Ett rums färg upplevs olika i rum med norr- eller södergående fönster. I antologin ”Färg, ljus, rum” (Red Karin Fridell Anter, 2006, Formas) har Maud Hårleman med en artikel om detta, artikeln heter: Varmt och kallt i norr och söder.

Hårleman inleder: ”Soliga söderrum och skuggiga norrum upplevs inte likadant . . . Ofta används motsatsparet varmt kallt för att beskriva dessa skillnader”.

Vi måste först skilja på två begrepp:
Egenfärg – den kulör som vi målar med, t ex en NCS-kod.
Identitetsfärg – den kulör som vi upplever, så som människan ser den.

”Skillnaden mellan egenfärg och identitetsfärg är den färgförskjutning som orsakas av den rumsliga situationen”. Hårlemans ambition är att undersöka hur denna förskjutning ter sig beroende av den rumsliga situationen.

Två likadana rum med norr- respektive södervettande fönster målades i samma färg. Försökspersoner befann sig sedan i dessa rum som beskrev sin upplevelse av färgen.

FRÅN FÄRGPROV TILL IDENTITETSFÄRG
I rum med enfärgade väggar blev identitetsfärgen, med ett undantag, alltid mera kulört och mindre vitaktig än egenfärgen. Färgen i rummen blev alltså intensivare och mörkare än färgen på det motsvarande färgprovet i alla rum utom de norrgående gula rummen, där rummets färg blev mörkare än egenfärgen men inte ökade i kulörthet.

Skiss efter att läst konsekvenser av norr resp södergående fönster. (Svårt att få till färgerna i överföringen till datorn, ni får fantisera lite) /E-K

Den största skillnad som försökspersonerna beskrev uttrycktes i begreppen varmt och kallt. Det är alltså begrepp som vi i allmänhet är vana att använda. Norrgående rum upplevdes generellt som kallare och södergående som varmare, det fanns också en koppling mellan varmt och i övrigt positiva ord och kallt och i övrigt negativa ord. Folk verkade trivas bättre i varma rum.

MIN TOLKNING
Solljus innehåller alla färger, vi upplever det som vitt eller snarare neutralt. Jag som ljussättare skulle vilja säga att soljus i sig är varmt. Om man på en scen skall få till solljus måste man använda vitt ljus som drar åt det varma, ofta lägger vi i ett tunt gult filter i ljuset. Men även på scen handlar det om att få till ett varmt ljus i relation till det ljus som varit strax innan och övrigt ljus på scenen. Färgens relativitet är ständigt närvarande för en ljussättare/ljusdesigner.

Ljus består av ljusvågor som är olika långa, de blåaktiga har kortast våglängd (ultraviolett ljus ännu kortare) och rött ljus har längst våglängd (infrarött är ännu längre och vi upplever det mer som värme). När ljuset träffar atmosfären runt jorden studsar ljuset mot de partiklar som finns i atmosfären, de blå, korta ljusvågorna, har en tendens att lättare studsa och mycket av detta ”fastnar” i atmosfären, vi ser då himlen som blå.

Konsekvens
När då solljuset lyser in i ett rum får det med sig det mesta av alla ljusvågor, när solljuset däremot inte lyser direkt in i rummet, som i ett norrgående fönster, är det det från utsidan reflekterade ljuset som strålar in, och som jag precis beskrev så är det de blå ljusvågorna som lättast studsar och alltså lättast kommer in som ljus, ljuset i detta rum är alltså kallare till sin sammansättning. För att bekräfta detta skulle vi behöva måla två rum vita och mäta våglängden på det soljus som kommer in, solljus respektive norrljus. Detta har jag inte gjort. Alltså är det jag säger endast en teori.

Då förklarar det varför färgerna uppför sig som de gör i de olika rummen, man kan säga att det blå pigmentet i färgerna reflekterar mer ljus än det röda, vi upplever färgerna som något kallare, eller något mer dragna åt blått i de norrgående rummen. I de södergående rummen är det mer värme i ljuset och varma pigment reflekterar och förstärker ljuset, vi kan se att rummet får en ökad ”värme”.

Om då ett blått rum blir mer grönaktigt i norrljus tolkar jag det som att ljus innehåller många färger varav blått är en, eftersom blått är den kallaste färgen och det inte kan bli mycket blåare, blandar du då in en annan färg drar det åt grönt, blandar du däremot in mycket värme drar det åt rött och blir lilaaktigt blått. Nu har Hårleman använt sig av NCS-systemets färgcirkel där blått och gult står mitt emot varandra, själv föredrar jag Ittens tolvdelade färgcirkel där blått står mittemot orange, jag tycker att resonemanget blir tydligare då.  Men det känns som ett eget inlägg, så jag sparar den.

På denna bild kan vi tydligt se att ljuset påverkar färgen. Vi ser en turkos vägg med ett förhållandevis kallt ljus in från fönstret på höger sida i bilden. Vi ser också ett varmare blänk från en förmodad taklampa som träffar vid och strax ovanför den rosa klockan. Båda ljuskällorna påverkar vår upplevelse av väggens kulör. Foto: Beate Persdotter Løken.

Väggens färger påverkas tydligt och i ett färgschema blir det som följer:

Vi ser tydligt många olika färger på samma vägg som beror på ljuset. Här uppfångade i ett färgschema. /E-K 

ATT TA MED SIG
Fundera över åt vilket håll fönstren vetter i det rum du skall måla. Beroende på ljus får färgen olika karaktär.

Kompensation: Ni kan kompensera för den förändring som sker beroende på ljuset och t ex måla ett grönt rum i en lite gulare grön om ni skall ha den i ett norrgående rum. Ni kan då måla en lite blåare grön om ni skall ha det i ett södergående rum.

Förstärkning: Ni kan förstärka det ljus som kommer in och i ett norrgående rum måla med en aning blåare grön och på så så sätt fånga upp den svalka som kan finnas här. På samma sätt som ni i ett södergående rum kan ha en gulare grön för att fånga upp den värme som kommer med solen.

Jag kan också tänka mig att man en riktigt varm dag mer uppskattar ett kallt rum som man kanske associerar till kyla, medans man en frusen och kall dag uppskattar ett varmare rum som mer associerar till värme, men det är bara vad jag tror, kanske det är personligt.

ETT AVSLUTANDE ORD
Det här med ljus är inte helt enkelt att förklara och kanske det behöver ett eget avsnitt i denna blogg. För mig är ljuset en ständigt närvarande parameter i allt som har med färg att göra, den kunskap jag har bygger mer på erfarenhet än akademiska studier, därför kan jag inte alltid förklara hur ljus fungerar rent teoretiskt. Men jag tycker det är spännande och utvecklar det gärna här.

/Emma-Kara