Kategoriarkiv: Home

Transparensillusion

Detta inlägg är gjort med inspiration från kap IX i Albers färglära – om färgers inverkan på varandra, 1963, (1982 på svenska).

Albers skriver: ”Det är tydligt att det i arbetet med färgat papper inte finns något sätt att mekaniskt blanda färger på samma sätt som målningsfärger tillåter och som de inbjuder en att göra på en palett eller i en färgkopp.” Albers fortsätter med att man inte skall se det som ett handikapp utan utmana färgerna och att man kan ”studera färgblandningar i fantasin eller så att säga med slutna ögon”.

Enligt Albers instruktion har jag här försökt att göra en transparensillusion:

image
Här har jag använt tre olikt färgade papper för att skapa transparensillusion, sättet jag monterar pappren på bidrar till illusionen. Jag har i arbetet med denna bild försökt hitta tre papper där två färger ligger en bit från varandra och den tredje färgen skall se ut som en blandning av de två första. Vi får en illusion av att det blå pappret ligger över det grågröna.

Albers skriver: ”en illusorisk pappersblandning i färg tycks framträda genom en annan. ”Blandnings” -biten mister därigenom sin täckande karaktär och ter sig transperent eller genomlyst.”

Ytterligare ett exempel

image
I det vänstra exempelt har den grå dämpat den klart gröna färgen, i det högra exemplet har den ljusa gråbeige snarare förtydligat den mörkt gröna färgen och tydliggjort att den är grön.

Det är lärorikt att undersöka transparensillusion, jag har tränat mitt seende och verkligen fått gå in i färgernas relation till varandra, färgens relativitet.

/Emma-Kara

 

Att pröva ordet transparens

Vatten 2Vattentransparens I. Foto: N. Nilsson

Konstverket är ett medel till vägledning av betraktarens upplevelse skriver Sandström i Det moderna skedet, Den informella konsten (s. 328), (Josephson, R. & Sandström, S. (red.) (1971). Levande konst genom tiderna. [D. 6], Det moderna skedet) en motsats mot föreställningen om konstupplevelsen som en skapande akt.

I sökandet efter transparenta situationer, konstverk eller installationer blir konstupplevelsen en skapande akt. Med konstupplevelse menar jag att jag letar efter och formar (avgränsar) något jag ser (inte nödvändigtvis ett konstverk) och därmed ger detta något en mening utöver att det enbart finns till. Fotografiet Vattentransparens I är taget en solig och vindstilla dag. Platsen är Akers Brygge i Oslo. Husets betonggrå och fasadens orange solskydd speglar sig i den blå vattenytan. Bilden är inget konstverk, men genom ”den skapande akten” får det en mening i och med avgränsningen, komplementfärgerna kall – varmkontrast och det svart – vitas ljushetskontrast.

Vatten 1Vattentransparens II. Foto: N. Nilsson.

Är vattnet eller vattenytan genomskinlig? I Vattentransparens II blir det möjligen tydligare att speglingen av fasaden ligger under vattenytan. Där kan man även möjligen använda ordet siktdjup; eftersom de ur upplevelsesynpunkt ljusblå färgerna ligger djupare under ytan än de orange.
Nina Nilsson.

 

Kommentar:
När jag betraktar fotografierna upplevelsen även jag en känsla av djup i bilden, färgerna ligger i nivåer och det är som om de blå färgerna bryts djupare ner i vattnet, Nina kallar det siktdjup. Rent fysikaliskt är det inte så, hela spegelbilden speglas på vattnets yta och ingen spegelbild framkommer djupare ner i vattnet. Här uppkommer för ett ögonblick en av de saker som jag finner spännande i mötet mellan konst och vetenskap, att upplevelsen är en men den vetenskapliga förklaringen en annan. Jag drivs vidare av min nyfikenhet och strävan efter att förstå. Jag upplever siktdjupet trots min vetskap om att bilden speglas på vattnets yta.
/Emma-Kara

Veckans bild

TRANSPARENS
Enligt ordboken (SAOB) är transparens egenskapen; förhållandet att vara transparent, genomskinlighet: även siktdjup; även i bildlig användning, dels i fråga om konstnärliga alster: klarhet, dels i fråga om information; öppenhet, eller förhållandet att vara transparent.

Jag använder ordet för egenskapen genomskinlighet, möjligen genomstrålning – när något, t.ex. ett kronblad är genomlyst av solen. Inom måleriet kan man tala om transparens när målaren arbetar i skikt eller med färgat/ofärgat glas. Även en skulptur eller ett skulpturalt föremål kan ge association till transparens. Formerna avtecknar sig mot luften eller omgivningen på ett sådant sätt att ett genomsiktligt mönster infinner sig, som i porten nedan. Även färgerna bakom porten uppträder med en genomskinlighet som har med kvällsljusets påverkan att göra – en slags dubbel transparens.

Transparens grind
Port i svartmålat järn. Karl Johans gatan 51 Göteborg. Foto: N. Nilsson. Jag har inte lyckats reda ut vem som är konstnär till verket.

Mellanfärger

image
Montage med färgat papper, Emma-Kara.

Josef Albers har ett avsnitt om mellanfärger. Jag har här utgått från en gul och en röd och därefter placerat in olika orange där jag upplever att de hamnar. Är de mer rödaktiga, mer gulaktiga eller hamnar de helt enkelt precis mittemellan?

Då Albers inte tydligt berättar hur man går till väga för att göra denna övning har jag fått tolka hans text och utifrån den göra mina experiment. Detta var då en övning i mellanfärger och den får avsluta vår temamånad om varma färger.

/Emma-Kara

Rabattkomposition i varma färger

Varma färger Trädgårdsför.”Glad”. Rabattkomposition av John Taylor, Trädgårdsföreningen i Göteborg. Foto (detalj): N. Nilsson 2014.

I Trädgårdsföreningen i Göteborg pågår utställningar med samlingsnamnet ”Tulpantid 2014”. Bland andra har designer John Taylor komponerat ett antal planteringar efter färg och temperament. Ett knippe rabatter vid södra entrén utgörs av rundlar och droppformer och har titeln ”Glad”. Som helhet går dessa i varma färger med inslag av kallt violett. De är uppseendeväckande i mättade, klara färger som kontrasterar mot dämpade kulörer i ljust blåviolett, violett och urtvättat rosaviolett (t.ex. syrentulpanen Tulipa bakeri ’Lilac Wonder’). En rundel har en bottenplantering med gul gyllenlack och som sällskapsväxter violer, vilka bildar en yttre bård mot gräsmattan. I det gula växer högresta orange och röda tulpaner (Tulipa ’Ballerina’ & Tulipa ’Norma Major’). I en andra rundel står orange och gul gyllenlack tillsammans med röda och violetta tulpaner (Tulipa ’Purple Dream’), makalös i dess färgkombination.

BAKGRUND
I en broschyr står att läsa hur John Taylor själv har gått till väga i komponerandet. Bland annat skriver han att ”De ljusa färgerna behöver en färgglad kontrast, annars syns de inte när solen skiner som mest.”

Som designer kan man fokusera på växten som helhet eller på dess botaniska detaljer. John Taylor har valt att koncentrerat sig på växten som helhet – dess form och färg – som jag uppfattat kompositionerna.

tulpanrabatt 2014
Färgschema komponerat efter rabatten ”Glad”. Nina Nilsson.

REFLEKTION
Att måla färgschemat var förhållandevis enkelt. Kulörerna är inte särskilt komplicerade att blanda till. Men, fördelningen för att fånga och förstå färgverkan var knepig. Bottenplanteringen var gul och orange, men det var de mättade röd/orange/violetta kulörerna som hade störst verkan i planteringen. Den gula kulören i schemat verkar gråaktig i sammanhanget. Det har troligtvis att göra med de skuggor som bildas av grängen i akvarellpappret.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen är byggd på kall-varmkontrast och ljushetskontrast. Det röda dämpas något av det mörka violetta men förstärks av de ljusblå fälten. Att de ljusa färgerna framträder vid solljus och i kombination med de klarare mättade röda och orange (”färgglada”) tycker jag mig kunna se.

Målaren kan alltid måla över om någon färg blir fel, inte stämmer med den vision eller den färgbild man haft. Växter är det inte lika enkelt att byta ut. Man behöver god kännedom om de enskilda kulörerna och ha en kvalificerad idé om hur de kan verka tillsammans. Just denna dag har solen stor betydelse för upplevelsen av färgerna. Eftersom tulpanerna är så pass högresta visar sig kronbladen högt uppe, liksom svävande i luften med det strålande solljuset rakt igenom bladen, som om de vore tunn hud. Stämningen är både festlig och skört nyanserad.
N. Nilsson

 

Projekt perennplantering…

VARMA GRÖNA FÄRGER
Planteringarna fylls på med gröna växter, jorden ligger inte lika bar och färgar heller inte av sig.

Det gröna borrar sig upp ur marken. Det går trögt för de mer köttaktiga arterna, medan andra, de spetsiga svärdsliknande har lättare för att nå ljuset. Ludet grönt är lättsamt och mjukt. Allt det gröna påminner om försommar. De rödaktiga både varma och kalla färgerna kontrasterar och samspelar på en och samma gång, men målade på papper liknar de höst.
N. Nilsson

Grönt
Varma gröna färger. Göteborgs botaniska trädgård. Foto: N. Nilsson.

Iris pumila 'Glaming Gold' Iris pumila ‘Glaming Gold’. Foto: N. Nilsson

Mjukt gröntVarma och kalla färger i en och samma art. Daggkåpa & Astilbe. Foto: N. Nilsson.

 

Josef Albers färglära – 2

En praktisk övning i Albers färglära (sid 21) är att sätta små fyrkantiga färgade papper i samma färg på betydligt större bakgrundsfärger i olika kulörer. Tanken med detta är att se hur samma kulör förändras beroende på dess bakgrund. Här visas ett exempel  där jag använt ett varmt gulfärgat papper mot olika bakgrunder.

image
Övning med färgat papper. Alla sex små lappar i mitten av färgproverna är utklippta ur samma pappersark, de har samma kulör. Av Emma-Kara

Vi ser tydligt hur den gula förändras beroende på bakgrundskulör. Om man gör många exempel, som när en hel klass gjort var sina exempel finner man ut ”vilka färger som är svåra att förändra och att andra är mera mottagliga för förändring”. Det är dels kulörens olikhet som påverkar men också färgens ljushet. Vi ser i exemplet gult på rosa att dessa färger är förhållandevis lika i ljushet och därför förlorar en del av kontrasten.

Min erfarenhet är att ju klarare eller renare färgen i mitten är desto mindre tycks den påverkas av färgerna runtomkring. En grågrön däremot förändras relativt mycket beroende på bakgrund.

Varmkontrast
I de översta exemplen ser vi gul kulör på två olika gula bakgrunder. I det vänstra exemplet är den lilla lappen i en varmare gul färgton och kommer mot betraktaren, i det andra exemplet är den lilla gula av en kallare färgton än bakgrunden och försvinner in i bakgrunden, eller hamnar i nivå med den.

/Emma-Kara