Etikettarkiv: färg

Lilla Götafors – en ljussättning

Lämna ett svar

Jag skrev i mitt förra inlägg om lokalen som skulle fungera som scenografi. Jag valde att göra en färganalys av rummet för att ha med mig detta i min ljussättning. Inom ljussättning använder vi olika filter (plastfilm) som vi filtrerar lamporna med för att få rätt kulör på ljuset.

Fraukebutoh
Caroline Lundblad som Frauke i verket UMI – three bodies.

Ett försök att med ljuset få bort så många kulörer som möjligt men samtidigt få lyster i de olika ytor som finns, vitsminkad hud, siden, betong…

Butoh
Butohdans är en förhållandevis ny japansk dansform där dansaren är vit- eller gråsminkad på hela kroppen och dansar med långssamma hyperkontrollerade rörelser. I just denna föreställning var dansaren vitsminkad och även kläderna vita, tillverkade i organza, ett matt siden med fantastisk lyster. Jag valde att använda traditionella glödljusljuskällor för att de ger vackrast skuggor och är mjuka i sitt ljus.

Val av filter
Jag ville lyfta rummets egna kulörer utan att göra avkall på min önskan att Frauke (dansaren) skulle framstå i olika nyanser av vitt.

Filterkarta
Ett urval filter i Roscos supergel-karta.

Dessa filter är bleka och har namn som: Nilblå (den mest intensiva kulren här) Pale Lavender, Lavender Mist, Pale Amber Gold, No Color Straw och Rose Tint.

Fresnell_1
Lampa med Nilblå. Trots den relativt intensiva kulören på filtret så är det i ljussammanhang ett blekt blått filter med dragning åt grönt. Foto: Otto Vilhelmsson

Fresnell_2Pale Amber Gold i en lampa som ligger svagt och bara glöder. Den vinröda dörren (tyvärr inte med i bild) får en fantastisk lyster och upplevs snarare som roströd.

Fönster
Här är ytterligare en bild som tydligt visar skillnaden mellan det varmt glödande ljuset inne och det betydligt mer blåaktiga ljuset utomhus. Kontrasten är vacker och togs med som en del i föreställningen. När publiken gjorde entré var det dessa fönser de möttes av men under föreställningen sgång hann solen gå ner och ljuset utanför försvinna.

Varmt och kallt
Dörrens kulör är olika. Skuggan från stakewtet på fondväggen är lika.

Balkongen-kallFrauke på balkongen i kallt ljus. Den gröna dörren till vänster ser turkos ut och kulören är snarlik skuggan på fondväggen (den från staketet framför henne). Foto: Otto Vilhelmsson

Balkongen-varmFrauke framför dörren, som nu är betydligt grönare. Skuggan från staketet har fortfarande samma svalt turkosa kulör som i föregående bild. Dörren och skuggan är här olika i kulör. Foto: Otto Vilhelmsson

Färgschema
För att tydliggöra detta har jag gjort ett färgschema.

Färgschema ljusHär har jag ljusat upp bilderna något för att kunna gära ett färgschema över skuggan och dörren i olika ljus. Det bekräftar och tydliggör att ljusets färgton tydligt påverkar upplevelsen av en kulör.

Avslutningsvis
Att försöka förklara en ljussättares val av färg är inte helöt enkelt. Om ni vill veta mer eller att jag skall utveckla något får ni gärna höra av er så kan jag utveckla i kommentarerna.

 

 

 

Färgforum 2018 – dag 2

Lämna ett svar

Dag två bjöd på nya föredrag och härliga diskussioner.

Färgdokumentation
Stor del av dag två ägnades åt dokumentation av kulörer och bilder, ex Storkyrkan (Max Laserna, byggnadsantikvarie) och Hälsingemåleri (Ingalill Nyström & Liv Friis, Göteborgs universitet). Hur är objekten målade och hur har de varit målade tidigare? Vilken färg har används och vilken kulör? Lager för lager analyseras för att få fram objektets historiska färgsättning. I fallet med Storkyrkan är syftet med undersökningen att ge en historisk bild av dess färgsättning men också vara en hjälp i beslutet av ny kulör, det är ju många som kan ha intresse i färgrfrågan.

Kulörklubben hade tyckt det var intressant med problematisering kring detta med hur man skall välja att färgsätta utifrån kända fakta av tidigare och nuvarande färgsättning.

Färgvisualisering
Två föreläsningar berör ämnet, Digitala dioramor med Gunnar Almevik och Jonathan Westin, Göteborgs universitet och 3Dvisualiseringar i Lunds Stift med Hanna Eriksson & Ingrid Wedberg, Skånes målerikonservatorer. Visionen är att kunna gå med sin Ipad eller mobil i rummet och se målningar som nu är ävermålade eller av annan anledning inte finns. Tekniken är fantastisk och för många ett bra sätt att bilda sig en uppfattning a hur det såg ut.

Steget från dessa visualiseringar till kompletta dataspel är inte långt.

Schablonladan
Ett av färgforums höjdpunkter var The battle for Hälsingemåleriet – schablonlador, allmogemåleri och odödlighet. Helena Bratt  berättar om sina projekt med bl a
Schablonladan med syfte att uppmäsrksamma en gammal kulturskatt, Hälsingemåleriet och visa upp det för en ny publik. Måleriet som traditionellt finns inomhus har i Helenas version varit inspirationen till schablonladans mönster som förstorats och målats upp på två lador väl synliga från bilvägen.

Schablonladan
Schablonladan (bild från Helena Bratts hemsida).

Att ta med oss
Vi avslutade Färgforum 2018 med reflektion från året och önskningar om nästa års färgforum. Två punkter tar jag med mig och trycker lite extra på:

  • Vad är färgsättningens konstnärliga värde och dess mervärde – förklara och problematisera. Färgvalen var viktiga och då särskilt färgvalen på utsmyckningar av olika slag. Det bör finnas konstnärlaiga ingångar/aspekter i det gamla måleriet som skulle kunna lyftas fram.
  • Låt målarmästarna berätta om arbetet med färg – på konferensen är det många som berättat om analyser av hur något varit målat, vilket pigment man valt och vilka ämnen pigmenten varit blandade med för att få till den färg som sedan målats på den aktuella ytan. Jag önskar höra målare berätta om arbetet med restaureringar. För även om vi vet hur något är målat in i minsta detalj så betyder inte det nödvändigtvis att vi kan göra det.

Spännande dagar och tack Riksantikvarieämbetet för initiativet till och genomförandet av denna härliga konferens. Jag ser redan fram emot nästa år!

/Emma-Kara

Färgforum 2018 – dag 1

Lämna ett svar

Kulörklubben är på färgkonferens!
Färgforum 2018 anordnas av Riksantikvarieämbetet vid Katrinetorps vackra landeri i Malmö.

Temat för året är: ”Målande förmedling – att kommunicera färg”

Vad innebär det att kommunicera färg? Det skulle kunna vara att:

  • nå ut med kunskap om färg till den egna kretsen (målare, konservatorer, restaurerare, arkitekter, färgsättare osv) eller att
  • nå ut med kunskap om färg till en bredare allmänhet i syfte att öka förståelsen för färgens/kulörens betydelse, eller
  • att ha ett gemensamt språk att prata på om färg/kulör

En fråga jag direkt ställer mig är om det är färg (paint) eller kulör som åsyftas i titeln? Jag återkommer till denna fråga i min slutkommentar.

Det hålls livliga diskussioner om färg, kulörer och pigment, restaureringar, konservereingar, färgval och pigmentval, från restaureringen av nationalmuseum, svenska måleriets historia till skillnaden mellan rå sienna och ockra. Vi i auditoret är kunniga inom området och ställer många frågor, vissa inte helt utan spets. För hur är det när nationalmuseum väljer att frångå principerna om att använda de tekniker som ursprungligen använts, är det ok att måla med moderna färger (vanligen kallade plastfärger) på väggar som tidigare målats med äkta linoljefärg? Vilka skall egentligen gå i bräschen för bevarandet av kunskap som nu är på väg bort om inte de?

Karin Fridell Anter, arkitekt och forskare
Karin Fridell Anter visar på hur berättelsen om restaureringen av Tensta kyrka blev en berättelse om färg, pigment och kulörer och hur hon kom att använda färgkunskap för att levandegöra historien och inte tvärtom.
Karin Fridell Anter har under många år förmedlat kunskap om färg genom en mängd böcker och forskningsprojektmoch Kulörklubben har refererat till henne tidigare i ett inlägg om kallt ljus mot norr.

Tensta_kyrkaTensta kyrka. Foto: Ulf Klingström (beskuret i nederkant)

Tom Granath,  Dacapo i Mariestad
Tom Granath berättar om yrkeskunskaper på väg att försvinna. Genom en ettårig yrkesutbildning till kulturmålare förmedlar han kunskap om olika färger som emulsionsfärg, limfärg, linoljefärg, kalkfärg och silikatförg, men ger också utbildning i färglära och pigmentkunskap och dess olika egenskaper.
En intressant diskussion uppstår när ett yrke, målare, nu försöker återta den kunskap och den yrkesstolthet som några har bevarat men många har tappat, då ger man kåren ett nytt namn, kulturmålare, för att de kan det som alla målare tidigare kunde.
Här förmedlas tydligt kunskap om färg!

Anne Milnes, målerikonservator i Norge
Anne Milnes ger oss en ingående beskrivning om skillnaderna mellan rå sienna och ockra. I kulör kan de vara otroligt lika, i egenskaper inte alls lika. Om du köper ockra-pigment, är det då ockra eller är det ett pigment som har ockrafärgad kulör? och är det motsvarande med rå sienna? De blandar sig olika med linoljan och har olika transparens när du väl skall måla, detta får så klart konsekvenser för det färdiga resultatet. När inte bara kulören är viktig utan även pigmentets egenskap, hur blir det då med NCS-koden, är den ens relevant i detta sammanhang när det är i slutänden inte bara är pigmentets kulör utan även karaktär som avgör resultatet på restaureringen?

ockraEnligt Wikipedia är detta ockra-pigment men efter dagens duvning i ämnet kan jag inte vara helt säker.

En reflektion
En av de intressanta och för mig tankeväckande saker som Anne Milnes egentligen inte tar upp men som hennes föredrag indirekt belyser är ju att frågan om färg (paint) eller kulör (color) inte är så lätt att skilja åt. Vi har ju i svenskan, förvirrande nog, bara ett ord för färg och inte som engelskan två: ‘paint’ och ‘color’. När då flera pigment kan ha samma kulör men olika egenskaper så flyter distinktionerna samman.

Här blir då funderingen kring NCS-koden ett diskussionsämne. NCS blir i sammanhanget ett trubbigt men dock funktionellt verktyg för att prata färg med någon som inte kan pigment. Man kan visa på färgsnurran och säga att, ja ungefär så här ser färgen ut, men för den som skall blanda till färgen med äkta pigment är den endast en hint om vilket pigment som använts.
Riksantikvarieämbetet har tillsammans med NCS tagit fram en färgsnurra ”Kulturkulör” som utgår från pigmenten, kan denna vara till hjälp för en färgsättare med begränsad kunskap om de ursprungliga pigmenten?

//Emma-Kara

 

 

Stora Badhusgatan

Lämna ett svar

Vi har en gata med gröna hus i Göteborg; Stora Badhusgatan.

BadhusgatanStora Badhusgatan 12-20, i Göteborg.,

Sex byggnader med grönmålad puts. Ovanför uppe till höger ligger Göteborgs första skyskrapa, Otterhall, som fortfarande är en av Göteborgs högsta byggnader, byggt i slutet av 20 talet, idag helt klädd i kopparplåt.

badhus-otterhälll_ottoDet höga Otterhall syns från Stora Badhusgatan. Från början ett putsat hus men på 30-talet kläddes vissa partier i kopparplåt och under mitten av 60-talet fick huset sitt nuvarande utseende.

Jag har varit på Stora Badhusgatan och mätt in de olika gröna kulörerna. Vissa hus har kopparelement mellan fönstren, några har målade fönster och några är i brun aluminium. Ett hus har mörkt röda fönster.

När jag ser husen känns det tydligt gröna. Men när jag går närmare och mäter in färgerna är de snarare grågröna. Ett färgschema på de inmätta färgerna ser ut såhär.

Badhusgatan färgschemaHusens kulärer och fönstrens kulör i fyrkanten i mitten. Flera av husen husen har samma kulör. Huset med de röda fönstren ligger en bit öster om de andra och hänger inte direkt ihop med dem.

Jag tycker det är vackert med gröna putsade fasader. Jag tycker inte alltid det är vackert med gröna träfasader. Detta väcker min nyfikenhet och kommer ligga till grund för fortsatta studier i ämnet.

//Emma-Kara

Veckans bild

Lämna ett svar

Ny bok: Kulör. En bok om vad färg gör (Kühlhorn) 2017

Jag väljer en bild med tillhörande text:


”En grönvitrandig parfymförpackning jag köpte i en antikaffär i Frankrike. Doften heter ”Grön och vit”, jag vet inte hur gammal den är (1950-talet?), Men den doftar fortfarande citron och lite damm. Förpackningen är så fint gjord också, man liksom viker ut den, som origami. Och den svarta tryckta rosetten med texten på fungerar så bra mot det grön- och vitrandiga. ” (Kühlhorn s. 89)

 

Tricia Guild om grönt

Lämna ett svar

bokomslagI samband med London Design Fair lanserades Paint Box, en ny bok av Tricia Guild. Här låter Tricia Guild oss ta del av hennes egna moodboards och färgscheman. Tricia Guild är grundare av Designers Guild som designar och tillverkar tapeter, färger och textilier kuddar, mattor mm, för inredning.

Tricia Guild har ett nära förhållande till färger. I inledningen skriver hon att:

Colour has this power: to evoke an emotion, change a mood, uplift your spirits and make life feel better.

At Designers Guild, it has always been our passionate goal to give people the confidence to live with the colours and textures that we know will simply enrich their lives.

Sid 7 i Paint Box av Tricia Guild

Att inreda med färger
Guild fortsätter med att när vi skall inreda vårt hem med färger bör vi börja med att fundera över hur vi vill att vårt hem skall kännas, eller snarare hur vi vill att det skall kännas att vara i vårt hem.

I en färgpalett som Guild döpt till ”Reflections of China” beskriver hon den Kinesiska kulturens syn på grönt: ”Green symbolises health, prosperity and harmony, spring and wood”. Detta är ett tema som de flesta som skriver om grönt förhåller sig till, att det står för livet självt, det gröna klorofyllet som finns i alla växter och som är en förutsättning för liv på jorden.

reflections-of-china'
Reflections of China. Foto ur boken Paint Box.

Norrljus och grönt
Guild ger rådet att om du vill använda gröna färger i ett rum med begränsat dagsljus eller ett fönster mot norr så använd gärna varmare vita toner som bakgrund och gräsgröna toner snarare än jadegrönt.

Jade-Green
Jadegrön enligt Desigers Guild.

gräsgrönt
Gräsgrönt enligt inmätning av mig själv. Gräs är mörkt i sig men när solen lyser igenom bladen det blir de ljusa. Variationen är stor.

Här har jag delat upp några av Designers guilds färger efter varmare gröna, dit gräsgrönt hör, och lite kallare gröna som t ex jadegrön. Nedan ger jag exempel på varma och kalla gröna.

Varma-gröna
Exempel på varma gröna kulörer från Designers Guild.Kalla-gröna
Exempel på kalla gröna kulörer från Designers Guild.

I norr bör vi alltså plocka fram lite varmare toner. Just grönt förändras åt det kallare i rum med norrljus vilket vi bör vara medvetna om och kompensera för. Mer om detta i ett tidigare inlägg ”Kallt ljus åt norr”.

Mid-century Modern
Här har vi en färgpalett med olika gröna toner tillsammans med en neutral gråskala, ”a rich earthy olive green, charcoal grey and emerald are the key players”. Inspirationen kommer från 50-talets designrevolution. Mode, arkitektur, industri- och produktdesign,  sprunget ur den gemensamma känslan och energin efter andra världskrigets slut.

FärgschemaHär har jagfotograferat färgschemat ”Mid-century modern” ur boken Paint Box.

 

Med hjälp av denna färgpalett har hon inrett ett rum i svarta och grå toner tillsammans med det gröna ur paletten. Här finns inga kontrastfärger som ”poppar ut” utan hela färgpaletten håller ihop i det gröna tillsammans med den gråsvarta skalan. Att blanda olika gröna i ett och samma rum är inget konstigt. Det framgår även av Guilds resonemang kring grönt, även i naturen samsas olika gröna sida vid sida, lugnet finns där ändå.

RumIllustration ur boken av paletten ”Mid-century Modern!

Att mixa grönt
Även hennes palett ”Umbria in spring” har en blek skala gröna, beige och rosa toner. ”The shades of green are strong and quite vivid, but their harmonious tones make them almost impossible to get wrong”  detta som en bakrund till påståendet att det sällan blir fel färgkombinationer i naturen. i naturen finner vi färgharmoni. Även Guld skriver att hon i stort håller med om detta påstående.

Umbria-in-springUmbria in Spring. Foto ur boken.

Slutsats
Guild skriver egentligen inte mycket om hur man kan använda grönt hemma. Däremot visar hon på många exempel i sin bok. Att de olika kulörerna i hennes färghpaletter passar bra ihop berättar hon, däremot problematiserar hon inte detta vidare. Jag kan ju se att de gröna kulörerna mixas med gråskala eller med en accent av rosa.

Grönt och rött är komplementfärger och komplementfärgen passar ofta som en avvikande eller accentuerande färg. I naturen är det de röda bären som syns tydligast, de signalerar giftighet eller tvärtom, röda fjädrar eller röda blommor kan också locka till sig fåglar. I regnskogen t ex är det många träd som får röda blommor, där är det fåglar som pollinerar och det röda lockar dem till sig.

 

 

 

London Design Fair – 2

Lämna ett svar

Rapporten från Londons designvecka fortsätter
av Emma-Kara

Francli Craftwear
Det botaniska temat fortsätter med friluftsliv från Francli Craftwear Även här med ett fokus på hantverk. ”Francli creates hardy work-wear and outdoor accessories, handcrafted in Britain for explorers and creators” står på Franclis hemsida. Lokala keramiker, båtbyggare och friluftsmänniskor bidrar med inspiration till Franclis produkter, närproducerat och sytt på den lokala farmen.

Grön kulör på ryggsäckarna med läderdetaljer och rep i en blek orange som ligger nära lädrets egen kulör.

Rygga_1Rygga_2Här två olika väskor från Francli Craftwear.

Arran St East
Arran St East är ett krukmakeri beläget strax norr om floden Liffey i centrala Dublin. Jag fångades av helhetsintrycket i montern då kulörerna på väggbildens kopparkupol direkt återspeglades i karafferna i fonden. Jag tänkte att de måste ha en genomtänkt kulörtanke när de färgsätter sina objekt. På hemsidan läser jag om deras arbete:

Born from the search for a simple, hand-thrown pot in great colours, Arran Street East designs and produces homewares for people who enjoy simple, functional, and beautiful objects.

We take time to design things that work, merging an architecturally influenced aesthetic and traditional processes to produce useful objects for everyday life, with pattern and symmetry as our watchwords.

The first Arran Street East range – the Pots – is a collection of tableware which is thrown by hand in stoneware clay, and glazed in colours inspired by the Dublin Fruit and Vegetable Market – cabbage, potato, parsnip, lemon, pomegranate and pink grapefruit.

https://arranstreeteast.ie/

I kollektionen med karaffer som visas på London Design Fair tycks det vara en ärgad kopparkupol som har inspirerat till kulörvalen. Genomtänkt och vackert, även hur de valt att visa sin inspiration i montern.

Karaff_2Arrans St East monter på London Design Fair. Vi ser karafferna utställda på en hylla i fonden och i förgrunden en bild av ett kupoltak som täcker halva monterväggen. Att kupoltaket varit inspiration för kollektionen är något jag själv antar, det känns uppenbart och genomtänkt. Detta tilltalar mig rent kulörmässigt.

Karaff_1Arran St East karaffer utställda på London Design Fair.

Arran St East har fokus på hantverk, på hemsidan kan man läsa om varje steg i tillverkningen av deras produkter.

Jesmonite
På London Design Fair 2017 är Jesmonite årets material. Jesmonite är ett gjutmaterial bestående av akrylpulver och gips som blandas med vatten och sen hårdnar. Jag blir nyfiken på materialet och skall fördjupa mig i dess möjligheter lite mer. Hilda Hellström har deltagit i ett projekt på Royal Collegeof Art och säger såhär om Jesmonite:

Jag gillar de olika egenskaperna hos Jesmonite. Det är ett formbart material som liknar keramik, men du kan snida, såga och slipa det som med trä. Och slutligen, det färdiga materialet får egenskaperna som hos sten. Det är verkligen ett mycket mångsidigt material som gör att du kan arbeta på många olika sätt.

http://abic.se/unga-designers-anvander-jesmonite/

Prin
Engelska Prin använder materialet i många olika produkter bl a i krukor, skålar och vaser. Inför London Design Fair tog Prim fram plattor för att kunna använda i större sammanhang. Rent utseendemässigt påminner materialet om stengods, Prin har blandat i olika metaller i Jesmoniten, metaller som sedan oxiderat och på så sett gett olika kulörer på plattorna. Jag gillade färgerna och fastnade just denna gång för de gröna plattorna.

Jasmonite_helJasmonite_detalj
Jesmonite, av engelska Prin. Detaljbild, foto E-K

 

Reflektion
Mitt besök i London under London Design Festival har gett mig ytterligare inspiration och energi att fortsätta Kulörklubbens undersökande av färg. Lusten att själv arbeta med färgsättning har också befästs och ideer utvecklats.

London Design Fairs fokus på naturen och hantverket känns helt rätt och jag tar med mig det in i höstens fortsatta undersökning av och arbete med grönt.

//Emma-Kara

 

 

 

London Design Fair – 1

Lämna ett svar

Rapporten från Londons designvecka fortsätter

Emma-Kara

I en gammal industrilokal i East End hålls varje år London Design Fair, tre våningar utställning/mässa med den enskilt största samlingen av internationella utställare under London Design Festival.

Located in the creative heart of East London, the London Design Fair is a four-day industry event that brings together 500 exhibitors from 28 countries, including; independent designers, established brands, international country pavilions, features and exhibitions.

(http://www.londondesignfair.co.uk/home)

Utställarna exponeras mitt i en gammal industrilokal med olika åldrat kakel på väggarna och gjutna pelare mitt i lokalerna. Vi välkomnas till London Design Fair, beläget i Old Truman Brewery.

Grönt
Vad som slår mig nästan genast är allt grönt. Montrarnas väggar är ofta gröna.

Väggfärg LDF
Exempel på väggfärger i montrarna.

Mörkt gröna väggfärger, ofta lite kyliga, där det gröna drar åt blått. En mörk grön som drar åt blått framhäver varma föremål. Orangeröda kulörer framträder ur det gröna. Men det känns ändå lite udda att så många valt grönt, blått hade kanske varit ett närmare och mindre udda val.

På hemsidan läser jag att botanik är öppningstemat för utställningen. Där kan förklaringen för det gröna ligga. Dessutom finner jag en hel del även på temat botanik.

Botanik
Växter i montrar och växtmönster på föremål.

Botanik LDF
Mönster med inspiration från naturen + en sten och ett får.

Jag stannar till vid Flocks monter och pratar om grönt, att utställningen är full av grönt. I montern får jag berättat för mig att Pantones kulör Greenery är inspirationsfärgen för hela mässan. Att det är ett botaniskt tema men att Greenery är en väldigt stark och intensiv grön och många har nog frångått den, valt en annan grön och på så sätt ändå hållit sig  till det officiella utställningstemat botanik.

GREENERY
Årets färg från Pantone och inspiration för utställningarna på London Design Fair.

Kate Hollowood
Av Pantones gröna såg jag inte mycket på utställningen. Men den här lampan från Kate Hollowood är ett undantag:

Lampa_grönvitMatrix, lampa av Kate Hollowood.

På utsidan är lamporna gröna eller vita, inuti går de att få i ett antal olika kulörer: orange, ljus lila, ljus turkos, den gröna ovan och gul är de färger som finns på Kate Hollowoods hemsida. Lampan finns också hängande i olika varianter.

MAtrix_minishadeaquaSSDD
Matrix lampshade, foto från Kate Hollowoods hemsida. Här med turkost inre och troligtvis grått yttre.

Jag uppskattar ljusspelet som kommer ur lampans hål och valet att använda intensiva kulörer inne i lampan, kulören både döljs fint och skymtas genom hålen i den perforerade lampan.

Flock
Flock är ett engelskt designföretag med fokus på mönster och färg. På deras hemsida står följande att läsa: ”Flock aims to create a unique pathway for new designers and represents some of the UK’s most exciting emerging British talent. —With a focus on colour and geometric pattern, Flock has a strong aesthetic that both captures the work of the designers we represent as well as offering a curated and coherent collection.”

En tapet fångade mitt intresse, dels mönstret och dels användandet av färger.

Flock_tapetTapeten Atlas från engelska Flock.

Mönstret är tydligt i sin geometriska form men inne i det strikta finns plats för nyanser och skiftningar i lager på lager likt akvarell. Olika gröna nyanser drar åt blått eller åt gult, som med jämna mellanrum övergår helt till grått, ibland via udda kulörer som t ex svagt rosa.

Jag fick med mig ett tygprov hem:

NorthmoreTygprov av Northmore Minor Teal, designat av Rachel Parker för Flock.

Både tapeten och tyget är designat av Rachel Parker för Flock, jag läser om henne på deras hemsida: ”Rachel Parker describes her creative process as ‘Digital Craft’ and her work is usually identified by her eclectic use of colour, something very important to Flock.”

Northmore_färgschema

Färgschema över Northmore. De gröna nyanserna dominerar, de är många olika, gulaktiga och blåaktiga. Inemellan smyger det sig in ljust rosa och lila nyanser tillsammans med en intensivt blåturkos.

Reflektion
Första reflektionen var ju detta om de gröna montrarna.

Den andra handlar mer om att många använder naturen som inspirationskälla. Det känns viktigt i en värld där naturen på många platser far illa, vi fjärmar oss från den och kanske ligger det i tiden att åter se naturen och kanske till och med ge oss ut i det vilda.

En tredje reflektion är: på denna mässa finner jag att gediget hantverk är i fokus, både vad gäller form, färg, design och tillverkning.

/Emma-Kara

 

100% design – dag 1

2 svar

Kulörklubben har besökt London Design Festival!
Emma-Kara Nilsson

Under designveckan i London är det c:a 300 utställningar och events som pågår runt om i staden. På hemsidan över festivalen går att läsa: ”London Design Festival celebrates and promotes London as the design capital of the world” det är femtonde året som den äger rum.

100% Design
I Olympiahallen i Kensington samlades utställare från hela världen för att mötas, sälja och visa sina produkter. Kulörklubben var där för att spana in kulörer i allmänhet och grönt i synnerhet.

100percentdesign_intro
Ett axplock broschyrer och kort från montrar på mässan…

Generellt kan sägas att där var väldigt lite färg om vi  med färg menar färgsatta målade eller på andra sätt färgade ytor. På 100% design var merparten av produkterna i olika metaller, sten och trä, därtill kom svart, vit och grå plast eller metall. Här gör jag några nedslag bland produkter

som hade ordentligt med kulör!

Moss wall
Bland det första som mötte mig var en vägg av mossa. Mossan hade plockats i de norska skogarna. Den bildade en vägg mixad med grålaserade träelement. Vackert, stilfullt och milt. Denna mossa gick också att få färgad, här nedan i tre olika kulörer, en intensiv grön, en lite mörkare grön och en röd.

mosswallMoss wall. Fotomontage. Till vänster den naturfärgade mossan med ett träelement och till höger den färgade mossan.

Att använda en mossvägg i ett kontor eller foajé för att dämpa ljud och ta in en del av skogen är både märkvärdigt och intressant. Själv har jag lite svårt för den intensivt färgade mossan då de upplevdes så onaturliga i kulören att jag tvivlade på att det var äkta mossa. Jag var tvungen att känna efter. Den naturligt färgade mossan är helt magisk i sina milda färgkombinationer! Som att få in skogen och lugnet i rummet.

Twin Design
Engelska Twin Design drivs av ett tvillingpar. Även här är det färg som gäller, gärna med en rolig ”twist”. Stolarna på bilden ger associationer grodor.

twindesign_chaplinNärbild på stolen Chaplin.

Tre gröna kulörer i kombination, en analog färgskala som också innehåller ljushetskontrast. Den ljusare gulaktiga och den intensivt gröna tillsammans med en mörkare grön är inte helt olik mossväggen i sin intensitet.

Bolidt
Några som inte är rädda för färg är holländska Bolidt. De har en serie golv i intensiva färger, här ett grönt exempel:

x_grönt-golvFärgprov på grönt golv från Bolidt.

Martone Cycling
Cyklarna från holländska Martone Cycling föll mig i smaken direkt.

MartoneCycling_2
En grön cykel från Martone Cycling. Helt magisk. Bild från deras egna webbsida.

Pedal, ram, däck och fälg i olika gröna kulörer med detaljer i olika accentkulörer, röd kedja, rödorange bromsvajer och gult ställ.

Detaljstudier, cyklar från Martone Cycling.

Grönt
Sammantaget visades en hel del grönt och en hel del intensiva gröna kulörer. När det gröna blir kallare, när det drar lite åt blått, som på cyklarna då upplevs det inte lika intensivt i den mening att det inte pockar lika mycket på uppmärksamhet som t.ex. den gulgröna i golvet och i mossan. De varma gröna är betydligt mer uppmärksamhetskrävande.

//Emma-Kara

Blått och brunt

Lämna ett svar

Brunt och bått i kombination
av Emma-Kara

Farfars hus
Min farmor och farfar hade ett hus som var brunt med blå fönsterfoder och blå vindskivor. Farfar byggde huset själv någon gång under femtiotalet och jag tillbringade många sommardagar där när jag växte upp. Jag minns att det bruna blev väldigt varmt när solen låg på, det gick inte att ta i stolparna som höll uppe balkongen utan att bränna sig. Jag har inga bilder från farfars ställe utan har fått rita upp det ur minnet.

Huset
Farmor och farfars hus.

Det löpte en balkong längs hela framsidan och alla rum hade dörr ut till den. Första våningen hade vit spritputs och den bruna panelen var liggande,  i bakkant av huset fanns ett pumprum med en rolig dörr…

Dörren
Farfars pumphus med den roliga dörren.

Jag vet inte hur det kom sig att dörren hade denna utformning, antagligen kläddes den med masonit som målades blå och utanpå det la han liggande panel där han sågade ut runda hål så att det blå syntes igenom. Det är såhär jag minns det. Brunt och blått i kombination.

När jag tittar i mina färgkartor så minns jag färgkombinationen såhär:

FärgproverEn mörk brun och en mörk blå.

Kanske att den blå var lite mer dämpad och aningen mer grön.

Det blå lyser bredvid det bruna, det räcker med lite blått för att kulören skall komma fram mot den bruna, hade det varit tvärtom, ett blått hus med bruna fönster och knutar hade den bruna inte lyst och fått plats på samma sätt. Blått som detalj till brunt känns väl genomtänkt även om vi idag kan tycka att det blir väl mörkt med bruna hus, samtidigt som blir det modernt med svarta hus… här finns plats för funderingar.

Ytterdörr till ett nytt projekt
Ett beige hus med bruna foder och knutar skall få en ytterdörr i en avvikande kulör. Skulle den kunna bli blå?

beige brunHär är fasadfärg och foderfärg. Beige och brun. Dessa kulörer är orginal för huset och förslaget skall bygga på dem.

Hur skulle det bli med en blå dörr?
Jag har gjort ett färgschema med flera olika blå förslag.
Vilken blå skall man välja?

Blåbrun schemaFärgschema över begie hus med bruna foder och blå dörr i olika kulörer.

Jag har tagit olika blå för att se hur det skulle bli, helt utan att egentligen tänka så mycket. Några blå drar lite åt grönt, andra mer åt lila, en del är klarare i kulören och en del är mer dämpade med inblandning av grått. I de två förslagen längst ner till höger har jag dock tänkt till, vi tittar på dem separat:

Blåbrun dörrförslag Färgförslag grundat på befintliga kulörer.

I det högra förslaget har den blå dörren samma nyans som den bruna karmen, inte samma kulör men samma nyans; lika mycket kulörthet och lika mycket svärta (för att prata NCS). De är lika gråaktiga, lika mörka, endast annan kulör.

I förslaget till vänster har jag istället utgått från den beige fasaden med lika mycket kulörthet och lika mycket svärta som den. Dörren blir ljusare och aningen mindre kulört.

Detta kan vara ett sätt att knyta ihop dörren med huset, den blå dörren poppar inte ut utan smälter in med de andra färgerna och bildar en genomtänkt helhet. Detta skulle kunna vara en väg att gå.

Mina robotar
För er som hängt med på bloggen så skriver jag just nu om blått som del i ett skolprojekt för högskolan i Umeå. Mina robotar föjer då med som en röd tråd genom detta projekt.
Om jag då gör blå robotar mot en brun bakgrund hur skulle då det kunna se ut?

Robotvarianter5Tre blå robotar mot tre bruna bakgrunder.

Alla tre förslagen är kulörstarka. Jag strävar efter att den blå kulören inte skall ta över från den bruna och vice versa. En mer lila robot, som den i mitten, fungerar väl mot en aningen blekare brun. En lite grönare robot står mot en mörkare bakgrund, som den till höger. Den vänstra och mest klarblå roboten står mt en rödaktig bakgrund.

Alla tre förslagen är resultat av att jag pövat i datorn fram och tillbaka tills jag funnit kombinationer som jag tycker fungerar väl tillsammans. I nästa avsnitt skall jag försöka beskriva hur ett sådant prövande går till, i avsnittet om blått och rött.

//Emma-Kara