Kategoriarkiv: I min bokhylla

I min bokhylla: Itten om ljushetskontrast

I sin bok, Färg och färgupplevelse har Itten ett avsnitt om ljushetskontrast. Ittens resonemang börjar med de vita och de svarta ytterligheterna och gråskalan där emellan. Där svart sammet är det svartaste svarta och att bariumsulfat är renaste vitt, (sid 37).

”Bariumsulfat används som vitt pigment och konsistensmedel i målarfärg och går då under namnet Blanc fix. Den används ofta tillsammans med titandioxid (titanvitt) eller zinksulfid (Lithopone)”. (Wikipedia).

Vad gäller svartaste svart så skapade forskare på NASA en svart färg som är svartare än något man tidigare känt till, vantablack, ett material som slukar 99,965% av ljuset som träffar dess yta, vi upplever totalt mörker. (Dagens nyheter, 18 juli 2014)

image
Bild 1, vantablack

Mellan vitt och svart finns ett oändligt antal neutrala gråtoner. Genom att arbeta med en gråskala, eller för den delen med en färg, så övar man upp sitt seende och sin känslighet så att antalet urskiljbara tonvärden ökar. Ljushetskontrasten kan ses som en skillnad i ljushet men inom samma kulör, se bild 3, där har jag använt olika lila för att skapa ett ackord med ljushetskontrast. Jag har gjort några av de övningar vi finner i Ittens färglära. Bild 2a och 2b visar exempel på kompositioner i en grå tonskala, där jag försökt få till harmoniska men också disharmoniska ackord.

image                  image
Bild 2a och 2b, harmoniskt och disharmoniskt ackord efter försök med kompositioner i gråskala med färgade papper. E-K.

I arbetet med ljushetskontrast går det bra att arbeta med en kulör. Jag valde lila.

image
Bild 3.

Jag har med hjälp av dessa övningar närmat mig påståendet att en kulör kan ha flera olika ljushet/mörkhet. Det finns således flera kulörer med samma ljushet, men då måste det som sagt vara olika kulörer. Detta kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

 

 

Projekt perennplantering…

LJUSHETSKONTRAST

Ljushetsk. Komp. IV052
Färgschema IV. Ljushetskontrast. Nina Nilsson.

BAKGRUND – Ljushetskontrast i Göteborgs botaniska trädgård
Det småregnade vid det tillfälle (mitten av augusti) jag var i Botaniska trädgården. Efter att ha skaffat mig en överblick över ljusa och mörka färger funderade jag över hur jag skulle gå till väga med färgregistreringen. Parallellt tittade jag på kulörerna mer intensivt. Vilka var egentligen ljusa och var rött den mörkaste färgen, eller blått? Ur mitt ljushetskontrastperspektiv var det relativt stora skillnader mellan mörkare, mättade blomflockar och urblekta och skarpt gula färger. Vilka var ljusast?

I och med att det regnade kunde jag inte använda färgstickan. Eftersom papper blir fuktigt vid minsta lilla regndroppe plockade jag kronblad på marken, la dem i en plastpåse och knöt till väl för att blommorna skulle behålla sin spänstighet.

FÄRGREGISTRERING – LJUSHETSKONTRAST
Planteringen innehöll ett stort antal höstflox i olika färger och valörer. Flera av dem gick i urblekt rosa och violett, andra var mörka blå och rödvioletta. Den mörkaste blå färgen hade en stormhatt och den mörkaste brunröda – som jag mindes den – fanns hos silverax och berberis. Jag uteslöt avdelningen med de varmare färgerna.

I ateljén hoppade jag över momentet med färgstickan och målade av kronbladen direkt. På grund av regnet letade jag inte heller reda på namnsorter.

REFLEKTION
Ljushetskontrasten är relativt tydlig både som kontrast i ”svart” (silveraxets blad) och ”vitt” (urblekt höstflox) och den mellan intensivt gult (höstgullris) och det mörkare violett (höstflox). Även grönskan innehöll kontraster mellan ljust och mörkt. Vissa blads enskilda ljusa form framträdde tydligt, t.ex. hos vippvallmo, mot en mörkare bakgrund.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen i Färgschema IV bygger till största delen på ljushetskontrast. De ljusa pastellfärgerna tycks ligga bakom de mörkare mer mättade kulörerna. De samsas inte i ett schakspelsmönster utan grupperar sig.

Johannes Itten skriver att ”… såväl ljus-mörkerproblemen med svart, vitt och grått, som ljus-dunkelproblemen med de rena färgerna och deras förhållanden till varandra måste utforskas så grundligt som möjligt, ty därur får man de viktigaste upplysningarna för det skapande arbetet.” (Itten 1971, s. 37) Itten avser bildkonst. Men, ”ljus-dunkelproblemen” är av utomordentligt stor betydelse inom rabattkomposition enligt min mening. Blommor i oklara kulörer, urblekta och transparenta och blommor i mättade, dova och dunkla färger kan bilda subtila övergångar mellan klarare färger eller utgöra kontraster till det opaka, beroende på vad man vill uppnå för stämning i en komposition eller utvidgat i det landskap man befinner sig i.

N. Nilsson

 

Kulörklubben ställer ut!

Vi ställer ut på RAMMAKERIET i Göteborg!

Vernissage blogg

En färgundersökning i färgens relativitet. Utställningen bygger på studier av Joseph Albers färglära ”Om färgers inverkan på varandra”, som kom ut 1963 (1974 på svenska).

Vernissage hålls den 6/8 klockan 19.00-21.00 och vi hoppas såklart att så många som möjligt vill dyka upp. Vi kommer bjuda på lite tilltugg och dricka i samma tema som utställningen.

Klockan 20.00 kommer utställningen presenteras av oss. Utställningen pågår 6/8 – 31/8.

RAMMAKERIET ligger på Bangatan 8.

 Välkomna!
/Emma-Kara & Nina

Kallt ljus åt norr

Ett rums färg upplevs olika i rum med norr- eller södergående fönster. I antologin ”Färg, ljus, rum” (Red Karin Fridell Anter, 2006, Formas) har Maud Hårleman med en artikel om detta, artikeln heter: Varmt och kallt i norr och söder.

Hårleman inleder: ”Soliga söderrum och skuggiga norrum upplevs inte likadant . . . Ofta används motsatsparet varmt kallt för att beskriva dessa skillnader”.

Vi måste först skilja på två begrepp:
Egenfärg – den kulör som vi målar med, t ex en NCS-kod.
Identitetsfärg – den kulör som vi upplever, så som människan ser den.

”Skillnaden mellan egenfärg och identitetsfärg är den färgförskjutning som orsakas av den rumsliga situationen”. Hårlemans ambition är att undersöka hur denna förskjutning ter sig beroende av den rumsliga situationen.

Två likadana rum med norr- respektive södervettande fönster målades i samma färg. Försökspersoner befann sig sedan i dessa rum som beskrev sin upplevelse av färgen.

FRÅN FÄRGPROV TILL IDENTITETSFÄRG
I rum med enfärgade väggar blev identitetsfärgen, med ett undantag, alltid mera kulört och mindre vitaktig än egenfärgen. Färgen i rummen blev alltså intensivare och mörkare än färgen på det motsvarande färgprovet i alla rum utom de norrgående gula rummen, där rummets färg blev mörkare än egenfärgen men inte ökade i kulörthet.

FärgschemaSkiss efter att läst konsekvenser av norr resp södergående fönster. (Svårt att få till färgerna i överföringen till datorn, ni får fantisera lite) /E-K

Den största skillnad som försökspersonerna beskrev uttrycktes i begreppen varmt och kallt. Det är alltså begrepp som vi i allmänhet är vana att använda. Norrgående rum upplevdes generellt som kallare och södergående som varmare, det fanns också en koppling mellan varmt och i övrigt positiva ord och kallt och i övrigt negativa ord. Folk verkade trivas bättre i varma rum.

MIN TOLKNING
Solljus innehåller alla färger, vi upplever det som vitt eller snarare neutralt. Jag som ljussättare skulle vilja säga att soljus i sig är varmt. Om man på en scen skall få till solljus måste man använda vitt ljus som drar åt det varma, ofta lägger vi i ett tunt gult filter i ljuset. Men även på scen handlar det om att få till ett varmt ljus i relation till det ljus som varit strax innan och övrigt ljus på scenen. Färgens relativitet är ständigt närvarande för en ljussättare/ljusdesigner.

Ljus består av ljusvågor som är olika långa, de blåaktiga har kortast våglängd (ultraviolett ljus ännu kortare) och rött ljus har längst våglängd (infrarött är ännu längre och vi upplever det mer som värme). När ljuset träffar atmosfären runt jorden studsar ljuset mot de partiklar som finns i atmosfären, de blå, korta ljusvågorna, har en tendens att lättare studsa och mycket av detta ”fastnar” i atmosfären, vi ser då himlen som blå.

Konsekvens
När då solljuset lyser in i ett rum får det med sig det mesta av alla ljusvågor, när solljuset däremot inte lyser direkt in i rummet, som i ett norrgående fönster, är det det från utsidan reflekterade ljuset som strålar in, och som jag precis beskrev så är det de blå ljusvågorna som lättast studsar och alltså lättast kommer in som ljus, ljuset i detta rum är alltså kallare till sin sammansättning. För att bekräfta detta skulle vi behöva måla två rum vita och mäta våglängden på det soljus som kommer in, solljus respektive norrljus. Detta har jag inte gjort. Alltså är det jag säger endast en teori.

Då förklarar det varför färgerna uppför sig som de gör i de olika rummen, man kan säga att det blå pigmentet i färgerna reflekterar mer ljus än det röda, vi upplever färgerna som något kallare, eller något mer dragna åt blått i de norrgående rummen. I de södergående rummen är det mer värme i ljuset och varma pigment reflekterar och förstärker ljuset, vi kan se att rummet får en ökad ”värme”.

Om då ett blått rum blir mer grönaktigt i norrljus tolkar jag det som att ljus innehåller många färger varav blått är en, eftersom blått är den kallaste färgen och det inte kan bli mycket blåare, blandar du då in en annan färg drar det åt grönt, blandar du däremot in mycket värme drar det åt rött och blir lilaaktigt blått. Nu har Hårleman använt sig av NCS-systemets färgcirkel där blått och gult står mitt emot varandra, själv föredrar jag Ittens tolvdelade färgcirkel där blått står mittemot orange, jag tycker att resonemanget blir tydligare då.  Men det känns som ett eget inlägg, så jag sparar den.

Beate
På denna bild kan vi tydligt se att ljuset påverkar färgen. Vi ser en turkos vägg med ett förhållandevis kallt ljus in från fönstret på höger sida i bilden. Vi ser också ett varmare blänk från en förmodad taklampa som träffar vid och strax ovanför den rosa klockan. Båda ljuskällorna påverkar vår upplevelse av väggens kulör. Foto: Beate Persdotter Løken.

Väggens färger påverkas tydligt och i ett färgschema blir det som följer:

Grönskala
Vi ser tydligt många olika färger på samma vägg som beror på ljuset. Här uppfångade i ett färgschema. /E-K 

ATT TA MED SIG
Fundera över åt vilket håll fönstren vetter i det rum du skall måla. Beroende på ljus får färgen olika karaktär.

Kompensation: Ni kan kompensera för den förändring som sker beroende på ljuset och t ex måla ett grönt rum i en lite gulare grön om ni skall ha den i ett norrgående rum. Ni kan då måla en lite blåare grön om ni skall ha det i ett södergående rum.

Förstärkning: Ni kan förstärka det ljus som kommer in och i ett norrgående rum måla med en aning blåare grön och på så så sätt fånga upp den svalka som kan finnas här. På samma sätt som ni i ett södergående rum kan ha en gulare grön för att fånga upp den värme som kommer med solen.

Jag kan också tänka mig att man en riktigt varm dag mer uppskattar ett kallt rum som man kanske associerar till kyla, medans man en frusen och kall dag uppskattar ett varmare rum som mer associerar till värme, men det är bara vad jag tror, kanske det är personligt.

ETT AVSLUTANDE ORD
Det här med ljus är inte helt enkelt att förklara och kanske det behöver ett eget avsnitt i denna blogg. För mig är ljuset en ständigt närvarande parameter i allt som har med färg att göra, den kunskap jag har bygger mer på erfarenhet än akademiska studier, därför kan jag inte alltid förklara hur ljus fungerar rent teoretiskt. Men jag tycker det är spännande och utvecklar det gärna här.

/Emma-Kara

Transparensillusion

Detta inlägg är gjort med inspiration från kap IX i Albers färglära – om färgers inverkan på varandra, 1963, (1982 på svenska).

Albers skriver: ”Det är tydligt att det i arbetet med färgat papper inte finns något sätt att mekaniskt blanda färger på samma sätt som målningsfärger tillåter och som de inbjuder en att göra på en palett eller i en färgkopp.” Albers fortsätter med att man inte skall se det som ett handikapp utan utmana färgerna och att man kan ”studera färgblandningar i fantasin eller så att säga med slutna ögon”.

Enligt Albers instruktion har jag här försökt att göra en transparensillusion:

image
Här har jag använt tre olikt färgade papper för att skapa transparensillusion, sättet jag monterar pappren på bidrar till illusionen. Jag har i arbetet med denna bild försökt hitta tre papper där två färger ligger en bit från varandra och den tredje färgen skall se ut som en blandning av de två första. Vi får en illusion av att det blå pappret ligger över det grågröna.

Albers skriver: ”en illusorisk pappersblandning i färg tycks framträda genom en annan. ”Blandnings” -biten mister därigenom sin täckande karaktär och ter sig transperent eller genomlyst.”

Ytterligare ett exempel

image
I det vänstra exempelt har den grå dämpat den klart gröna färgen, i det högra exemplet har den ljusa gråbeige snarare förtydligat den mörkt gröna färgen och tydliggjort att den är grön.

Det är lärorikt att undersöka transparensillusion, jag har tränat mitt seende och verkligen fått gå in i färgernas relation till varandra, färgens relativitet.

/Emma-Kara

 

Mellanfärger

image
Montage med färgat papper, Emma-Kara.

Josef Albers har ett avsnitt om mellanfärger. Jag har här utgått från en gul och en röd och därefter placerat in olika orange där jag upplever att de hamnar. Är de mer rödaktiga, mer gulaktiga eller hamnar de helt enkelt precis mittemellan?

Då Albers inte tydligt berättar hur man går till väga för att göra denna övning har jag fått tolka hans text och utifrån den göra mina experiment. Detta var då en övning i mellanfärger och den får avsluta vår temamånad om varma färger.

/Emma-Kara

Rabattkomposition i varma färger

Varma färger Trädgårdsför.”Glad”. Rabattkomposition av John Taylor, Trädgårdsföreningen i Göteborg. Foto (detalj): N. Nilsson 2014.

I Trädgårdsföreningen i Göteborg pågår utställningar med samlingsnamnet ”Tulpantid 2014”. Bland andra har designer John Taylor komponerat ett antal planteringar efter färg och temperament. Ett knippe rabatter vid södra entrén utgörs av rundlar och droppformer och har titeln ”Glad”. Som helhet går dessa i varma färger med inslag av kallt violett. De är uppseendeväckande i mättade, klara färger som kontrasterar mot dämpade kulörer i ljust blåviolett, violett och urtvättat rosaviolett (t.ex. syrentulpanen Tulipa bakeri ’Lilac Wonder’). En rundel har en bottenplantering med gul gyllenlack och som sällskapsväxter violer, vilka bildar en yttre bård mot gräsmattan. I det gula växer högresta orange och röda tulpaner (Tulipa ’Ballerina’ & Tulipa ’Norma Major’). I en andra rundel står orange och gul gyllenlack tillsammans med röda och violetta tulpaner (Tulipa ’Purple Dream’), makalös i dess färgkombination.

BAKGRUND
I en broschyr står att läsa hur John Taylor själv har gått till väga i komponerandet. Bland annat skriver han att ”De ljusa färgerna behöver en färgglad kontrast, annars syns de inte när solen skiner som mest.”

Som designer kan man fokusera på växten som helhet eller på dess botaniska detaljer. John Taylor har valt att koncentrerat sig på växten som helhet – dess form och färg – som jag uppfattat kompositionerna.

tulpanrabatt 2014
Färgschema komponerat efter rabatten ”Glad”. Nina Nilsson.

REFLEKTION
Att måla färgschemat var förhållandevis enkelt. Kulörerna är inte särskilt komplicerade att blanda till. Men, fördelningen för att fånga och förstå färgverkan var knepig. Bottenplanteringen var gul och orange, men det var de mättade röd/orange/violetta kulörerna som hade störst verkan i planteringen. Den gula kulören i schemat verkar gråaktig i sammanhanget. Det har troligtvis att göra med de skuggor som bildas av grängen i akvarellpappret.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen är byggd på kall-varmkontrast och ljushetskontrast. Det röda dämpas något av det mörka violetta men förstärks av de ljusblå fälten. Att de ljusa färgerna framträder vid solljus och i kombination med de klarare mättade röda och orange (”färgglada”) tycker jag mig kunna se.

Målaren kan alltid måla över om någon färg blir fel, inte stämmer med den vision eller den färgbild man haft. Växter är det inte lika enkelt att byta ut. Man behöver god kännedom om de enskilda kulörerna och ha en kvalificerad idé om hur de kan verka tillsammans. Just denna dag har solen stor betydelse för upplevelsen av färgerna. Eftersom tulpanerna är så pass högresta visar sig kronbladen högt uppe, liksom svävande i luften med det strålande solljuset rakt igenom bladen, som om de vore tunn hud. Stämningen är både festlig och skört nyanserad.
N. Nilsson

 

Josef Albers färglära – 2

En praktisk övning i Albers färglära (sid 21) är att sätta små fyrkantiga färgade papper i samma färg på betydligt större bakgrundsfärger i olika kulörer. Tanken med detta är att se hur samma kulör förändras beroende på dess bakgrund. Här visas ett exempel  där jag använt ett varmt gulfärgat papper mot olika bakgrunder.

image
Övning med färgat papper. Alla sex små lappar i mitten av färgproverna är utklippta ur samma pappersark, de har samma kulör. Av Emma-Kara

Vi ser tydligt hur den gula förändras beroende på bakgrundskulör. Om man gör många exempel, som när en hel klass gjort var sina exempel finner man ut ”vilka färger som är svåra att förändra och att andra är mera mottagliga för förändring”. Det är dels kulörens olikhet som påverkar men också färgens ljushet. Vi ser i exemplet gult på rosa att dessa färger är förhållandevis lika i ljushet och därför förlorar en del av kontrasten.

Min erfarenhet är att ju klarare eller renare färgen i mitten är desto mindre tycks den påverkas av färgerna runtomkring. En grågrön däremot förändras relativt mycket beroende på bakgrund.

Varmkontrast
I de översta exemplen ser vi gul kulör på två olika gula bakgrunder. I det vänstra exemplet är den lilla lappen i en varmare gul färgton och kommer mot betraktaren, i det andra exemplet är den lilla gula av en kallare färgton än bakgrunden och försvinner in i bakgrunden, eller hamnar i nivå med den.

/Emma-Kara

 

Veckans bild

ockra040
Roussillon ochre quarry. Courtesy Fulvio. Ur Colour in the Making s. 20.

OCKRA – EN VARM (den varmaste?) FÄRG
Leran ur vilken ockra utvinns förekommer på olika platser i Europa, Canada, Japan, Australien och Swatziland. Kulören kan vara gul-, röd- och brunaktig. Proportionerna sand, lera och järnoxid bestämmer kulören. Pigmentet är enkelt att framställa och färgen betraktas som den tidigast använda i människans utvecklingshistoria. Lascaux grottan i Dordogne, Frankrike innehåller målningar från c:a 40000 år f.Kr. Indianer i Amerika dekorerade sina kroppar med en rödaktig ockra, den röda ockran i Egypten användes som symbol för seger och livet självt.

Om ockra kan man läsa i en nyutkommen bok om färg: Colour in the Making. From Old Wisdom to New Brilliance (2013). Boken tar upp konsthistoria och designfrågor genom färgens material: de användbara jordpigmenten, syntetiska pigment och färg inom trycktekniker. I boken (235 sidor) visas på grundläggande samband mellan färg som används inom konst och vetenskapen om färg. Författarna är färgkonservator Mark Clarke, kemisten och forskaren Phillip Ball och reproduktionsteknolog Carinna Parraman.
N. Nilsson