Författararkiv: Kulörklubben

Färg på skulpturala objekt

Idag såg jag Per Agéliis utställning på Göteborgs Konstförening. Och,  jag slogs av att de skulpturala föremålens uttryck till stor del handlade om färg, eller var förankrade i det kulörta. Formerna är platta, skivartade och dekorativa. Det hade legat nära till hands att ge dem klara färger, kanske grundfärgerna. Men de är målade i dovt rött, blått, brunt med flera. Någon är rosa, en annan senapsgul. Intressanta färgkombinationer på dekorativa formbuskage!

Utställningen pågår till den 10 april.

Agelii 1
”Rött buskage” i två delar samt ”Lianer” i bakgrunden till vänster. Konstnär Per Agélii.

Agelii 2
”Blåviolett buskage” i tre delar samt ”Lianer” i bakgrunden till vänster och ”En rar blomma” (rosa). Konstnär Per Agélii.

 

Kusttorget inifrån

Verksamheter
Kusttorget är en plats där bottenplanen i varje hus är fyllt med olika verksamheter, med undantag för Kusttorget 3. I mitten av torget finns ett antal parkeringsplatser och ytan att röra sig på är begränsad.

Ett sätt att färgmässigt betrakta Kusttorget på är inifrån de olika verksamheter som huserar där. Även skyltarna ut mot gatan är värda att uppmärksammas.

Kusttorget butiker
Plan över Kusttorget och dess verksamheter, av Emma-Kara.

 

SKYLTEN
Skylt, Golden Lee. Foto E-K.

Kinarestaurangen Golden Lee, har en stor röd skylt med en turkos fisk. Färgerna är väl avvägda och vi kan se det i färgschemat nedan

KINAN_1
Färgschema. Det vänstra är över skylten och det högra är över fasaden bakom och runt skylten. Båda är väl fungerande i färg (skylten: färgintensitet & ljushetskontrast, fasaden: varma färger). Men vad händer när vi för dem samman?

MIX
Färgschema. Intrycket blir rörigt och obalanserat, färgerna går inte ihop. Det blir oroligt, de mjuka varma färgerna i fasaden faller till föga för de starka färgerna i skylten. Framför allt är det den turkos kulören som ställer till problem. Skylten lyckas med sin intention att synas och fånga ögat men bidrar inte till ett sammanhållet uttryck för torget. Men de som sätter upp skyltar tänker kanske inte i helhet. Det kan jag tycka är synd.

Kusttorget inifrån
Jag väljer att gå in  i restaurangen för att betrakta torget inifrån. Jag har nu ätit lunch och tittat ut på torget. Inredningen är typsik för många kinarestauranger, mörk med inslag av starka färger, här i form av arrangemang med konstblommor.

BLOMMAN
Jag ser torget genom ett fång av konstblommor.

Det är starka och syntetiska färger i blommorna. De står i stark kontrast till fasaden på andra sidan torget. Jag visar ett nytt färgschema.

KINAN_13
Färgschema. Blommorna till vänster och fasaden på andra sidan torget till höger.

Var för sig fungerar färgerna. Kanske inte helt väl i blomstervasen men fasadens färger är milda och håller ihop valörmässigt. Fönsterbågarna är så klart mer mättade i kulören.

MIX3
Färgschema. Tillsammans blir det återigen väldigt brokigt.

Det är något med naturmaterialen i tegel och den gröna färgen som stämmer överens, och när de ställs i kontrast till konstgjorda, starka färger så konkureras den äldre färgskalan ut.

I fönstret står också en porslinsfigur i klassiskt vitt och blått porslin.

FIGURIN

När jag återigen gör färgscheman och jämför händer något annat.

KINAN_12
Färgschema. Porslinsfiguren till vänster och fasaden på andra sidan till höger.

MIX2
Färgschema. Här lägger jag färgerna nära varandra och nu kan jag se en sammanhållning. Trots den intensiva blå färgen finns det skiftningar som mildrar den och får den att smälta väl in i fasadens färger.

Jag är glad att jag gick till Golden Lee och åt god lunchbuffé. Det är lärorikt att iaktta och analysera det man ser. Här blev maten och en blåvit porslinsfigur goda minnen.

//Emma-Kara

Platser i Göteborg

Kusttorget

Kusttorget färgschema 2016Troligt färgschema över Kusttorget kring sekelskiftet. Akvarell. Nina Nilsson.

Om vi googlar på Kusttorget, Göteborg, kommer sidan Majorna.nu upp med underrubriken Förr & nu Kusttorget del 1. Artikeln innehåller två tydliga bilder över hur torget såg ut kring sekelskiftet respektive idag och visar att grundplanen är så gott som oförändrad, men innehållet har ändrat karaktär. Författaren till artikeln (Johan Lundin) skriver

”Det är med ett visst vemod man betraktar hur Kusttorget såg ut runt sekelskiftet 1900. Idag framstår torget som en anonym och tämligen livlös plats, vars främsta syfte verkar vara att fungera som parkeringsplats. Ett sorgligt men inte ovanligt exempel på en stadsplanering som inte fungerat i Göteborg.”

Med tanke på vilka färger husen har idag på t.ex. Allmänna vägen och Såggatan, är det inte osannolikt att fasadfärgerna under sekelskiftet gick i olika valörer av beige, ockra och grått, fönsterbågar och dörrar i engelskt rött och kromozxidgrönt eller verona grönjord (se färgschema).

På senare tid har där öppnats en kombination av café och bar: Crippas café på Kusttorget. Utanför ingången står en bänk med ett fårskinn, ett par stolar och ett bord. Stället bidrar avsevärt till att höja atmosfären och ger en aning om vad som behövs för att ge platsen ett mer färgrikt innehåll (se nr 2 på planen).

Kusttorget_plan_kulörkl
Plan över Kusttorget. E-K Nilsson.

Kusttorget Cripas
Crippas Café. Foto N. Nilsson.

Kusttorget Crippas 2
Den gröna stjärnan utanför Cripas Café.

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016
forts… Nina Nilsson

3. Den franske trädgårdsarkitekten André Mollet var verksam i Sverige omkring 1650 hos drottning Kristina där han introducerade den franska stilen inom trädgårdskonsten. Under sin sverigevistelse utgavs hans bok Le Jardin de Plaicir, en 40 sidor lång skrift som innehåller ett antal kapitel om trädgård och trädgårdskonst. Kapitel åtta ”Om blomstergården och dess växtmaterial” är unikt så till vida att det innehåller en beskrivning över vilka blommor som kan användas i renässansträdgården och därtill praktiska råd om hur dessa placeras

4. André Mollet använde sig gärna av klara och skarpa färger, sådana som på Mollets tid fanns hos t.ex. tagetes (både Tagetes erecta och Tagetes patula varianter), heliotrop och solrosor. I en av skisserna har jag prövat ljust grått, pastellfärger mot purpur, blått och mättat rött. Jag såg framför mig en böljande ”ängsplantering” i dessa färger. Men, eftersom parterre under 1600-talet innebar en blomsterträdgård i ett ornamentalt mönster började jag tänka i stramhet och symmetri (skiss IV).

Gunnebo skiss_ kulörkl Skiss. oljepastell. Nina Nilsson.

Gunnebo plan I _ kulörklSkiss IV. Akvarell. Nina Nilsson.

Gothenburg Green World

”Blomstergård i André Mollets fotspår” på Gunnebo Slott 2 juli-11 september 2016 
Nina Nilsson

  1. Inför trädgårdsutställningen GOTHENBURG GREEN WORLD 2016 har jag komponerat en blomsterplantering på Gunnebo slott i den formella trädgårdens östra boské. Jag har haft fria händer men valt att arbeta med en trädgårdsgestaltning som knyter an till den franske trädgårdsmästaren André Mollet (död 1665) och trädgårdshistorien. Jag började med att titta på holländska blomsterstilleben och fastnade för Stilleben med stor blomstervas av den holländske målaren Bosschaert d.ä. (1573-1621). Blomsterbuketten innehåller för den tiden typiska – ofta vilda – växter i både ljusa och mörka färger. Det märkvärdiga är att alla växter blommar samtidigt: pion, krollilja, tulpan, narciss, madonnalilja, kungsängslilja, liljekonvalj, iris med flera. Detta fantastiska drömscenario går inte att åstadkomma i verkligheten. Men buketten inspirerade mig till både växt- och färgval. Efter ett antal färgskisser valde jag slutligen att utgå från kontraster i både kulör och ljus.

Gunnebo akvarell red
Färgskiss. Akvarell. Nina Nilsson.

2. I planteringen kommer det att finnas ”surpriser”, något som roar en flanerande publik. Jag har skissat på olika slags fåglar, både flygande och stillastående, pickande frön.

kungsfiskare 2höna skissGunnebo januari 2016 beskuren
Skisser till ”surpriser”. Nina Nilsson. Urna på Gunnebo slott, i förvandlad, tillfällig vinterform ger idé till ”surprise”.