BAKGRUND
Ljushetskontrast i Botaniska trädgården
Det var tidigt på morgonen i dämpat i solljus. Rabatterna hade delvis övergått i en annan färgskala sedan jag sist gick där. Vissa delar är brokiga med kalla och varma färger, mättade och omättade om vartannat. Andra är väl sammanhållna. Avsikten var att hitta kontrasterna mellan de ljusa och mörka växterna.

REFLEKTION
De vissnade blommorna har valören gemensam, en blekt, urtvättad valörlikhet i gråaktigt rosa, ljusblått och violett. Störst är kontrasten i de delar som innehåller rödbladiga växter, omväxlande blandade med gult (t.ex. den perenna solrosen Helianthus microsephalus), grumlig rosa rosenflockel (Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’) och skarpa rödvioletta färger (Lythrum salicarta ’Feuerkerze’).

Fig. 1. Exempel på färgregistrering med RHS Colour Chart. Gouache. N. Nilsson.

Jag valde att koncentrera mig på de blommande växterna och deras blad och att i färgschemat ta med ett urval av de registrerade kulörerna (fig. 1, 2). Med ”urval” menar jag just det. Hade samtliga kulörer redovisats hade färgschemat som helhet blivit alltför brokigt.

Fig. 2. Färgschema V. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Färgschemat, alltså min sammanställning av färgerna, speglar inte planteringen som helhet. Den är jämnare och mer dämpad i färgskalan. Men, schemat ger en bild av att planteringen innehåller en mängd växter som ännu sent i september har relativt klara färger. Min färgupplevelse var dock en mer återhållen skala. T.ex. ser man inte rosa blommor från alla lägen. Jag valde därför att pröva färgschemat utan den kulören (fig. 3).

Fig. 3. Färgschema VI. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

Viktig för stämningen är själva materialet; dess ”stoffighet” som under hösten mildrar färgerna, gör dem mjukare och suddar ut gränserna. Daggdroppar håller sig kvar vid spröda kanter och fröställningar, spindelnät reflekterar ljus och kontrastfärger. Den upplevelsen förmedlar inte färgschemat.

Nina Nilsson

LJUSHETSKONTRAST – REPETITIONSBILD

I Göteborgs Botaniska trädgård ägnar man sig åt hortikultur (av lat. ho’rtus ”trädgård”och cultu’ra ”odling”). Där odlas och visas växter som kan vara användbara även i en privatträdgård. Hur, eller på vilket sätt växterna ordnas – efter färg – och/eller form – finns det kanske inte ett program för, men den eller de personer som ligger bakom planteringarna har genom själva handlingen en estetisk idé – den må vara medveten eller omedveten.

Fig. 1. Färgkategorier. N. Nilsson.

I fig. 1 ser vi en färgsammanställning av olika slags färgbegrepp, varav ljuhetskontrast ligger i översta raden. I planteringen (vid sidan om växthusen) med olika slags dagliljor (Hemerocallis) förekommer ljushetskontrast, här i bild (fig. 2) med varma färger i orange, rödaktigt och mörkt brunrött. Trädgårdspersonligheten Gertude Jekyll skulle säga att dessa färger är harmoniska, de som ligger nära varandra i den tolvdelade färgcirkeln. Kontrast och harmoni kan alltså utgöra en balansakt.

Fig. 2. Foto: N. Nilsson.

LJUSHETSLIKA FÄRGER
Ett bra hortikulturellt exempel på ljushetslika färger är vippvallmo (Macleaya cordata), fig. 3. Arten innehåller ingen färgkontrast, däremot skimrar den i olika slags darrande rörelser på grund av blommornas tunna stänglar.

Fig. 3. Vippvallmo. Foto: N. Nilsson.