Kategoriarkiv: Home

Reflektioner om vitt

Reflektioner om vitt
Nina Nilsson

Vitt (även svart och grått) är en neutral färg. Rent vitt verkar stelt och svårt att få grepp om. Det helvita huset i Helsingør (undantaget den grå dörren) upplever jag främmande, anonymt, icke inbjudande (fig. 1). Genast vitt får en ton av en kulör ändrar det vita karaktär, blir varmare, grönare, gulare etc. Om vitt däremot skall behålla sin abstrakta karaktär måste de omgivande kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde skriver Johannes Itten. Piet Mondrians nonfigurativa måleri är ett illustrativt exempel där vitt och svart t.ex. ligger vid sidan av klart rött, blått och gult.

I Om det andliga i konsten (1970) skriver Wassily Kandinsky om vitt, att den vita färgen kan ”… bestämmas som symbolen för en värld där alla materiella egenskaper och substanser försvunnit – och med dem även färgerna.” (s. 88) Associationerna går inte längre till det föreställande utan till en känsla. Det vita hade sitt eget uttrycksvärde och den konstnärliga känslan kunde avgöra vad som var verksamt eller som inte var detta, skriver Sven Sandström i Det moderna skedet (1971). Kandinsky var övertygad om att alla människor förband samma färg med samma upplevelse. Det sättet att uppleva färg blev av central betydelse för Kasimir Malevitj (1878 – 1935). Han kom att bli intresserad av en formgrammatik som syftade till att upphäva det illusoriska motivet. Han visade verk i en ny stil – suprematism – geometriska former målade först i svart, därefter det färgade och slutligen i vitt. Med målningen Vit kvadrat på vit botten (1918) nåddes ”… ett känslans slutgiltiga upphävande av det föremålsliga.” (Lexikon för konst 1958, vol. H – O s. 849).

Sandström åberopar det starka intresset för teosofin som låg i tiden och att det knappast var en tillfällighet att Kandinsky, Malevitj och Mondrian var påverkade av denna religiösa strömning. Föreställningen om en icke synlig, andlig värld åtkomlig för de inre sinnenas iakttagelse ledde till teosofiska bildelement, gestaltade i en konstskola i USA och som redovisades i bokform. Enligt Sandström torde Kandinsky ha tagit del av den utgåvan.

Att här visa Malevitj målning Vit kvadrat på vit botten är inte meningsfullt eftersom den knappt syns mot bakgrund av ett vitt papper. Att visa den mot svart bakgrund skulle innebära att motivet ändrades.

Hur skulle det kännas att leva och verka på en plats eller i en stad med enbart vita hus? Skuggor skulle bildas i fönsternischer och förstärka dörrbladens olika utformningar i t.ex. släpljus. Att komma fram eller hitta rätt i den fysiska miljön skulle gå an (fig. 1),inte på grund av det vita utan på grund av dess form i olika ljus .

Vitt hus, Helsingør
Fig 1. Hus i Helsingør. Foto: N. Nilsson.

Vita rum inne i hus stämmer till tystnad, en känsla av att man viskar. En känsla av ett helt annat slag ger den klingande sprödheten i ljuskronorna, i hernhuternas (Brödrasällskapet) kyrkorum – en kontrast till det vita (fig. 2). Eller hör en samstämmig sång eller ett kraftfullt crescendo som spränger det vita.  Jag kan föreställa mig sången/ljudet i Hernhuternas kyrkorum i Christiansfeldt (fig. 3).

Lampett (beskuren) i Hernhuternas kyrkosal
Fig. 2. Lampett i mässing, Brødrehuset, Christiansfeldt. Foto: N. Nilsson.

Kyrkosal, Christiansfeldt (72)Fig. 3. Kyrkorummet i Brødrehuset, Christiansfeldt, Danmark. Foto: N. Nilsson.

Ingen tvivlar på att det vita huset i Helsingör (fig.1) är ett hus. Men dess kritvita (bariumsulfat?) färg utan kulörton bidrar till att jag står främmande inför fasaden. Vem bor här, vad är det för ett slags hus, privat eller offentligt? I Hernhuternas vita rum är det vänligare. Snickerierna är enkelt utformade och målade i en vitt. Det sandtvättade golvet ger rummet en varm ton.

Referenser
Catalogue de l’expositon Paris – Moscou organisée par le Ministère de la Culture de l’URSS Moscou et le Centre Georges Pompidou, Paris, 1979.

Josephson, R. & Sandström, S. (red.) (1971). Levande konst genom tiderna. [D. 6], Det moderna skedet. Stockholm.

Wirulf, B. (red.) (1958). Lexikon för konst: bildkonst, arkitektur, konsthantverk, konstindustri. [2], H-O. Stockholm.

Veckans bild

Konferensrummet ”Tvättstugan”:TvättstuganKonferensrum med namnet ”Tvättstugan” i HSB Göteborgs nya lokaler. Foto E-K

HSB Göteborg har flyttat in i nya lokaler på Chalmers område. De har döpt sina konferensrum efter olika bostadsrättsföreningar men ett konferensrum har fått namnet ”Tvättstugan”, HSB har varit drivande i att införa tvättstugor i sina bostäder. I konferensrummen har de utnyttjat väggens vita färg och satt på en bild i form av en dekal. Här ovan tvättstugan.

På Wikipedia går att läsa om HSB betydelse för tvättstugorna i Sverige:
Bostadskooperationen HSB hade en framträdande roll vad gällde byggandet av moderna bostäder i Sverige under 1900-talets första hälft. Arkitekten Sven Wallander, som ritade många fastigheter åt kooperationen, var en föregångare i strävan att skapa funktionella bostäder och underlätta vardagen för husmödrarna. I området Röda bergen i Stockholm installerades 1925 Sveriges första moderna tvättstuga av HSB.
Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Tvättstugor_i_Sverige

Konferensrummet ”Skytteskogen”:
Skytteskogen
Vägg i konferensrum med namnet ”Skytteskogen” i HSB Göteborgs nya lokaler. Foto E-K

Här har de dessutom utnyttjat grafiken i en ritning över området från 1939. Jag bor själv i föreningen och tyckte det var roligt att just vi fått ett eget konferensrum.

/Emma-Kara

Vitt

Arktis isar och en skogsstjärna
Nina Nilsson

Johan Rockström, professor i miljövetenskap talade i ”Sommar” i Sveriges Radio om miljöns tillstånd i världen. Bland annat beskrev han med ordet vitt hur permanenta isar – vita gigantiska ytor – håller på att försvinna. Moder jord håller på att ändra färg. Samma dag gick jag i min barndoms skog i Norra Vånga, Västergötland och letade efter den vita skogsstjärnan (Trientalis europaea). Under de senaste femtio åren har den skogen långsamt ändrat färg från ljust gulgrön till mörkt brungrön. Jag fann två skogsstjärnor. Kritvita, utan inslag av annan kulör växte de i mossa. (I jämförelse med Emma-Karas undersökning om olikfärgade vita papper är skogsstjärnans vithet jämförbar med Lessebo ”Vit”.) Jag mindes dem som vita prickar, att de lyste upp den mörkare skogsbotten och att de ibland fångade in solens strålar och blev bländvita.

Stenkullen, skog 2015Barrskog på Stenkullen i Norra Vånga. Foto: N. Nilsson.

SkogsstjärnaSkogsstjärna (Trientalis europaeus). Foto: N. NIlsson.

 

Vitt papper

Vitt papper
av Emma-Kara

I ett försök att närma mig vitt gick jag till “Rum för papper” i Victoriapassagen i Göteborg.

Vita papper har olika färgton och man kan prata om grader av vitt. Varje pappersbruk har sina egna benämningar på färger och nyanser och det finns ingen enhetlighet i namnsättningen hos de olika bruken. Namnen på varje papper säger dock något om vad de anser vara vitt.

Jag fick med mig papper hem från två olika bruk. Lessebo bruk i Småland och Colorplan Papers i England. Jag införskaffade också två vita pennor för att se hur de förhöll sig till mina vita papper.

Detta är de papper jag använt i inlägget:

Papperna Från Lessebo bruk kommer: Vit, Gultonat, Naturvit och Vanilj. Från Colorplan Papers kommer: Vellum White, Pristine White och Mist. I den vänstra raden har jag skrivit papprets namn med elfenbensfärgad penna och i den högra med vit penna. 

Vellum översatt till svenska blir veläng, vilket är en sorts pergamentspapper. Pristine översätts som forntida, ursprunglig eller oklanderlig. Mist är dimma, dis eller imma. (Översatt med hjälp av Tyda.se).

Detta är pennorna. En vit och en elfenbensvit:

IMG_1798

Här har jag graderat de olika vita papperna utifrån vithet:

Gradient_1
Från vänster: Pristine White, Vit, Naturvit, Gultonat, Vanilj, Vellum White och Mist.

Vi ser då att det som kallas Vellum White ligger längre från vitt än till exempel Mist, Vanilj och Gultonat.

Här har jag valt ut tre papper och skrivit på dem med vit penna.

Tre vitaTre olika papper, samma vita penna, Vit, Vellum White och Naturvit.. 

Det är svårt att tro att det är samma penna då den påverkas av bakgrunden. Färgens relativitet blir märkbar även när det handlar om vitt.

Min dotter testade de två pennorna på pappret Mist.

DinoFagel
Illustration Nikita Johansson. Dinosaurie möter fågel.

Jag vill tacka Tove Wahlin på Rum för papper för god hjälp och ett intressant samtal kring vitt.

//Emma-Kara

Veckans bild

image
Harhuvud av Angelica Sollander, foto E-K.

Harhuvudet hänger i fönstret till Rum för papper i Victoriapassagen Göteborg. Rum för papper har nyligen invigt sina nya lokaler och i samband med det bjudit in Angelica Sollander och Hejnum att dekorera skyltfönstren. Harhuvudet är tillverkat av olika vita papper.

/Emma-Kara

Vitt i olika valörer

Om vitt
Nina Nilsson

”I en bild i vilken en bit vitt papper får sitt ljus från den blå himlen är denna ljusare än det vita pappret. Och ändå är i en annan mening blått den mörkare färgen och vitt den ljusare. (Goethe). På paletten är vitt den ljusaste färgen.” (Wittgenstein 1996, s. 9) Wittgenstein använder sig av Goethes iakttagelse för att föra ett logiskt/filosofiskt resonemang om vitt i texten Anmärkningar om färger.

Jag läser raderna och tittar ut mot fönstret från min plats i rummet. Den vita gardinen, luftig och transparent, är mörkare än den blå himlen utanför fönstret (fig. 1). Bordduken är ljusare än himlen från vilken den får sitt ljus. En enskild färgs ljushet måste betraktas i relation till en annan för att skillnaden skall uppträda.

Vit bordduk m. glasFig. 1. Vitt i olika valörer. Foto: N. Nilsson.

Två-åriga Majken har sedan en tid tillbaka svarat på frågan om vilken färg det är på t.ex. klänningen eller skorna … att den är blå ­– alla färger är blå. Hon håller på att lära sig att färger har olika namn kopplade till kulör. Relativt tidigt lär man sig att mörkblått skiljer sig från ljusblått. Men, när kan man se eller urskilja att blå himmel är ljusare än en bit vitt papper?

 

Svarta pigment

Svarta kulörer och svarta pigment
av Emma-Kara

Winsor Newton skriver i sin bok The oil colour book – A comprehensive resource for painters om svart och grått:

Blacks and greys
The very first pre-historic black pigments are still in popular use today. Bone black … is offered under the mane ”Ivory black”. And Lamp black is common in all media. Both are, technically, the very first organic colours, having been produced from animal sources. Both are highly stable forms of dense, elemental carbon. And there is nothing more permanent than elemental carbon, whether in the form of the simple pigments, or as layered graphite, or pressed inte most-valued of all crystal-lattice structure, the diamond. Even after all the breathtaking expertise and sophistication that has characterized pigment chemistry over the last century, there’s still nothing that surpasses the vitality, the workability, and the permanence of these first carbon pigments first recognized by men and woman sitting around the fire som 40.000 years ago.

I ett försök att visa att svart har olika kulör, lade jag upp en färgskala från svart till vitt med några i handeln vanliga svarta oljefärger. Den vita jag använt är Beckers ”Blandat vitt”.

Färgpigmenten
Färgpigmenten är: Järnoxidsvart, Perylenesvart, Elfenbenssvart, Lampsvart och Karbonsvart.

Då Perylenesvart har en mycket tydlig dragning åt grönt valde jag att flytta den åt sidan. I figuren nedan har färgpigmenten en annan ordning:

färgskalor
Uppifrån och ner: Perylenesvart, Järnoxidsvart, Elfenbenssvart, Lampsvart och Karbonsvart.

Skillnaderna finns och vi kan ana att de olika svarta har olika karaktärer. Men det är tydligare i verkligheten än här i datorn. Alla kulörerna är dessutom blåstickiga i datorn.

Jag har inte använt samma fabrikat på alla färgerna. Tuberna är slumpvis utvalda.

Färgtuberna
Här har vi de färgtuber/fabrikat jag använt.

Jag har också gjort det i en gradlös skala och de är inte helt jämförbara. Borde mätt och blandat och gjort ett antal rutor, då kanske det hade blivit tydligare. Vi kan i alla fall se att det är skillnad.

Nedan har jag plockat bort Perylenesvart och använt de andra fyra för att få en känsla av deras skillnader:

Fyra svartafyra svarta_org
Övre raden tv: Järnoxidsvart, th: Elfenbenssvart. Nedre raden tv: Lampsvart, th: Karbonsvart.

Vi kan ana att Elfenbenssvart är något mindre blå än de andra, kanske gäller detta även för Lampsvart, vilken också tycks svartare i sitt pigment.

Störst skillnad ser vi på den bild som blev när jag målade ut den yta som jag använt som palett.

PalettenMålning med färg från paletten jag använt vid experimenten med svart färg. Av Emma-Kara

Detta är ett avslutande inlägg i en lång svart period.

/Emma-Kara