Fram till nu har jag (Emma-Kara) varit på två föreläsningar om perception på Konstfack. Den första handlade om våra sinnen och hur vi ser och den andra om känslor och känslors kopplingar till färg.
Föreläsare; Lennart Högman, psykolog.
VAD VÅRA SINNEN TAR IN
Första föreläsning berörde våra sinnen och hur vi tar in information. Fokus låg på det visuella, alltså vad ögat ser och hur det sedda hanteras i hjärnan.
Det finns några grundläggande komponenter i den visuella världen som hjärnan urskiljer. Färg är en sådan komponent som hanteras separat i hjärnan. Övriga är:
- linjer, kanter, former, mönster, gestalter, föremål och konturer
- avstånd, djup, storlek och rum
- rörelser
Vi ser det som finns omkring oss, det fångas upp av ögat och når hjärnan där det tolkas och bearbetas och leder till olika reaktioner. Vi kan också aktivt se, titta efter något som hjärnan sen förväntar sig. Detta är två olika sätt som vi ser vår omgivning på. När vi medvetet tittar efter något särskilt ställer ögat in sig på det och vi upptäcker lättare det vi söker; till exempel när vi tittar ut på ett träd i syfte att se om trädens blad har börjat ändra färg som ett tecken på höst. Då är det färgen vi tittar efter och upptäcker. Om vi istället skulle titta mot samma träd för att med hjälp av bladen se om det blåser ute, då är det rörelsen vi tittar efter och upptäcker.
Färgseende
Färger påverkar oss på olika sätt, ett rum med en viss färg kan få oss att komma i en viss sinnesstämning. Vi kan också välja en produkt före en annan beroende på dess färg, kanske för att just den färgen har ett viss symbolvärde. Hur färgen påverkar oss kan bero på olika saker:
- påverkan kan vara rent biologisk som t ex att vi reagerar på rött (mer om det under månadens färg: rött)
- tolkningen och reaktionen på en färg kan vara kulturellt betingad som t ex att i Sverige kan svart kopplas till sorg och rosa till bebisar. I Kina är det snarare vitt som är knutet till sorg… Inom en subkultur kan också en färg ha ett speciellt symbolvärde.
- en färg kan också handla om tycke och smak, att du som person reagerar olika beroende på din personliga erfarenhet och ditt personliga förhållande till kulören.
En färg kan påverka hur vi reagerar men den kan också påverka våra känslor, vi kan bli glada av en färg, eller känna tillit till något i en viss färg. Detta kan i förlängningen betyda att vi också associerar vissa färger med speciella känslor. Reaktionen är väl beroende av det vi ser och upplever? Det upplevda är kopplat till känslor. Fundera vidare över det.
VAD VI KÄNNER
Andra föreläsningen med Lennart Högman handlade om våra känslor, vad en känsla är för något och vilka känslor som finns. Högman menar att man skiljer på känsla och stämningsläge:
En känsla är något vi har just nu medan ett stämningsläge är något vi befinner oss i under en längre tidsperiod.
Det råder bland forskare en enighet om att vi har ett antal grundkänslor men vilka dessa är råder det däremot oenighet om. På föreläsningen tog Högman upp Plutchik som ett exempel. Vi fick utgå från hans emotionshjul och göra en studentuppgift.
Plutchiks emotionshjul
De åtta grundkänslorna enligt Plutchik:
anger, fear, sadness, disgust, surprise, anticipation, trust, and joy.
(Ilska, rädsla, sorg, äckel, förvåning, förväntning, tillit och glädje)
Bild 1: De åtta grundkänslorna och ytterligare känslor däremellan.
Uppgiften
Vi valde ut tre känslor var och gjorde en tvåfärgad illustration som angav känslan. Därefter tittade vi på varandras emotionsillustrationer och föreslog vilka känslor våra medstuderande hade haft i åtanke när de gjort sina emotionsillustrationer. Illustrationen skulle vara tudelad, som om en horisont delade på färgfälten. Vi ”tecknade” ett hjul på väggen där vi satte upp våra emotionsillustrationer.
Bild 2. Emotionshjul med våra färgprover. Foto: E-K Nilsson.
Vi tyckte oss se några tydliga riktlinjer för hur vi förknippar färg med känslor.
Tillit
Här fann vi att flera hade målat gröna och blå fält. Associationerna gick till gröna ängar och blå himmel eller vatten. Färgerna var dessa:
Blå och gröna färger. (Färgerna är inte identiskt återgivna då de har fotograferats av, sen har jag ”fångat upp” färgerna i programmet InDesign). När jag sitter och gör dessa illustrationer påminns jag om Aris Shirin som skrivit i sin bok Design elements: Color fundamentals, 2012, att ”[Blue] are an excellent choice when one needs color to … communicate trust and conservativeness.” Alla vi som valde ”tillit” använde färgen blå till ett av de två färgfälten.
Kärlek, glädje och en uns förundran
Jag har valt att slå ihop dessa då de hamnade mycket nära varandra i färg, de fick vardera en röd-rosa kombination och en blå-blå. Glädje är grundkänslan.
Klara och rena färger. Det finns också en ljushet bland det varma.
Förväntan och ilska
Förväntan var det två sav oss som valde att illustrera och en försökte finna ilskans färg.
Förväntan är mild och nyfiken medan ilskan är stark i sin färg så som i sig självt.
Förvåning, missnöje och sorg
Det är förvåning och sorg som är grundkänslor, missnöje hamnar mittemellan.
Det är sorgen som fått de urtvättade, blöta blå och rosa färgerna.
Äckel, ånger och djupare sorg
Här är det äckel (längst till vänster) som blivit lite urtvättat, en diffus kombination med vaga kontraster och utan karaktär.
Kommentar
Det var en gagnelig och effektiv övning. Vi blev alla förvånade över hur samstämmiga våra färgval var. Med de mörka tunga gröna och beige färgerna i det känslospann som är motsatt glädje, kärlek och förväntan, där vi istället finner klara och rena färger och tillit som bjöd på blått och grönt.
/Emma-Kara
Andy Warhols porträtt av Marilyn Monroe, 1967. Hittar ingen uppgift på storleken på varje bild men de är betydligt större än jag trodde, kanske 90×90 cm. Foto E-K
Guy Gérard Noël: À bout Portant, 1964. Foto E-K
Färgschema på affischen. Fyrfärgstryck med raster möjliggör oändligt med blandningar.
kulörklubben 
