Kategoriarkiv: Göteborg

Grönt i april

Färgschema i april

Nina Nilsson

I höstrusket bläddrar jag i en katalog jag gjorde för ett par år sedan (Nilsson, 2015. Färgscheman och växtportätt från Göteborgs botaniska trädgård). Innehållet speglar en färgundersökning i den stora perennrabatten i Göteborgs botaniska trädgård.

En dag i april var det omedelbara intrycket grönt. Där växte örtartade perenner i gult och blåaktigt grönt (primula, sockblomma, iris, adonis) men också i avvikande färger t.ex. orange och purpur. Ett par större bestånd med kejsarkronor (Fritillaria imperialis ’Rubra’) i lysande orange och brunorange dominerade hela planteringen. Sockblommornas blad (Epimedium x versicolor ’Sulphureum’) var ljust röd-grön-gula och skogsvallmon (Hylomecon japonica) blommade i gult. Där stod också en iris (Iris pumila ’Evening Gold’) vars blågröna blad slog över i gulgrönt när de genomlystes av solen. Särskilt raffinerat blev det, när jag betraktade helheten och upptäckte de mörka purpurfärgerna hos berberis (Berberis thunbergii ’Rose Glow’) förstärkt med blå pärlhyacint. Även kejsarkronan har en purpurton vid kronbladens bas och skaft – raffinerat i färgkombination.

Komposition i grönt. Akvarell 20×29 cm. N. Nilsson.

Färgschemat innehåller grönt färger, både kallt och varmt i olika valörer, purpur, ljust blått och en varm röd. Den röda har stor betydelse för helheten, tillför en extra (komplement) kontrast utöver ljushetskontrasten.

 

 

 

Veckans bild

Grönt i Göteborg


Nina Nilsson

Färgen på Älvsborgsbron är grön, eller är den turkos? När jag ströläser i en av färgböckerna (Parraman, 2013. Colour in the making – from old wisdom to new brilliance) hittar jag benämningen verdigris, ett material vunnet ur kopparacetat. Ordet verdigris har sin upprinnelse i det äldre franska namnet verte grez (grekiskt grönt) och förekommer även på tyska som grünspan (spanskt grönt).

Färgen på bron påminner onekligen om de kopparskodda taken i Göteborg: en blåaktigt ljus grön färg i skiftande valör.


Älvsborgsbron. Foto: N. Nilsson.

Gult i staden

På jakt efter gult i Göteborg
Nina Nilsson

Tegel- och gulputsade hus ligger i den historiska delen av det gamla Göteborg. Ett stort antal hus murades i danskt tegel, vars färg benämns ”gult tegel” bland yrkesfolk. Domkyrkan är ett exempel. Utmed Hamnkanalen ligger det putsade fasader i en blek gulvit färg. När eftermiddagssolen tänder färgerna får Tyska kyrkan och Asplunds Rådhus mjuka och varma gulaktiga toner. Dessa liksom rinner ut i vattnet ­– eller speglar sig ­– och tusen variationer vibrerar.

Foto: N. Nilsson.

Vid hamnkanalen hänger en stege där varannan stegpinne är klargul. Signaleffekten ­– den gula kulören ­– är tydlig mot den grå kajkanten, och här handlar det om att vår uppmärksamhet skall riktas mot ett hjälpredskap.

Södra Hamngatan i Göteborg. Foto: N. Nilsson.

En kvinna i skarpt gult lyser tillfälligt upp ett hörn i Östra Nordstan. Den ilskna färgen på hennes kappa är avvisande. Hon skall synas bland nattens trafikljus. Jämför kulören på brevlådan som har en varmare och mer välkomnande gul ton.

Två olika färger, två skilda funktioner. Foto: N. Nilsson.

Disharmoniska ljudmattor fortsätter att breda ut sig i Göteborg

Artscape
Nina Nilsson

olli-2016-beskuren
Fig. 1. Ollio. Fasadmålning på Bruksgatan 13 (”Sannabacken”) i Majorna. Foto: N. Nilsson.

I ”Sannabacken” i Majorna har signaturen Ollio gjort fasadmålningar på brandgavlarna till två landshövdingehus. Den ena bilden går i blått och turkos, den andra (fig. 1.) i gult och violett. Motivet är svårfångat. Kanske är det genomskurna (gula) citroner eller andra slags gula frukter som inspirerat eller kanske verktyg för såpbubbleblåsning. Bubblor i violett och svart ramar in motivet som har inte någon uppenbar kontakt med den omkringliggande miljön.

Tiderna ändras – eller snarare – innehållet ändras vartefter tiden går. I Göteborg har man bestämt sig för att lägga ut disharmoniska (färg)ljudmattor, vars innehåll och uttryck konkurrerar med en äldre bebyggelse och – märk väl – redan platsspecifik konst.

”Lite kul” kommenterade en kvinna på väg till Friskis och Svettis, ”jag tycker det ser ut som avgaser”.

Fasadmålningar på Magasinsgatan i Göteborg

Artscape 2016

hueman-magasinsgatanHueman. Fasadmålning, Magasinsgatan, Göteborg 2016. Foto: N. Nilsson

Två stora målningar av Hueman dominerar idag en plats som tidigare bestod av småskalig affärsverksamhet, en tidsmässigt blandad arkitektur och mycket folk. En innehållsrik vital och färgmässigt lugn plats där inget dominerade över något annat. Helt enkelt en bra blandning av olika verksamheter, folk, samtal och färgmässiga uttryck.

Fasaderna runt om Magasinsgatan är tidstypiska, avfärgade i rosa bruk, vitaktiga eller tegelfärgade. Nu har det inträffat något annat. Färgerna i monumentalmålningarna (tidstypiska för graffitin?) påminner om CMYK (cyan, magenta, yellow, black), alltså de färger som används vid fyrfärgstryck. Ingen av dessa kulörer fångar dem i omgivningen, eller berättar något om att man förhållit sig till platsens historia. Det är naturligtvis inte nödvändigt, men det är ett kulörmässigt problem när fasadmålningarna slår ut andra färger och därför blir de totalt dominerade. De bidrar till att skapa en synupplevelse av vilsenhet.

Streetart

Det har kallats graffiti, post-graffiti, neo-graffiti eller urban art. Sedan några år tillbaka används oftast begreppen street art eller gatukonst som samlingsnamn. (Benke Carlsson, Street Art Stockholm, Bokförlaget Max Ström) Benke fortsätter i sin bok: ”Idag tillåts reklamen ta över allt större delar av våra städer. En del gatukonstnärer ger sig in i kampen om storstadsbornas uppmärksamhet med likartade medel, genom att sprida sina egna bilder och logotyper, och några av pionjärerna har blivit mer eller mindre etablerade varumärken på den internationella konstscenen”.

Att detta med gatukonst eller Streetart är kontroversiellt det vet vi. I Göteborg har dock beslut tagits att det skall genomföras ett antal stora fasadmålningar under sommaren 2016. Dessa är nu på plats. De som drivit projektet är organisationen Artscape.

Artscape
Artscape är en organisation som främjar gatukonst. Så här står det på deras hemsida: ”Artscape is a nonprofit organisation that seeks to inspire people and promote public art for everyone. We believe that the jungle of advertising boards in the modern cityscape need some competition. Great art shouldn’t be confined to only galleries and museums!”

2014 var det Malmö som fick fasader målade. I år, 2016 är det Göteborgs fasader som får konst för folket by ”bringing art to the public!”

Kulörklubben har varit och tittat på fasaderna. Först ut är Västra Frölunda. Två kvinnor målade på var sin fasad.

Benke Carlsson skriver i sin bok Street Art Stockholm, att Streetart är en del i det man kan kalla gatans galleri. ”Gatans galleri hör man ibland. Och visst, för den som vill är det just det. En utställning som är gratis och med dygnet runt-öppet. Utan tydliga avsändare. Utan köpare och säljare”.

Mandolingatan 33
En kvinna i gråvit klänning, vi ser henne bakifrån, man kan ana solbrännan på hennes rygg och armar när hon håller upp sitt röda hår. Målning av Jarus, Kanada.

mandolingatan-33_1Fasadmålning av Jarus på Mandolingatan 33, Västra Frölunda, Göteborg. Foto E-K.

Färganalys
På Artscapes hemsida står det att Jarus ”Inför varje verk fokuserar … på att välja färg och bildkomposition som passar den specifika väggen och dess omgivningar”. Det känns i bilden. Rent färgmässigt är det en fullträff, den blågrå färgen är en stark kontrast till den terrakottafärgade fasaden. Blått poppar ut och lyfter nästan från underlaget, något som konstnären utnyttjat väl. Huden på kvinnans armar och rygg går i samma färgskala som fasaden. Vi ser hur konstverket hänger samman med fasaden och bildar en helhet. Inget är lämnat åt slumpen, inget känns malplacerat.

Färgschema
Jag har valt at göra två färgschema. Ett som är på hennes högra arm mot bakgrunden av väggens kulör och ett som är på hennes kjol också detta med väggen som omfärg.

mandolin_33_beige
Färgschema på den högra armen och på fasadfärgen, här som omfärg.

Vi ser hur nära kulörerna ligger mot varandra. De skiftar i något varmare färger än dem omgivande färgen, den sk omfärgen. Detta bidrar till att armen tycks komma ut från fasaden, bilden upplevs tredimensionell.

mandolin_33_gra

De grå färgerna i kvinnans klänning med fokus på själva kjolen. Det är gråblå färger som tydligt avviker från fasadfärgen. Vi kan se i färgschemat att de grå och bl verkligen står för sig själva mot den omgivande färgen. I färgscirkeln ligger de på motsatt sida, de blir varandras komplement och hjälper därför till att framhäva varandra. Eftersom den rödaktiga färgen är omfärga är det den blågrå som lyfts fram. Jag tror inte det är en tillfällighet att Jarus valt dessa färger, valen känns medvetna.

 

Mandolingatan 33
En kvinna, vardagligt klädd i tröja. Allvarlig men inte obekväm befinner hon sig på väggen. Målning av Rone, Australien.

mandolingatan-39_1Fasdmålning av Rone, Mandolingatan 33, Västra Frölunda, Göteborg. Foto E-K

Färganalys
Färgskalan är blågrå, helt monokrom. I de bilder jag tidigare sett har jag tolkat bilden som svartvit i gråskala. Jag blev förvånad över hur blå den var. Mycket liv och tydlighet i en stadsdel som är grå och terracottafärgad kändes detta tydligt och friskt.

Färgschema
I färgschemat ser vi den monokrona färgskalan. Jag har försökt att plocka så skilda kulörer som möjligt ur bilden ovan.

mandolin_39
Blågrå färgskala efter Rones fasadmålning.

Ordnat efter färg:

mandolin_39_monokron
Samma färgskala som ovan men här ordnat efter kulör.

Vi ser att den ljusare skalan är grå färger medan de mörkare partierna är i huvudsak blå. Målningen täcker hela fasaden så den ursprungliga färgen är ointressant i analysen. Här är det snarare motivet och det naturtrogna som gör intryck och detta framhävs av den sparsmakade färgskalan.

Kommentar till dessa två fasadmålningar
Två kvinnor i vardagliga situationer. Inget märkvärdigt, det är inget i motivet som sticker ut, det som många reagerar positivt på är dess naturalistiska återgivning av kvinnorna. Motiven däremot känns långt från de politiska fasadmålningar jag minns från 70-talet och den ”propaganda som målades på väggar och murar inför val och under kris- och krigstider”. (ur Benke Carlssons Street Art Stockholm). Så min slutsats blir att det inte är motiven som sådana som är intressanta, det är storleken, fenomenet och i det här fallet färgvalen.

//Emma-Kara

 

 

 

 

Gothenburg Green World

Skulptör Jaehoyo Lee i Botaniska trädgården i Göteborg

Jaehoyo Lee från Korea har byggt en magnifik ”ring” (en långväga pendang till Claes Hakes ring utanför Humanisten (!?)) och placerat den i ett skogsrum i Botaniska trädgården i Göteborg. Ringen är byggd i kastanjeträ. Perfekt utförd övertygar den till form och innehåll. En geometrisk form, en kropp, ett konkret uttryck i färgerna svart och vitt – utan konkurrens med omkringliggande/hängande tjafs.

jaehoyeo-lee-botaniska-tradgarden-2016Jaehoyo Lee. (Verkets namn stod inte att finna). Foto: N. Nilsson.