alla riktigt stora djur är grå: blåval, elefant, noshörning och flodhäst. Det finns och så en hel del fåglar som är grå: häger, trana, gråsparv och kråka för att nämna några.  Djurens färg har vuxit fram genom år av evolution, om en individs färg varit ofördelaktig har individen haft svårare att överleva och få reproducerande avkomma. På så sätt selekteras arter och dess egenskaper fram.

Ett grått djur är svårare att upptäcka i naturen än ett rött. Djur som är grå väcker inte uppmärksamhet på samma sätt som färgglada djur. De grå har något annat, exempelvis sin storlek.

Är det på samma sätt med människor? Det är t.ex. vanligt med grå kostymer. Män och kvinnor i grått upplevs neutrala, förtroendeingivande och professionella. De grå kostymerna kan utstråla makt eller pengar. Om det grå kombineras med någon färgad detalj, en näsduk i fickan, en slips eller ett par färgglada strumpor, genast händer det något och vår nyfikenhet väcks – så som också tranans röda fläck på huvudet ger den en egen karaktär.

Grå kan i andra sammanhang ge motsatt effekt; som i t.ex. uttrycket ”en grå mus”. Ett uttryck som används om människor som är ”neutrala”, om de som inte syns, de som är utan makt eller pengar. Det grå kan alltså tolkas olika och signalera symbolvärde beroende på i vilken form det exponeras.

imageCollage i färgat papper av E-K

//Emma-Kara

I min bokhylla

Fridell Anter, Karin & Svedmyr, Åke (2003). Färgen på huset. Stockholm: Formas.

Grå hus
Grått är den allra äldsta färgen på svenska hus skriver Fridell Anter (2003, s. 91). Murade kyrkor i gråsten kan visserligen skifta i gult, rosa och vitt, men som helhet verkar de ändå grå. Torparstugor, lador och vagnsskjul stod ofta omålade på en fattig landsbygd. Timret blektes av sol och vind och fick en grå-silver-skimrande kulör.

Under 1950-talet kläddes många trähus in med grå eternitplattor. Det gav husen en enhetlig kulör samtidigt som plattorna bildade skuggmönster i fasaden. Senare, under 1970-talet uppfördes byggnader i obehandlad grå betong. Det är först mot slutet av 1900-talet som det blivit populärt att måla hus i en grå kulör.

Fridell Anter skriver att rent ”neutralgrå färg” inte förekommer i naturen. De grå färgerna på sten, trä och sand har en gulaktig ton. Det gäller även för opigmenterad betong. Inte heller förekommer blåaktiga grå färger i naturmaterial. Omålade trähus, däremot, kan få en blåaktig gråton om de står på t.ex. en granitgrund. Den gulaktigt grå stenen ”färgar av sig” mot träet och simultankontrast uppstår.

Huset från Kragerö (Norge) har just en blåaktig gråton, trots att gruset är rosa! Men, fasaden är ju målad.

N. N.