Kategoriarkiv: Ljushetskontrast

Perception, färg, ljus och rum (3)

2 svar

Nedan presenteras en ny uppgift på kursen jag går på Konstfack.

Uppgift:
a. utgå från ett fotografi av ett rum gärna med ett objekt i. Studera rum och mellanrum.
b. bygg en modell utifrån fotografiet med uppgift att sedan förändra rummet med hjälp av färg och ljus.

Jag utgick från följande bild:

Snorkfröken i skulptur
Bild 1. Snorkfröken mellan fötterna på en kraftigt beskuren skulptur. Skulptur av Staffan Nilsson 1971. Foto: Emma-Kara

Jag byggde en enkel modell:

Modell 1
Bild 2. Figur i modell.

En figur mellan två lodräta ben som i modellen fått karaktär av (träd)stammar. Eftersom figuren är liten och ensam valde jag att försöka få den att upplevas mindre liten och ensam. Jag färgade in den med varmt ljus, se bild 3.

Modell 2
Bild 3. Figur i modell.

Den varma färgen får figuren att ta lite mer plats, inte smälta in i omgivningen som i bild 3. Den framstår aningen mindre ensam och liten. Samtidigt har dramatiken i bilden ökats då skuggverkan är större.

Jag valde att måla figuren orange och sätta in fler figurer i olika storlek. En gemenskap/kontakt uppstår. Bild 4.

Modeller 1
Bild 4. Tre figurer i modell.

En lek med storlek och perspektiv. Den lilla figuren är återigen liten men inte lika ensam.

I nästa bild har jag modifierat bakgrunden. Tagit fasta på karaktären av skog med stammar, försökt åstadkomma en känsla av skog. Bild 5.

image
Bild 5. Figurer i (skogs)modell.

Att jag valt att måla bakgrunden i ett mer aktivt mönster gör hela landskapet mindre ödsligt. Figurerna få ett annat  förhållande till miljön de befinner sig i. Bakgrunden kommer närmare betraktaren och rummet känns mindre ödsligt.

Resultat/uppgift:
Det blir med uppgiften tydligt vilken betydelse färgen har, att den lilla figuren blir varmare och mindre liten. Det blir också tydligt vilken betydelse ljuset har, att vi kan förändra stämning med ljusets färg och riktning.  När bakgrunden får ett mönster så framträder den. Också av stor betydelse när man vill skapa en viss karaktär för ett rum.

På natten blev det så här:

image
Bild 6. Natt i modellen…

Kurskamraters exempel
Här visar jag exempel på hur ett rum kan varieras med ljus. Två arbeten av mina kurskamrater Julia ByDesign och Cecilia Jonsson.

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Julia ByDesign

Uppgift 3 Uppgift 3
Modell, ljus och foto: Cecilia Jonsson

/Emma-Kara

Annons

Mörker och ljus i texten hos Hjalmar Söderberg

Lämna ett svar

Ur: Hjalmar Söderberg (1977 [1912]). Förvillelser. Delfinserien 414.

Färgens stämningsskapande mening
I ett kärleksmöte mellan huvudpersonerna väver Söderberg in färg och ljushetskontrast i texten, för att ge liv åt platsen där mötet sker (s. 139).

… De sutto vid fönstret i mörkningen. …en ensam mörkviolett sky… lyktorna tändes… stjärnorna blänkte fram… tindrade Venus… mörkvioletta skyn… lyste den röda Mars… det mörknande blå… Är hon ljus eller mörk?… blå vindruvor…

Jag läser vidare i höstmörkret.
Nina Nilsson

Kulörkontrast (Söderberg, 1984 [1895]. Serien: En bok för alla.)

Lämna ett svar

Kulörkontrast
Den unge studenten Tomas, i Förvillelser av Hjalmar Söderberg, satt och tänkte på hur han skulle vara klädd om aftonen.
”Skulle han ha vitt skjortbröst eller kulört halsduk?” (s. 32)

”… står en grön och stor och mycket gammal ask. Under dess krona drömmer skuggan mörk och sammetsdunkelt grön. Och lyser icke där i gräset något vitaktigt och mjukt, som kunde vara en kvinnas vita kropp?” (s. 65).

Hänförande rader i höstmörkret.
Nina Nilsson

Ljushetskontrast på Louisiana

Lämna ett svar

”Riverbed” på Louisiana
Olafur Eliasson ställer ut verket ”Riverbed” på Louisiana. Enligt konstnären är det ett försök uppbyggt av en hel del lavagrus och sten (hämtat från Island). Det grå gruset ligger på golvet i museets lokaler, (och har således inte någon kontakt med den vulkan som en gång gett upphov till materialet), slingrar sig genom fyra rum och färgas mörkt av en sipprande vattenfåra. Det är slående stor kontrast mellan stenarnas ljusa grå valör och de som av vattnet ”färgas” mörka, ja näst intill svarta. Möjligen är det det som ur färgsynpunkt ger verket mening.

Riverbed”Riverbed” på Louisiana. Foto: N. Nilsson.

Den vita muren
En av utomhusväggarna vid caféet (fortfarande Louisiana) består av sinnrikt sammanfogad mursten. Den är vitmålad och har en påtaglig och kraftfull materialverkan. I NCS systemet benämner man vitt okulört. Väggen har ingen kulör. Men, den skiftar i svaga färger och valörer allteftersom ljuset under dagen ändras och beroende på om det är regn eller solsken.

Mur I Louisiana Vit mur, Louisiana. Foto: N. Nilsson.

Mur II LouisianaVitt blir gulvitt, gråvitt, blåvitt, grönvitt… Foto: N. Nilsson.

Den är en inbjudande vägg att klättra på för mindre barn. Jag lade märke till att muren även ändrar eller skiftar färg i området kring pojken i de blå kläderna och runt flickan. Det okulörta vita påverkas och får färg, om än i svagare toner.
Nina Nilsson

Projekt perennplantering…

Lämna ett svar

BAKGRUND
Ljushetskontrast i Botaniska trädgården
Det var tidigt på morgonen i dämpat i solljus. Rabatterna hade delvis övergått i en annan färgskala sedan jag sist gick där. Vissa delar är brokiga med kalla och varma färger, mättade och omättade om vartannat. Andra är väl sammanhållna. Avsikten var att hitta kontrasterna mellan de ljusa och mörka växterna.

REFLEKTION
De vissnade blommorna har valören gemensam, en blekt, urtvättad valörlikhet i gråaktigt rosa, ljusblått och violett. Störst är kontrasten i de delar som innehåller rödbladiga växter, omväxlande blandade med gult (t.ex. den perenna solrosen Helianthus microsephalus), grumlig rosa rosenflockel (Eupatorium maculatum ’Atropurpureum’) och skarpa rödvioletta färger (Lythrum salicarta ’Feuerkerze’).

Botaniska färgreg. 2014057
Fig. 1. Exempel på färgregistrering med RHS Colour Chart. Gouache. N. Nilsson.

Jag valde att koncentrera mig på de blommande växterna och deras blad och att i färgschemat ta med ett urval av de registrerade kulörerna (fig. 1, 2). Med ”urval” menar jag just det. Hade samtliga kulörer redovisats hade färgschemat som helhet blivit alltför brokigt.

Botaniska färgsche 2014058
Fig. 2. Färgschema V. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

FÄRGANALYS & STÄMNING
Färgschemat, alltså min sammanställning av färgerna, speglar inte planteringen som helhet. Den är jämnare och mer dämpad i färgskalan. Men, schemat ger en bild av att planteringen innehåller en mängd växter som ännu sent i september har relativt klara färger. Min färgupplevelse var dock en mer återhållen skala. T.ex. ser man inte rosa blommor från alla lägen. Jag valde därför att pröva färgschemat utan den kulören (fig. 3).

Komp. efter färgschema V059
Fig. 3. Färgschema VI. Ljushetskontrast. Gouache. N. Nilsson.

Viktig för stämningen är själva materialet; dess ”stoffighet” som under hösten mildrar färgerna, gör dem mjukare och suddar ut gränserna. Daggdroppar håller sig kvar vid spröda kanter och fröställningar, spindelnät reflekterar ljus och kontrastfärger. Den upplevelsen förmedlar inte färgschemat.

Nina Nilsson

Veckans bild

Lämna ett svar

Ljushetskontrast i Mörby centrums tunnelbanestation.

Mörby centrum

Mörby centrum. Foto Emma-Kara

Skuggspel av Karin Ek och Gösta Wessel.

Lokalen domineras av deras skuggspel i tak och på väggar. Ek och Wessel har på ett effektfullt sätt använt rummets struktur och karaktär när de färgsatt sitt skuggspel, från ett håll är det rosa, från det andra hållet grönt och rakt framifrån blir det trefärgat där kulörerna mixas med en gräddvit färg i ett mönster som påminner om kamouflage…

På bilden ovan övergår takets struktur med en stramare kakelutsmyckning, även den ändrar karaktär från andra hållet då den går i blå och gul färgtoner.

Genialt!

/Emma-Kara

 

 

Itten om ljushetskontrast (3)

Lämna ett svar

Itten skriver: ”I en komposition med såväl neutrala som kulörta färger gränsande intill varandra, och med samma ljushetsvärde, påverkas de neutrala färgerna så att de förlorar sin abstrakta karaktär. Om de neutrala färgerna skall bevara sin abstrakta karaktär, så måste de kulörta färgerna uppvisa ett annat ljushetsvärde.” (sid. 41 i Färg och färgupplevelse) Med de neutrala färgerna avser Itten olika grå, från mörkaste till ljusaste. Jag tolkar det som att grått genom simultankontrast påverkas av omfärgande kulör. När den kulörta omfärgande har samma ljushetsvärde som den grå påverkas den grå mer.

Jag har valt att testa detta i tre enkla färgscheman som jag gjort i datorn. Grå ljushetskontrastBild 1. Vågrätt ser vi fyra olika kulörta färger, rosa, blå, grön och gul. Lodrätt har vi fyra grå en ljus, en mellangrå, en mörk och ytterligare en mellangrå.

Vi ser tydligt att den andra och fjärde grå från vänster är mer ljushetslika mot omfärgen än den första som är betydligt ljusare och den tredje som är betydligt mörkare.

Vi ser också att de grå som är mer ljushetslika påverkas mycket av omfärgen. Det är tom svårt att tro att det är samma grå i den andra lodräta raden. Den ljusa grå och den mörka grå påverkas inte alls lika mycket av omfärgen.

För att pröva detta ytterligare gjorde jag två färgscheman till. De kulörta färgerna är mörka i bild 2 och ljusa i bild 3, de grå tonerna är samma som i bild 1.

imageBild 2. Här är det den tredje radens grå som påverkas mest då den mörka grå är mer lik sina mörka omfärger.

imageBild 3. Här är det den mörka radens grå som påverkas minst, då ljushetskontrasten är som störst.

Kommentar
Jag börjar sakta greppa och förstå, inte bara i teorin utan också i praktiken, samtidigt som jag får en teoretisk bakgrund till det som jag anade redan innan.

Nu på väg till Stockholm och ny träff på kursen; ”Perception, färg, ljus och rum”.

/Emma-Kara