En västlig lövgroda (Hyla meridionalis) i Andalusien. Foto: N. Nilsson.
Veckans bild
Lämna ett svar
Kategoriarkiv: Home
Färgschema i grönt
Att återge gröna växter
Igår var jag på ett seminarium där jag presenterade ett projekt som handlar om att tolka färgerna i en av heem parkerna i Amstelveen, en förstad till Amsterdam. Parkerna har en sammanlagd yta på c:a 5 ha och är komponerade med i huvudsak inhemska växter (fig. 1). Avsikten har varit att bevara Hollands vilda flora. Parkerna har byggts upp (ett pågående arbete sedan 1939) utifrån två kompositionsprinciper; en med mer estetisk inriktning och en med en mer naturlik.
Fig. 1. I det aktuella parkutsnittet för en del av undersökningen används Safsa (Osmunda regalis) som rumsavskiljare. Örtskiktet rymmer ett fåtal arter i varierande form och struktur. Foto: N. Nilsson.
Den mesta växtligheten i dessa parker är under den växande perioden grön. En oändlig mängd gröna kulörer och valörer finns representerade i trädens lövkronor, i buskskikten och i markvegetationen/örtskiktet. Min uppgift har varit att välja ut ett par platser av särskilt färgintresse, några som fångat min uppmärksamhet och som gett ett både spännande och harmoniskt intryck. Där har jag registrerat färgerna och prövat att återge dem i färgscheman (fig. 2 & 3). En diskussion om harmonibegreppet ingår i projektet.
På seminariet fick jag frågan hur jag hanterat de väderomständigheter som påverkar färgens utseende. Den frågan är vanlig och ställs nästan alltid av människor som inte själva är aktiva färgmänniskor i den meningen att de registrerar färger i naturen med hjälp av olika slags redskap, till exempel RHS färgsticka eller helt enkelt målar av natur. Det är självklart att färgers utseende och uttryck påverkas av till exempel solljuset, regndiset eller skymningen. Likväl kan man tala om att en kulör är till exempel grön, gulgrön eller gul. Mer förfinat än så behöver man dock uttrycka sig i ett vetenskapligt sammanhang. Färgen och dess relativitet (den kontext de befinner sig i) behöver problematiseras. När man skapar verklighet (här färgschema) är den mer komplex än när man analyserar verklighet. Följaktligen ligger det i färgschemat en problematisering.
Fig. 2. Färgschema över det aktuella utsnittet i fig 1). Gouache. N. Nilsson.
Kommentar till färgschema
Intrycket i fig. 2) är dovhet. Färgerna motsvarar verkligheten väl, så som växterna under en viss tid på dagen i mulet väder visade sig. Men luften står aldrig stilla. Små skiftningar i atmosfären gör att det statiska ögonblicket bara varar en kort stund. Färgschemat ger alltså inte rättvisa åt färgupplevelsen, så som växterna sammantaget visar sig vid olika tidpunkter under dagen. Därför prövade jag att göra ytterligare ett färgschema som utgår från min upplevelse av platsen och möjligen fångar det en helhet som är mer komplex (fig. 3).
Fig. 3. Färgschema över det aktuella utsnittet i fig. 2). Akvarell. N. Nilsson.
En hypotes är att hos betraktaren sammansmälter all den olikartade och komplexa information som ett växtområde med blandat bestånd utstrålar (olika slags ljus, luftens påverkan, växternas textur, kulörerna, valörerna) med betraktarens erfarenhet, och en helhetsbild uppstår. Denna kan återges mer eller mindre väl beroende på erfarenhet och yrkesskicklighet.
Ibland undrar jag över vad som händer, när den som frågar träder ut ur seminarierummet och in i vardagen – om han/hon tänker på vilken färg den röda ryggsäcken har i regnvädret?
N. N.
Månadens färg är grön
Jag har varit på på färgseminarium, anordnat av NCS, för att ta del av 2015 års färgtrender. Global color research sätter trenden för 2015. Jag blev inspirerad av färgkollektionen ”Frame” och i bilden ovan har jag med den som utgångspunkt gjort en illustration. Jag utgick från kollektionens gröna färg S1070-G40Y, de kallar den Focus. Mer om färgtrender och Global color research kommer.
/Emma-Kara
Sveriges snyggaste kontor 2013
I går var jag på plats i Stockholm för att delta i ett seminarium i samband med korandet av Sveriges snyggaste kontor 2013. Det var intressanta föreläsningar om allt från framtidens hetaste kontorslägen i Stockholm till hur belysning påverkar effektiviteten och arbetsglädjen på arbetsplatsen. De föreläste också om betydelsen av kundbemötande och hur man kan inreda kontor med ett hållbarhetstänk genom att återanvända och handla ”second hand”.
Intressant var att ordet färg i princip inte nämndes en enda gång under fyra timmars seminarium. Han som föreläste om ljus sa i förbifarten nåt i stil med att ”det där med inredning, möbler och färg det kan ni ju redan men ljus det brukar man inte veta så mycket om”. Jag håller inte med, färg är det få som är särskilt medvetna om (men han har rätt i det där med ljus, det är kanske ännu färre som är medvetna om ljus).
Microsoft Sverigekontor vann 1:a pris. Grattis! Grattis också till Murman Arkitekter som utformat kontoret!
Foto Jason Strong.
Här har de fått in färg, det är kul tycker jag. Vi ser grå och blå toner (det blå förknippar jag själv med Microsoft), de blå övergår i lila på stolarna. Till detta har de några barstolar i en knalligt gul accentfärg. Lila och gult är komplementfärger och allt blir till en sammanbunden helhet, ingen enskild färg tar över utan de lyfter kaxigt fram varandra.
Foto Jason Strong.
Golvet fortsätter i grå toner och i bakgrunden ser vi en lila soffa, färgerna kommer igen. Till detta har de lag till olika gröna, en kallare turkosgrön i förgrunden, i mitten pallar i mild pastell och i fonden ett draperi i en varmare grön färg. Värmen i draperiet gör att lokalen inte ser så avlång ut, de varma färgerna har en tendens att komma närmare betraktaren och här har man utnyttjat detta för att påverka rummets volym.
Foto Jason Strong.
Här en matsal, lunchrum eller fikarum. Det grå fortsätter att lägga en neutral grund. Möblemanget har helt övergått till milda pastellfärger. Det gröna återkommer och binder samman, några stolar i en djärvare röd har lagts till men uttrycket är milt, inget konkurrerar med det man äter och rummet inbjuder till lågmälda samtal över en bit mat eller en fika.
Murman arkitekter har fått till ett kontor som många vill vara i. Det har röstats fram av svenska folket till topp tio och sen valts ut av en expertjury. Jag avslutar mitt reportage från korandet av Sveriges snyggaste kontor med en bild på det gula barstolarna som får stå som ett utropstecken efter detta inlägg!
Foto Jason Strong.
/Emma-Kara
Orange dörr – passar det alltid?
Den orange dörr som jag visat tidigare fortsätter att fascinera mig. Passar det sig alltid? Kan vem som helst ha en orange dörr på sitt hus? Den orange dörren finns på ett hus med beige fasad:
Fig. A) Dörren lyser upp ett annars ganska neutralt hus i en diskret grå kulör.
Jag ville testa om orange passar på alla hus så jag fotograferade helt enkelt några omkringliggande hus för att testa hur de skulle se ut med orange dörrar:
Ett grönaktigt hus, ett ljusblått, ett rosa och ett rött. Rent spontant upplever jag att orange passar rätt bra till det ljusblå och det rosa huset men inte lika bra till det gröna och röda.
Döm av min förvåning när jag under min fotograferingsrunda hittade en annan orange dörr i samma område, denna gången på ett gråblått hus:
Fig. B) Här är det en gammal dörr som målats orange. Just denna kulör är något mörkare och något mindre gul. Den står bra mot den gråblå fasaden och känns riktigt lyckad.
För att analysera detta gjorde jag ett färgschema över fasaderna och de två olika orange dörrfärgerna:
Jag har tagit fasta på fasadernas kulörer och för tydlighetens skull gjort dem aningen klarare än på fotografierna. I den övre raden har jag satt in den moderna gulorange dörrfärgen (fig. A) och i den undre raden har jag använt dörrfärgen från den ommålade äldre dörren (fig. B).
Det är svårt att få den gulorange att smälta in i fasaderna, den fungerar eventuellt bättre mot den blå och den rosa, se exempel A2 och A3. I nedre raden fungerar det över lag bättre, särskilt bra i exempel B1, B5 och B6 men även B2 fungerar väl.
Ett försök till analys
Blått är komplementfärgen till orange, färgerna stöttar varandra och framhäver varandra och det fungerar.
Rött och orange ligger nära varandra, särskilt med den rödare dörren, ex B4, det är som att kontrasten inte blir intressant, det blir liksom inget av det, då är det bättre med den gulare dörren, A4.
Grönt är komplementfärgen till rött och fungerar därför bättre med den rödare dörren.
Den beige fasaden mår inte bra av den gulare dörren, A1, det är som att dörren får fasaden att bli tristare, det fungerar bättre med den rödare dörren, B1.
Slutsats
Det är härligt att någon vågar sätta in en dörr som är orange, modigt! Det kan funka eller så gör det inte det, det är en chansning och utan att göra en färganalys kan det svårt att göra ett färgmedvetet val. Orange är ingen vanlig dörrfärg och därför har vi ingen egen eller samhällelig erfarenhet att bygga vårt val på. Att arbeta systematiskt med färger, som i testet ovan, kan vara ett sätt att öka medvetenheten kring sitt val och därmed också öka möjligheten till kloka val.
/Emma-Kara
Jättegärna Färger – en recension
En ny bok för barn om färg har kommit ut! Jättegärna Färger Se! Lär! Väx! (Globeförlaget 2010) i svensk översättning av Annika Sternö Anderberg. Den ingår i en serie böcker för barn från 4 år.
I den här boken ges vi möjlighet att upptäcka naturens olika färger, se att färger förändras med årstider och att färger finns i många olika kulörer och nyanser. ”Orange är den mest lysande av alla färger, från största pumpan till minsta.”
Varje uppslag har en färg som tema. Detta är ingående och även bakgrunderna till objekten har denna färg, som här – i bokuppslaget ovan – är aprikosen lagd mot en ljust orange botten. Att författarna valt att använda en bakgrund i samma färg linnebär att variationerna inom det orange färgspannet kommer fram tydligare. Se närbild på aprikosen:
Skiftningarna i aprikosen kommer fram och vi kan tydligt se de rosa och lila kulörtonerna i aprikosens rundning.
I boken möter vi de fantastiska färger som finns i naturen, grönt, lila, rosa och blått men också vitt, svart och grått. Randigt finns med där zebran och löken är exempel. Skimrande har fått ett uppslag och genomskinligt som räkan eller maneten. I boken väcks frågor kring färg och en fascination för naturen. Jag kan varmt rekommendera den för alla er som vill läsa och inspirera om färg för barn nära er!
/Emma-Kara
Veckans bild
Ranunkler i vas och prickar.
Valörlikhet
Tre ranunkler är samlade i en bukett. Likhet i valör ger mening åt dessa tre blommor liksom dess kronblad formade till en boll. Den inbördes relationen är rundhet och ljus. Alla färger är på ett ungefär lika utspädda, alltså mycket ljusa. Det gäller även vasen i det pressade glaset med dess gulaktiga kulör. Den orange färgtonen förmedlar värmen i den rosa blommans mitt över till den gula. Dukens blå prickar understödjer blommornas personligheter. Ja, nu handlar det lika mycket om form som om färg.
Ibland kan jag inse det meningslösa i att frigöra färgen från formen.
N. N.
Orange Tagetes
I arbetet med att lära trädgårdsstudenter på utbildningen Trädgårdens hantverk & design, GU att arbeta med färglära och växtkomposition ingick att pröva laborativt hur växter och dess kulörer uppträder tillsammans. Här är ett axplock ur en större sommarblomsplantering; ”Circle & Sticks”. I kompositionen arbetade studenter tvärt emot alla ”regler” om gult. De kombinerade gult på ett uppseendeväckande och samtidigt njutbart sätt med den rätt svåranvända bolltagetes (Tagetes erecta).
Fig 1. En uppseendeväckande färgkombination som består av gult (första ordningens färg), orange (andra ordningens färg) och gulgrönt (tredje ordningens färg). Här uppträder också ett formmässigt spänningsförhållande (kontrast) mellan det kompakta växtsättet hos bolltagetes och det spröda, skira och följsamma hos fjäderborstgräset (Pennisetum setaceum).
Fig. 2. En häftig komplementkontrast mellan blå Salvia farinacea ’Victoria’ (salvia) och orange bolltagetes. Den mildras något av det ljusgula fältet i bakkanten (Lycimachia nummularia ‘Aurea’).
Fig. 3. Simultankontrast.
När två färger ur andra ordningens färger placeras intill varandra sker en ömsesidig påverkan som innebär att de båda färgerna mer eller mindre förlorar den färg de har som gemensamt element. T.ex. har de två färgerna orange och grönt, gul som gemensam färg. Placerade tillsammans förlorar var och en sin ”egen” färg. Orange blir rödare och grön blir blåare jmfr. fig. 1) i ”Circle & sticks”. I fig. 2) förekommer orange och grönt, men även orange och violett som har den röda färgen gemensamt. Lagda intill varandra påverkas färgerna så att orange blir gulare och violett blir blåare (fig. 3).
N. N.
”Strandfynd” på Lofoten
Hilda Fürst kommenterar sina strandfynd. Svolvaer, Lofoten 2012.
Strandfynd. Foto: Hilda Fürst 2012.
”Jag tycker att det mest intressanta med att jobba med skräp och övergivet material, att jag inte får välja färg själv.
Materialet finns där och nu gäller det att göra något av det. Sortera, dona, bygga, associera till former figurer och vad de kan tänkas ha använts till. Frej (Wichman) och jag hittade en djup vik, full av skräp i alla möjliga färger. Vi kände dels att vi ville städa upp i den fina viken, men vi blev också som barn när vi såg alla färger, tunnor och drivved.
Något vi tyckte var en häftig känsla också, var att vi inte visste om någon någonsin kommer att se det.
De orange-gul-ockra färgade bitarna är en liten annan historia.
Främst fastnar jag för den intensiva, vackra färgen som är i olika nyanser för varje bit.
Jag har svårt att förstå vad det verkligen är för något, men jag tror jag kommit fram till att det är skumgummi som legat länge i havet. Eller gamla bojar, flöten. Fina är de och de finns överallt. Påminner om gammalt isoleringsmaterial som det ju också kan vara. Fragment av något större. Byggstenar. Jag blir sugen på att brodera i dem.
Det är speciellt med material det som finns spår av tid i. Det är ett värde i sig.
Drivved och strandfynd är ju något som många fascineras av och har gjort i alla tider. Det känns som man hittar en skatt.”
Hilda Fürst
Betty Edwards färglära
Betty Edwards färglära ”Color – A Course in Mastering the Art of Mixing Colors” kom ut 2004. Den finns även på svenska och heter då: ”Om färg – lär dig att behärska konsten att blanda färger”.
För oss har dessa böcker betytt oerhört mycket. Det har gett oss en vokabulär som varit betydelsefull i Ninas avhandlingsarbete då ordens betydelse blir extra viktig, något som vi tagit med oss i arbetet med bloggen. För mig (Emma-Kara) har boken varit ett pedagogiskt verktyg med vars hjälp man kan närma sig färg och färgblandningar på ett praktiskt sätt. Jag har arbetat med den engelska versionen och Nina med den svenska.
Att se färgers ljushet
Uppgiften nedan är för att öva upp sin förmåga att skilja ut ljushet och mörkhet i färgerna. Alla färger går att lägga in på följande sjugradiga skala:
vit – mycket ljus – ljus – mellan – mörk – mycket mörk – svart
Naturligtvis finns det en oändlig variation på färgers ljushet men Edwards föreslår en sjugradig skala som blir praktiskt hanterlig.
Att förstå blandningar
Blandning från färg till vitt samt övergång mellan en färg i första ordningen och dess komplemetfärg.
Kommentar:
Gul är ljusast.
Grön kanske hamnar lite längre ner om man skall följa uppgiften.
Orange har hamnat väl högt upp, här skulle det egentligen varit en blandning mellan den allra ljusaste och den outspädda orange.
Blå är den mörkaste färgen av de sex grundfärgerna.
Kulörhet – Renhet – Ljushet
Edwards använder tre olika begrepp när hon beskriver en färgs nyans:
- kulörthet (hue) – vilken färg något har ex. rödviolett
- ljushet (value) – hur ljus eller mörk färgen är, här kan man ta den sjugradiga skalan till hjälp
- renhet (intensity) – färgen kan vara ren och klar eller dämpad, mycket dämpad eller grå
Här har jag försökt illustrera detta:
Kommentar:
Här framgår inte riktigt skillnad på de två gula i mittenexemplet, den röda skulle vara mer ”skitig” eller dämpad. I det högra exemplet är den orange betydligt mörkare än den gula vilket inte heller är meningen.
Här har jag arbetat med mönster utifrån ovanstående övning. I varje spalt har jag ändrat på en variabel:
Färgen förändras
Ett försök att måla ett stilleben bestående av färgade papper. Det gula i det vikta pappret förändras beroende på underlag och bakgrund, detta har jag försökt måla.
Övning ger färdighet
Jag har försökt mig på ett verkligt stilleben där jag fått användning av mina färdigheter.
Jag kanske inte har lärt mig måla, men jag har lärt mig en hel del om färg. Fokus har legat på att finna kulören på de olika ytorna och särskilt med fokus på skuggorna och skiftningarna i bakgrundens blå beroende på hur ljuset faller in.
Jag rekommenderar Betty Edwards bok till alla som vill få en djupare förståelse för färg kopplad till måleri.
/Emma-Kara
kulörklubben 