Ett knippe fjädrar i ett glas. Det röda riktigt lyser och utgör blickfång, allt annat hamnar i skymundan. Återigen fångar det röda vår uppmärksamhet, här tillsammans med vitt, grått och turkos. Det turkosa inslaget gör knippet mer intressant, utan det hade knippet förlorat en del av sin glans, kanske även det röda? Fotat på Artilleriet Göteborg

/Emma-Kara

Ninas kommentar till ”Ett knippe fjädrar”.

1. Den röda kulören är kall. Kandinsky skriver, att om det kalla rödare görs ljusare framträder det kroppsliga, det får då en särskild renhet. ”Det klingar som ung, ren glädje – som en ung, frisk och oskuldsfull flickgestalt.” (Kandinsky 1984)
2. Kroppsligheten är svår att skilja från kulören. Vad är kropp och vad är kulör? Det Kandinsky skriver är hans egna privata och poetiska funderingar. De kan knappast vara entydiga, men ändå riktningsgivande, i alla fall om man vill förstå hur Kandinsky ser på färg.
3. Enligt Arnheim hör färg samman med emotioner och form med intellektet. Ändå, man kan närma sig färg från en mer kvalitativ utgångspunkt. De rena kulörerna rött, blått och gult – primärfärgerna – har ingen egenskap utöver sig själva enligt Arnheim. De saknar dynamik genom att vara varken kalla eller varma. Glidande skalor däremot påverkar temperaturen. Samtliga röda färger i ”Ett knippe fjädrar” är blandade med antingen blått, vitt eller svart, så vitt jag kan se. Fjädrarnas kulörer blir mer dynamiska genom att de lutar sig mot andra färger och därmed också expressiva. (Arnheim 1974)
4. Rödaktig, blåaktig, gulaktig och så vidare; genom att lägga till en annan färg till dessa primärfärger går man bort från ursprungsfärgens egen grundläggande karaktär. En spänning produceras, utan vilken inget uttryck är möjligt. (Arnheim 1974)
5. Det är alltså på det viset, enligt Arnheim, att blått i sig självt inte är någon kall färg och rött inte någon varm. Det är först vid tillförandet av andra kulörer som färgerna får karaktär av varmt eller kallt. Varma och kalla färger är ett kapitel för sig och det finns anledning att återkomma till det fenomenet.

N.N.