Kategoriarkiv: Ljushetskontrast

Ljushetskontrast i Göteborgs Trädgårdsförening

Lämna ett svar

SOMMARPLANTERING
Flera av årets sommarplanteringar innehåller mörkbladiga växter, t. ex Canna. För att de skall synas bör de samplanteras med ljusa arter eller på annat sätt exponeras mot påfallande avvikande form eller kulör. Rabatten utmed Palmhusets norra sida innehåller mörkbladig Canna, som kontrasterar mot en bottenplantering av ljus begonia (som jag inte vet namnet på) och alunrot (Heuchera ’Palace Purple’) fig. 1 & 2.

Ljushetskontr. Tf. 1
Fig. 1. Plantering utanför Palmhuset 2014. Foto: N. Nilsson.

Ljushetskontr. Tf. 2
Fig. 2. Även begonian innehåller ljushetskontrast.

TAPETGRUPP
Tapetgruppen vid södra entrén består av växter i mörka och ljusa färger. De är arrangerade så att de följer och accentuerar den form som tapetgruppen fick vid renoveringen av trädgården 2008. Rabattkanterna är markerade med ljust gröngul alunrot (Heuchera ’Lime Marmelade’). Som kontrast står den mycket mörka potatisväxten Ipomoea batata ’Iposum Black Tone’ fig. 3.

Ljushetskontrast Tf 3Fig. 3. Plantering vid södra entrén 2014. Foto: N. Nilsson.

Gräset, Carex oshimensis ’Ice Dance’ har en grågrön, aningen vag ljus kulör som är samplanterad med en varm och mättad röd begonia (sortnamn saknas), fig 4. Gräset är ljusast, men den röda färgen lyser kraftigt och verkar därmed ljusare än den gröna – något man bör göra sig medveten om och beakta. Rött och grönt är komplementfärger och harmonierar när grönt är absolut grönt och rött på samma vis. I planteringen sker en förskjutning åt obalans som kan uppfattas som fräckt och inspirerande i det relativt strikta 1800-talsmönstret.
Nina Nilsson

Ljushetskontr. Tf 4
Fig. 4. Gråaktigt grönt & mättat rött. Foto: N. Nilsson.

Annons

Perception, färg, ljus och rum (1)

Lämna ett svar

Jag (Emma-Kara) har börjat en kurs på Konstfack i Stockholm som heter Perception, färg, ljus och rum. Det skall bli jättespännande och under året kommer jag göra blogginlägg från kursen. Jag skall försöka få till det så att det passar in i månadens tema.

ÖVNING
Första dagen gjorde vi laborativa övningar med ljus. Uppgiften var att bygga upp ett stilleben av endast vita föremål och belysa dem på olika sätt och iaktta vad som sker med föremålens färg och skuggor.

Exempel från vår laboration:

image
 Bild 1. Stilleben belyst med magenta, gul och blå. Foto Emma-Kara.

LJUSHETSKONTRAST
Lika kulör, olika ljushet: För att försöka åstadkomma exempel på ljushetskontrast belös jag det hängande tyget med endast en lampa (filtrerad med blått). Avsikten var att få fram en blå färg på tyget med flera olika ljushet:

Blå ljushetskontrast
Bild 2. Samma kulör men olika ljushet. Foto Emma-Kara.

Det blå blev inte helt lika i kulör, den blå blir aningen violett i mitten, det beror på själva lampans egenskaper, (en lampa med glödtråd, typ halogen, kan ge ett bitvis varmare ljus) detta var dock så nära en enhetlig blå kulör jag kunde komma. Vi serhur det skiftar från mörkaste blått, i nedre delen av tyget och i veckan, till allra ljusaste uppe till höger.

Olika kulör, lika ljushet: I ett annat experiment försökte jag få till att högen med tyg skulle ha flera olika färger i samma ljushet. Det blev så här:

LjushetslikBild 3. Ljushetslika färger med fyra lampor; en cyan, en magenta, en gul och en blå. Foto Emma-Kara.

Det var svårt. Ljusets olika färger har en tendens att slå ut varandra, det blir till slut vitt.

KOMMENTAR
Att arbeta med ljus är vitt skilt från att arbeta med färg (målarfärg, pappersprover osv). Att på detta sätt experimentera ger mig nya insikter och jag hoppas jag skall kunna förmedla något av dem här.

/Emma-Kara

 

 

 

Projekt perennplantering

Lämna ett svar

LJUSHETSKONTRAST – REPETITIONSBILD

I Göteborgs Botaniska trädgård ägnar man sig åt hortikultur (av lat. ho’rtus ”trädgård”och cultu’ra ”odling”). Där odlas och visas växter som kan vara användbara även i en privatträdgård. Hur, eller på vilket sätt växterna ordnas – efter färg – och/eller form – finns det kanske inte ett program för, men den eller de personer som ligger bakom planteringarna har genom själva handlingen en estetisk idé – den må vara medveten eller omedveten.

Ljushetskontrast
Fig. 1. Färgkategorier. N. Nilsson.

I fig. 1 ser vi en färgsammanställning av olika slags färgbegrepp, varav ljuhetskontrast ligger i översta raden. I planteringen (vid sidan om växthusen) med olika slags dagliljor (Hemerocallis) förekommer ljushetskontrast, här i bild (fig. 2) med varma färger i orange, rödaktigt och mörkt brunrött. Trädgårdspersonligheten Gertude Jekyll skulle säga att dessa färger är harmoniska, de som ligger nära varandra i den tolvdelade färgcirkeln. Kontrast och harmoni kan alltså utgöra en balansakt.

72. Hemerocallis, varma
Fig. 2. Foto: N. Nilsson.

LJUSHETSLIKA FÄRGER
Ett bra hortikulturellt exempel på ljushetslika färger är vippvallmo (Macleaya cordata), fig. 3. Arten innehåller ingen färgkontrast, däremot skimrar den i olika slags darrande rörelser på grund av blommornas tunna stänglar.

vippvallmoFig. 3. Vippvallmo. Foto: N. Nilsson.

Itten om ljushetskontrast (2)

Lämna ett svar

Här fortsätter jag med temat om Ittens ljushetskontrast. Förra inlägget handlade om att en färg kan förekomma i flera olika ljushetsgrader. Nu vill jag visa på att en ljushetsgrad kan ha flera färger.

Ljushetskontrast ljus Ljushetskontrast mörk
Bild 1a: kulörer lika ljusa som den rena gula mittfärgen. Bild 1b: kulörtoner lika mörka som den rena blå mittfärgen. Färgschema med färgade papper.

Övning sid 40 I Ittens bok Färg och färgupplevelse
I övningen ovan har jag utgått från en ren mittfärgen och runt den satt färger med lika ljushetsgrad. Vi kan konstatera att den rena gula är betydligt ljusare än den rena blå. Itten skriver: det är viktigt att använda många olika kulörer i övningen, inte bara gula toner. Genom att göra denna övning förväxlar man inte färgernas lyskraft eller renhet med deras ljushetsgrad.

Kommentar till övningen
Itten skriver också att kalla färger upplevs som renare och klarare och används ofta alltför ljusa, medan varma färger genom sin ogenomskinlighet gärna väljs alltför mörka. Har jag gjort det? I bild 1a kanske den kalla blå i nedre raden är aningen ljusare än den gula och kanske någon direkt varm färg har jag undvikit att ta med… Detta var jag inte medveten om när jag gjorde färgprovet. I bild 1b är det också ont om varma färger men kanske den bruna är lite väl mörk. Ja, jag har nog gått i fällan och får göra om och testa detta med varma färger. Jag återkommer.

Ittens kommentar:

Färger av samma ljushetsgrad blir mer besläktade. Genom samma tonvärden binds färgerna till varandra, de fattar tag i varandra. Detta faktum och möjligheterna att utnyttja det som konstnärligt uttrycksmedel får inte underskattas. (Itten sid. 41)

Mina löparskor får vara ett vardagsexempel på design som bygger på ljushetskontrast genom sina ljushetslika färger:

Ljushetskontrast ljus Ljushetskontrast mörk
Bild 2a, Merrel ‘Barefoot Run Pace Glove’. Bild 2b, Vivo Barefoot ‘Trail Freak’. Foto E-K.

Två löparskor där designern har valt att arbeta med ljushetskontrast. Vivo barefoot, till höger, är färgsatta i en mörk turkos och en mörk violett, båda nära varandra i ljushet. Merrel, till vänster, i en ljus turkos och en ljus cerise, även dessa nära varandra i mörkhet.

/Emma-Kara

 

 

I min bokhylla: Itten om ljushetskontrast

1 svar

I sin bok, Färg och färgupplevelse har Itten ett avsnitt om ljushetskontrast. Ittens resonemang börjar med de vita och de svarta ytterligheterna och gråskalan där emellan. Där svart sammet är det svartaste svarta och att bariumsulfat är renaste vitt, (sid 37).

”Bariumsulfat används som vitt pigment och konsistensmedel i målarfärg och går då under namnet Blanc fix. Den används ofta tillsammans med titandioxid (titanvitt) eller zinksulfid (Lithopone)”. (Wikipedia).

Vad gäller svartaste svart så skapade forskare på NASA en svart färg som är svartare än något man tidigare känt till, vantablack, ett material som slukar 99,965% av ljuset som träffar dess yta, vi upplever totalt mörker. (Dagens nyheter, 18 juli 2014)

image
Bild 1, vantablack

Mellan vitt och svart finns ett oändligt antal neutrala gråtoner. Genom att arbeta med en gråskala, eller för den delen med en färg, så övar man upp sitt seende och sin känslighet så att antalet urskiljbara tonvärden ökar. Ljushetskontrasten kan ses som en skillnad i ljushet men inom samma kulör, se bild 3, där har jag använt olika lila för att skapa ett ackord med ljushetskontrast. Jag har gjort några av de övningar vi finner i Ittens färglära. Bild 2a och 2b visar exempel på kompositioner i en grå tonskala, där jag försökt få till harmoniska men också disharmoniska ackord.

image                  image
Bild 2a och 2b, harmoniskt och disharmoniskt ackord efter försök med kompositioner i gråskala med färgade papper. E-K.

I arbetet med ljushetskontrast går det bra att arbeta med en kulör. Jag valde lila.

image
Bild 3.

Jag har med hjälp av dessa övningar närmat mig påståendet att en kulör kan ha flera olika ljushet/mörkhet. Det finns således flera kulörer med samma ljushet, men då måste det som sagt vara olika kulörer. Detta kommer i nästa inlägg.

/Emma-Kara

 

 

Projekt perennplantering…

Lämna ett svar

LJUSHETSKONTRAST

Ljushetsk. Komp. IV052
Färgschema IV. Ljushetskontrast. Nina Nilsson.

BAKGRUND – Ljushetskontrast i Göteborgs botaniska trädgård
Det småregnade vid det tillfälle (mitten av augusti) jag var i Botaniska trädgården. Efter att ha skaffat mig en överblick över ljusa och mörka färger funderade jag över hur jag skulle gå till väga med färgregistreringen. Parallellt tittade jag på kulörerna mer intensivt. Vilka var egentligen ljusa och var rött den mörkaste färgen, eller blått? Ur mitt ljushetskontrastperspektiv var det relativt stora skillnader mellan mörkare, mättade blomflockar och urblekta och skarpt gula färger. Vilka var ljusast?

I och med att det regnade kunde jag inte använda färgstickan. Eftersom papper blir fuktigt vid minsta lilla regndroppe plockade jag kronblad på marken, la dem i en plastpåse och knöt till väl för att blommorna skulle behålla sin spänstighet.

FÄRGREGISTRERING – LJUSHETSKONTRAST
Planteringen innehöll ett stort antal höstflox i olika färger och valörer. Flera av dem gick i urblekt rosa och violett, andra var mörka blå och rödvioletta. Den mörkaste blå färgen hade en stormhatt och den mörkaste brunröda – som jag mindes den – fanns hos silverax och berberis. Jag uteslöt avdelningen med de varmare färgerna.

I ateljén hoppade jag över momentet med färgstickan och målade av kronbladen direkt. På grund av regnet letade jag inte heller reda på namnsorter.

REFLEKTION
Ljushetskontrasten är relativt tydlig både som kontrast i ”svart” (silveraxets blad) och ”vitt” (urblekt höstflox) och den mellan intensivt gult (höstgullris) och det mörkare violett (höstflox). Även grönskan innehöll kontraster mellan ljust och mörkt. Vissa blads enskilda ljusa form framträdde tydligt, t.ex. hos vippvallmo, mot en mörkare bakgrund.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Kompositionen i Färgschema IV bygger till största delen på ljushetskontrast. De ljusa pastellfärgerna tycks ligga bakom de mörkare mer mättade kulörerna. De samsas inte i ett schakspelsmönster utan grupperar sig.

Johannes Itten skriver att ”… såväl ljus-mörkerproblemen med svart, vitt och grått, som ljus-dunkelproblemen med de rena färgerna och deras förhållanden till varandra måste utforskas så grundligt som möjligt, ty därur får man de viktigaste upplysningarna för det skapande arbetet.” (Itten 1971, s. 37) Itten avser bildkonst. Men, ”ljus-dunkelproblemen” är av utomordentligt stor betydelse inom rabattkomposition enligt min mening. Blommor i oklara kulörer, urblekta och transparenta och blommor i mättade, dova och dunkla färger kan bilda subtila övergångar mellan klarare färger eller utgöra kontraster till det opaka, beroende på vad man vill uppnå för stämning i en komposition eller utvidgat i det landskap man befinner sig i.

N. Nilsson