Kategoriarkiv: Grön

Om grönt

Grön mössa

Lämna ett svar

När en av sönerna bad mig sticka en skogsgrön mössa började jag fundera. Nån mer färg än grön? Gärna grå och nån till, kanske brun. Jag började skissa helt planlöst och här är resultatet: Gröna mössor

Jag blev inte helt nöjd, kände att mössorna var rätt fula. Då började jag med ett färgschema:

image image image image

Jag började att välja en grön som kan gå för skogsgrön. Överst valde jag en neutral grå och färger från motsatta sidan av färgcirkeln, ur det röda spektrat. sen valde jag en rödaktigt grå och en blå, tredje och fjärde varianterna valde jag färger som ligger nära utgångslägen, den skogsgröna, en med gulare grön och en med blåare grön. Utifrån dessa kombinationer skissade jag nya mössor, de blev så här:

imageimage

Mina dessa fyra sista mössor är gjorda med en plan till skillnad från de första. Det ger ett mer enhetligt uttryck och färgvalen känns mer genomarbetade och välkomponerade. Det jag återigen får bekräftat för mig är att en plan är bra. En väl genomarbetad ide ger arbetet en större samklang med mer harmonierande färger. Detta är ett försök att visa på processen, hur det kan se ut när jag arbetar.

/Emma-Kara

Veckans bild

1 svar

God Jul
God Jul 2013.

Utsikt från mitt skrivbord
Det är kväll och himlens mörker har lagt sig över Göteborg. Utanför arbetsrummet – på Karl Johansgatan – syns kyrkan, fasadbelyst i gulvitt. Klocktornets urtavla är grönaktig. Ljusen ner mot hamnen strålar i gult, speglar sig i vattnet, övergår i orange och rödorange på andra sidan älven. Julen närmar sig. Det gångna året är snart slut.

Vi, Emma-Kara och Nina tar ledigt några dagar och återkommer med januari månads färg: violett.
N. N.

Recension av artikel, publicerad i IJARST

Lämna ett svar

En översyn över färgen och dess effekter i inomhusmiljö av Soma Kalia.

Reflektionerna är hämtade ur artikeln Colour and its effects in interior environment: a review, publicerad i International Journal of Advanced Research in Science and Technology (IJARST), vol. 2, Issue 2, 2013, pp 106-109.

Jag presenterar artikeln och hänvisar till ett par bildexempel från tidigare inlägg av Emma-Kara om Sveriges snyggaste kontor. Kalmas artikel vänder sig till arkitekter, designers och de som är intresserade av inredning.”Colour can perform a multiple roles and can affect a person’s emotions, energy level, and séance of order or disorder as well, it can set the tone of an interior and make it seem formal or informal, masculine, cool restful or invitingly worm. The aim of successful interior design is to be able to control these effects through the masterful use of colour as a designtool itself.” (Kalia 2013 s. 106)

Kalia har gjort en undersökning, där han studerat andras utsagor om färgers olika betydelser och ordnat kulörerna i kategorier. Hans källor är hämtade titlar från internet, böcker och tidskrifter utifrån ett antal nyckelord som psychological effect of colour, colour theory, nature of colour m.fl. Metodiskt har han delat in undersökningen efter tre kategorier: 1) färgens psykologiska och fysiologiska effekt, 2) betydelsen av varma, kalla och neutrala färger och 3) färgens effekt på form. Färger han listat är rött, gult, grönt, blått, orange, violett, brunt, svart, vitt och grått.

1) Färgens psykologiska och fysiologiska effekt
Det har gjorts ett antal studier över färgens inverkan på elever i klassrummet under 1990-2000 talet. Resultaten är motsägelsefulla när det gäller att bestämma färgers optimala påverkan på studiemiljön. Dock, aktiva barn föredrar kalla färger medan de mer passiva barnen känner sig bekväma bland varma färger. Alltför många olika kulörer överstimulerar individen. Hon blir stressad i en läromiljö som innehåller både många färger och mönster. Kalias sammanställning i kategorier visar att t.ex. grönt ”It is often the choice of persons who are intelligent, social, who are given to voluble habits of speach, and who often have an intense appetite for food, also calming, relaxing, refreshing.” Komplementfärgen rött däremot ”Speed up the heart and respiration rates and to raise blood pressure.”

Om t.ex. violett kan vi läsa in följande egenskaper: ”The colour of sensitivity and artistic expression. Pale tint of violet are define as playful, magical. Deeply violet is dignified and mysterical.”

I inlägget om Sveriges snyggaste kontor från den 29.11.2013 finns ett foto på ett kontor, eller snarare samtalsrum med stolar i ljust violett och golvytor i en ljusare valör. Stämmer intrycket med citatet ovan?

2) Betydelsen av varma, kalla och neutrala färger
Kulörerna på den varma sidan av färgcirkeln ger en varm atmosfär, uppfattas som bekväma och trevliga (cozy).  I inlägget om Sveriges snyggaste kontor finns en bild på matsalsmöblerna i varma, milda kulörer med inslag av lysande rött. De milda gröna och något smutsade rosa tonerna verkar på mig vilsamma och njutbara – den skarpare röda stimulerande.

De kalla färgerna – de Kalma benämner neutral­a – inger både kyla och lugn, ” Reduse blood pressure, pulse and respiration rate.”  Men, de kan även ge en känsla av depressivitet. Färgerna vitt, svart och grått ligger mitt emellan de varma och kalla enligt Kalma, och har en mindre färgmässig psykologisk påverkan. Färgerna används i rum där man vill uppnå ett minimum av känslomässig effekt. Se bild nr 2 i ovan nämnda inlägg.

3) Färgens påverkan på form
Kalma refererar till Johannes Ittens teori om hur primärfärgerna gult, rött och blått samverkar med formerna triangeln, kvadraten och cirkeln. Därmed kan kulörer antingen betona, försvaga, eller konvertera uppfattningen av en specifik form. Färgen kan t.ex. betona formen, förminska eller förstora den. Enligt teorier på Bauhaus skolan i Weimar hävdades att till exempel kuben med sina horisontala och vertikala linjer kunde kopplas till gravitationen och till den röda kulören.

Sammanfattningsvis kommer Kalma fram till att när man väljer kulörer till interiörer skall man betona både estetiska aspekter och funktionella. En understimulerad miljö kan vara lika förödande som en överstimulerad.

Man kan diskutera artikeln och dess resultat. Jag gör inte det här men funderar över värdet av rekommendationerna.
N. N.

I min bokylla – Itten om grönt

Lämna ett svar

Citat ur Ittens bok  Färg och färgupplevelse (1971).

Johannes Itten skriver att ”Grönt är växtvärldens färg, det genom fotosyntes bildade klorofyllet. Då ljus träffar jorden och vatten och luft utlöser elementen, då driver den förkroppsligade kraften det gröna uppåt. Fruktbarhet och tillfredsställelse, lugn och förhoppning är den gröna färgens uttrycksvärden, förening och genomträngande av vetande och tro. Om det lysande gröna dämpas genom grått, då uppstår lätt en känsla av förlamande lättja. Drar sig det gröna mot gult, och kommer det in i det gulgrönas kraftfält, då betyder det ungdomlig glättig natur.” (Fetstilt markering är min).

kors

Jag kommer att testa detta lite mer grundligt längre fram och nöjer mig här med en enkel illustration.

/Emma-Kara

Ur min bokhylla

Lämna ett svar

Wassily Kandinsky om grönt
Kandinsky påstår att de kalla färgerna rör sig i horisontalplanet bort från betraktaren och de varma fram mot henne. I professioner där man hanterar kompositionsproblematik, är det viktigt att vara medveten och ha kunskap om detta fenomen; hur färger upplevs – ligger de stilla i horisontalplanet, rör de sig fram mot betraktaren eller bort från henne?

Kalla gröna färger innehåller blått och varma gult. Kandinsky skriver: ”Om exakt jämvikt uppnås vid blandningen av dessa två [blått och gult] i allt diametralt motsatta färger uppstår grönt”. (Kandinsky 1985, s. 86) Där tar de horisontala rörelserna ut varandra och en vila inträder. Vidare skriver han: ”Grönt begär ingenting och påkallar ingen uppmärksamhet. För de mycket uttröttade själarna kan denna fullständiga frånvaro av rörelse erfaras som en lindring, men för de utvilade blir den lätt långtråkig. Målningar som stämts i en grön enhetston [min kursiv.] styrker det påståendet.”

Om jag kopplar Kandinskys ord till den ”andaluciska” grodan är det inte grodans gröna färg som drar uppmärksamheten till sig. Snarare är det grodans öga. Men, bilden är inte stämd i en grön ”enhetston” utan innehåller både gulaktiga och blåaktiga gröna kulörer. Följaktligen kanske den drar blicken till sig på grund av mångfalden former och kulörer/valörer. Den är ju inte heller abstrakt (något man kan tänka sig att Kandinsky åsyftade i sina resonemang), utan föreställande och underfundig – en grön groda bland gröna växter. Undrar hur den hittade dit?
N. N.

Kommentar:
Grodan befinner sig antagligen här för att den omgivande vegetationen minskar risken för upptäckt. Många djur är svåra att upptäcka på grund av deras kamouflage men ögat är ofta avslöjande då formen är så tydligt rund och avviker mot den omgivande naturen. Att ha ett streck i ögat, här i form av en horisontell pupill, eller att ha spräckliga ögon, kan minska risken för upptäckt. Hos denna lövgroda löper dessutom strecket ut från ögat och längsmed huvudet vilket neutraliserar ögats form och placering, om det hade funnits mörkare pinnar eller grenar med på bilden hade detta streck avsevärt minskat risken för upptäckt.

/Emma-Kara

Färgschema i grönt

2 svar

Att återge gröna växter 
Igår var jag på ett seminarium där jag presenterade ett projekt som handlar om att tolka färgerna i en av heem parkerna i Amstelveen, en förstad till Amsterdam. Parkerna har en sammanlagd yta på c:a 5 ha och är komponerade med i huvudsak inhemska växter (fig. 1). Avsikten har varit att bevara Hollands vilda flora. Parkerna har byggts upp (ett pågående arbete sedan 1939) utifrån två kompositionsprinciper; en med mer estetisk inriktning och en med en mer naturlik.

Safsa fig. 1.
Fig. 1. I det aktuella parkutsnittet för en del av undersökningen används Safsa (Osmunda regalis) som rumsavskiljare. Örtskiktet rymmer ett fåtal arter i varierande form och struktur. Foto: N. Nilsson.

Den mesta växtligheten i dessa parker är under den växande perioden grön. En oändlig mängd gröna kulörer och valörer finns representerade i trädens lövkronor, i buskskikten och i markvegetationen/örtskiktet. Min uppgift har varit att välja ut ett par platser av särskilt färgintresse, några som fångat min uppmärksamhet och som gett ett både spännande och harmoniskt intryck. Där har jag registrerat färgerna och prövat att återge dem i färgscheman (fig. 2 & 3). En diskussion om harmonibegreppet ingår i projektet.

På seminariet fick jag frågan hur jag hanterat de väderomständigheter som påverkar färgens utseende. Den frågan är vanlig och ställs nästan alltid av människor som inte själva är aktiva färgmänniskor i den meningen att de registrerar färger i naturen med hjälp av olika slags redskap, till exempel RHS färgsticka eller helt enkelt målar av natur.  Det är självklart att färgers utseende och uttryck påverkas av till exempel solljuset, regndiset eller skymningen. Likväl kan man tala om att en kulör är till exempel grön, gulgrön eller gul. Mer förfinat än så behöver man dock uttrycka sig i ett vetenskapligt sammanhang. Färgen och dess relativitet (den kontext de befinner sig i) behöver problematiseras. När man skapar verklighet (här färgschema) är den mer komplex än när man analyserar verklighet. Följaktligen ligger det i färgschemat en problematisering.

Fig.A. Färgschem fig. A
Fig. 2. Färgschema över det aktuella utsnittet i fig 1). Gouache. N. Nilsson.

Kommentar till färgschema
Intrycket i fig. 2) är dovhet. Färgerna motsvarar verkligheten väl, så som växterna under en viss tid på dagen i mulet väder visade sig. Men luften står aldrig stilla. Små skiftningar i atmosfären gör att det statiska ögonblicket bara varar en kort stund. Färgschemat ger alltså inte rättvisa åt färgupplevelsen, så som växterna sammantaget visar sig vid olika tidpunkter under dagen. Därför prövade jag att göra ytterligare ett färgschema som utgår från min upplevelse av platsen och möjligen fångar det en helhet som är mer komplex (fig. 3).

Fig. B. färgschema omr. B
Fig. 3. Färgschema över det aktuella utsnittet i fig. 2). Akvarell. N. Nilsson.

En hypotes är att hos betraktaren sammansmälter all den olikartade och komplexa information som ett växtområde med blandat bestånd utstrålar (olika slags ljus, luftens påverkan, växternas textur, kulörerna, valörerna) med betraktarens erfarenhet, och en helhetsbild uppstår. Denna kan återges mer eller mindre väl beroende på erfarenhet och yrkesskicklighet.

Ibland undrar jag över vad som händer, när den som frågar träder ut ur seminarierummet och in i vardagen – om han/hon tänker på vilken färg den röda ryggsäcken har i regnvädret?
N. N.

Månadens färg är grön

Lämna ett svar

grid gron

Jag har varit på på färgseminarium, anordnat av NCS, för att ta del av 2015 års färgtrender. Global color research sätter trenden för 2015. Jag blev inspirerad av färgkollektionen ”Frame” och i bilden ovan har jag med den som utgångspunkt gjort en illustration. Jag utgick från kollektionens gröna färg S1070-G40Y, de kallar den Focus. Mer om färgtrender och Global color research kommer.

/Emma-Kara